onsdag 25 oktober 2017

Sverige hatar visionärer så Juholt förlöjligas


DUMSTRUT 2 -
LÖFVEN I EN EGEN
ME TOO-RÖRELSE


Aftonbladets riktigt bra skribenter är lätt räknade men Peter Kadhammar hör till dem. När andra - inklusive regeringsmedlemmar - generar sig genom offentliga fördömanden av Håkan Juholts i princip redan uppfyllda profetia om demokratins död i Sverige (här råder oligarki), då lyfter Kadhammar fram seriös forskning som visar på exakt samma sak! Demokratin är prekär och inte bara för att Platons ännu giltiga analys visade vilket dåligt statsskick det var. 

Så vem bär dumstruten nu då?


DUMSTRUT 1 - ILLA PÅLÄST
OM FRAMTIDSFORSKNINGEN


För säkerhets skull åberopar Kadhammar amerikanska forskare - något annat skulle väl inte idioterna i regeringen fästa sig ett ögonblick vid. Det här är nämligen den nivå svenskarna har sjunkit till en bit in på 2000-talet:



Likt småbarn jollrar vi över allt amerikanskt, och medan riktiga män designar en god framtid "bygger" krämaren Jureskog handburgare! Jag såg ett reklamklipp med den här halvsluga profitören och har avskytt nivån ända sen dess. Den är så typisk svensk, just så mycket IQ att man kan lista ut var de lätta pengarna ligger och så lite mer drivkraft än populasen. Svenskar tycks sällan komma längre än till MAT. Är vi alla återfödda svenskar minns undermedvetet svälten i gamla FattigSverige?

Ta en vardaglig produkt och sätt en amerikansk flagga på den. Sen har du hela den intellektuellt förtvinade svenska medelklassen med dig. Kom till Stockholm och se armodet! Svengelska eller amerikansk gatuslang tar över i all butiksskyltning och som nyligen noterat kan numera inte ens socialdemokraterna utlysa tjänster utan att döpa om jobbet till något på engelska. 

Löfven tillsatte och tog sedan raskt bort en "framtidsminister" - det är talande. Det här partiet har ingen blick framåt alls och det är just det som gör att Juholt har så rätt i sin dystra analys och Kadhammar, tror jag, slår huvudet på spiken när han återger den amerikanska forskningen: mängden amerikaner som skulle vilja se militären ta över skötseln av landet har ökat markant under den period marknadsliberalismen modell plagiatören Jureskog har degraderat det amerikanska folkets levnadsförhållanden.

*****

Jag mindes från Juholts korta tid som partiledare hans Sol i ledartecknet Lejonets sista grad och kommenterade redan då den indiska avashta-lärans omen om att detta är en i princip "död" Sol som redan löpt sitt lopp genom zodiaktecknet (Obs. Planeterna åldras baklänges i de negativa Jord- och Vattentecknen).


Vid en återblick påminns jag över hur osäker Juholts dygnskarta är, det är sannerligen inte ofta man hittar horoskop där såväl Måne som Sol byter tecken under loppet av dagen. Från bloggen kan jag bara påminna mig ateisten P.C. Jersild och filmregissören James Cameron, men det kan finnas några fler.

För Juholt förhåller det sig så här: tidigt på dygnet ligger sinnelagets Måne med samhällets förlorare, i det extremt empatiska Fiskarnas tecken. Men kl 8.30 på morgonen når sinnet ett mycket snabbare och direktare läge, i Väduren. Och här kan man verkligen tala om en snabb uppfattning och mål i munnen - sinnelagets härskare blir nu en mycket välplacerad Mars i kommunikationens Tvillingarna. 

Utifrån en månascendent hamnar Mars perfekt i 3e journalist- och kommunikationshuset för vilken krigaren med den vässade pennan är "hussignifikator" (dvs. har en släktskap med husets ämne). Juholt har som sagt journalistyrket i botten... 

Denna ettriga Måne skulle jag satsa på. Sedan gäller den imponerande kombinationen av båda Ljusen i Eld några timmar innan Solen 17.50 går över i Jungfrun, ett negativt tecken vilken innebär att den även nu anses som helt död. Även om jag inte fick fram något som styrkte avashta-doktrinen när jag granskade Nobelpristagares solar i tecknen, är fallet Juholt så illustrativt att det är svårt helt avskriva läran om planeternas åldrande. 

