Persbrandt och andra bipolära (ett fallerat test)

Med uppgiften (inte helt oväntad) i Persbrandts självbiografi att han lidit av manodepressiva svängningar i sitt liv (SvD sågar boken), ökade antalet kartor med denna egenskap till 29 av 9900. Jag samlar inte födelsedatum utifrån hälsoaspekter, då hade säkert många fler i den artiststinna horoskopsamlingen kunnat etiketteras "bipolär".

För mindre än ett år sedan gjorde jag en pilotstudie på de då 25 kartorna och 29 är inte mycket till ökning. (Inte för att det hindrar den s.k. vetenskapen - ofta hör jag i radion om studier som omfattat ytterst få försökspersoner och vilka forskarna drar försiktiga slutsatser utifrån.) Här följer ett annat grepp än det förra året på samma grupp.

Med en stor majoritet kartor enbart baserade på dygnet kan man inte göra mycket mer än granska de den lilla och stora (naturliga) illgörarens inverkan på sol eller måne och göra en procentuell jämförelse med referensgruppen (1000 slumpgenererade födelsedatum). 

Jag har tidigare misslyckats hitta något som skiljde mördare från vem-som-helst på den här simpla nivån (riktig tolkning måste tillåta sig att goda ting kan utöva negativ inverkan på tolkningen och vice versa, och att det är återkommande krissignaler i horoskopet som ger en "samlad bild"). Det var därför det bipolära pilottestet provade en mer komplex anhopning av faktorer. Problemet var att dataunderlaget var orimligt litet för att ställa en så komplex fråga. Därför förenklar jag den här gången:


29 bipolära

Aspekter till månen
Från Mars
0 grader 5 st 17%
90 grader 3 st 10%
180 grader 0 st 0%
210 grader 4 st 14%
Från Saturnus
0 grader 2 st 7%
60 grader 2 st 7%
180 grader 1 st 3%
270 grader 5 st 17%

Aspekter till solen
Från Mars
0 grader 5 st 17%
90 grader 3 st 10%
180 grader 1 st 3%
210 grader 0 st 0%
Från Saturnus
0 grader 4 st 14%
60 grader 1 st 3%
180 grader 0 st 0%
270 grader 2 st 7%


1000 slumpmässiga

Aspekter till månen
Från Mars
0 grader 79 st 8%
90 grader 78 st 8%
180 grader 91 st 9%
210 grader 104 st 10%
Från Saturnus
0 grader 64 st 6%
60 grader 90 st 9%
180 grader 78 st 8%
270 grader 89 st 9% 

Aspekter till solen
Från Mars
0 grader 146 st 15%
90 grader 80 st 8%
180 grader 31 st 3%
210 grader 37 st 4%
Från Saturnus
0 grader 108 st 11%
60 grader 90 st 9%
180 grader 82 st 8%
270 grader 78 st 8%

Slumpdatumen har genererats inom ett cirka 150-årigt intervall (1945-2099) och Mars har en välkänt irreguljär bana (vilken astrologen Johannes Kepler lyckades hitta en formel för att beräkna/förutsäga). Det är säkert denna oregelbundna bana som förklarar varför Mars opposition och hinduiska 210-graderare till Solen får så lågt antal förekomster. Månen som hinner med tolv varv på den tid det tar solen att avverka ett, lider inte av anomalin i kontrollgruppen.

I gruppen bipolära inträffade alla födelser mellan 1853 och 1992 - ett nästan lika långt intervall - och därför uppstår direkt en metodfråga. Är eventuella avvikelser bland bipolära bara ett uttryck för Mars ryckiga bana relativt solens stadiga gång genom zodiaken? 

Lyckligtvis behöver man inte gräva djupare in i problemet eftersom en jämförelse mellan den bipolära gruppens övriga procentsatser liknar slumpgruppens. Solens återkomst efter cirka 12 månader till en konjunktion med den långsammare Mars sker t.ex. med i princip samma regelbundenhet hos båda de bipolära och vem som helst. 

Den extra energi som Mars ger Solens intelligens via konjunktion är varken bestickande hög eller låg jämfört med kontrollgruppen och kan därför inte kopplas till den "maniska" fasen i bipolaritet. 

(Anm. Mars finns kvar på "insidan" även om Solen i det externa livet kontrollerar Mars genom att "bränna" eller osynliggöra den på himlen. Mars skenbara frånvaro, gissar jag,  studeras enbart runt soluppgång och solnedgång då solens aura släcker ut Mars mot den mörka himlen.)

Så...precis som med horoskop för mördare tycks inte enstaka aspekter ha någon som helst egen karaktär, vilket innebär att denna astrologiska tradition är direkt felaktig. Ända sedan hellenisten Claudius Ptolemaios har det talats om "goda" eller "dåliga" aspekter och i synnerhet västastrologin för vilken zodiaktecknen nu är så ur led att det inte längre går att bygga sin historia utifrån dem, har planetaspekterna kommit att bli viktiga. 

I tallösa artiklar på nätet ser man västastrologernas fixering vid den störande räta vinkeln (90°) och allt elände den sägs ställa till med. I mina ögon är det precis lika illa att få Saturnus korta 60-gradersvinkel - tekniskt en hjälpsam aspekt - riktad mot sin ascendent/persona från 11e idealhuset. Den här signaturen har jag hittat bland några av de mest fantasilösa och politiskt korrekta människor som tänkas kan, alla hyperborgerliga och synbarligen helt utan tankehöjd nog att oberoende utvärdera nyhetspropaganda. De är verkliga verktyg för överheten och makthavaren Saturnus som via 60° tycks hålla undersåtarna i verkligt "kort koppel"! 

Men ingen olycka som inte har något gott med sig. Dessa individer har alla varit föredömligt väluppfostrade och nogsamt för att inte säga pedantiskt hållit sig inom normerna (mode, god smak, pk åsikter) - allt för att inte stöta sig med andra och i synnerhet med arbetsgivaren. För dem som hittat tillbaka till sin själs frihet och nobless är detta hopplösa rövslickare utan någon äkta hederskänsla. Den heder som Saturnus bjuder på är nämligen enbart konventionalism - att repetera samhällets föreskrivna rörelsemönster utan att förstå varför eller åtminstone inte önska sig en bättre värld. (Stockholmssyndromet, den lojalitet brottsoffret utvecklar mot sin kidnappare).

Skillnaden på Saturnus dussinmänniskor och självförverkligade individer är att de senare kan redogöra för sig själva och varför Ödet placerat dem där de är. Dessa är fåtaliga i västcivilisationen som bygger på extremt tankeförtryck där medborgarna intalas tro att det är frihet de åtnjuter trots att det är raka motsatsen.