Det förtjänar framhållas att en döende Sol inte alls betyder att intelligensen mattas. Hinduerna verkar mena något mer allmänt, som att den mycket gamla Solen skulle förlora i kraftmätning med dem vars Sol nått centrum av sitt värdtecken och fortfarande äger ungdomens typiska vitalitet men nu hunnit förvärva erfarenhet och en förmåga att rikta blicken rätt. 

För en som Juholt dominerar således klarsynen men han hade inte längre förmåga eller kraft att hålla bakhållen och karaktärsmördarna ifrån sig. Drägget inom Aftonbladet och det egna partiet (med delar av högern som villiga medhjälpare) konspirerade mot honom när det stod klart att han representerade en äldre (gammal Sol igen) och mer genuin socialdemokrati än moderna uslingar som närighetsministern - den typen som säljer vad som helst till vilken skurkstat som helst. 

Dagens socialdemokrati har i princip tappat all heder de hade långt tillbaka. Se bara på nickedockan Löfven. Vad är det för parti som sätter en nickedocka som frontman? Uppenbarligen ett parti styrt från ett djupt skikt vars kopplingar till näringsliv och försvarsindustrin borde undersökas lika noga som medierna nu monterar isär den korkade Martin Timell.

Annat exempel på duglig planet som tyvärr nått sitt åldrade tillstånd: bloggarens egen skrivarpenna och intellekt Merkurius. Den är perfekt placerad på alla sätt, ascendenthärskare och atma karaka (signifikatorn för själens åtrå) samt understödd av sin ägare Venus i 3 huset för just merkurisk kommunikation (sång och dans går bort i mitt fall - hatar att röra på mig och kan inte ta en ton rätt). Men ve! Merkurius är redan framme i värdtecknets avslutande femtedel och börjar nu "dö". Bloggaren kom inte in på Poppius skrivarskola i första försöket och tvingades ta något annat arbete. 

Blev, till några skribentvänners avundsjuka, antagen till Liza Marklunds projekt i mitten av 90-talet med en helg-Metro i brevlådan. Åter slog "döende Merkurius" till och presstödet för Metro Weekend uteblev. Tidningen var nedlagd innan jag ens hunnit få något publicerat. Därefter följde några år av författarskap, fast på dataspråk - dold text bakom webbaserade tjänster. Sedan undertextning, en slags lågstatusverksamhet under Merkurius vingar, låga löner som blivit ännu lägre de senaste åren enligt larmrapporter från översättare som knappt längre kan överleva. Undertextningen förvandlades till ett slavyrke då kapitalismen är en så i grunden ond bas för mänskliga samhällen. 

Not. Det är också väl att väga in hur bloggarens Sol ännu befinner sig tidigt i sitt positiva tecken och enligt avashta-läran ännu inte nått full viljestyrka eller erfarenhet. Ville bli kommunikatör av något slag i yngre år, men drivkraften var inte tillräckligt stor. Horoskopet stämmer väl enligt hinduiska tolkningsregler.

Så det blev slutligen en blogg istället. Och ödet upprepar sig förstås. Den här bloggen inte nått ut till svenska folket trots mycket nedlagd tid. Det beror förstås på ämnet är för komplext och att "svenskheten" kritiserats från nästan första stund. Jag ska här inte skylla på att det  enkla folket föredrog kravlösa, bildbaserade sociala medier från den dag de dök upp, men noterar att en blogg som Sideriska siktet aldrig hade någon förutsättning att lyckas i detta land. 


Att befolkningen är intellektuellt avtrubbat ska de styrande lastas för, som inte uppmuntrat till "olönsam" bildning utan enbart just så mycket praktiska kunskaper att man kan utföra sitt dagliga arbete. Det är med den här attityden ett land skapar förutsättningarna för folkuppror (inte så troligt med det genompassiviserade svenska folket) eller en militärkupp.

Så länge socialdemokratin ligger i säng med kapitalismen gäller Juholt "profetia" stenhårt. Återproletariseringen av svenska folket är i full färd (återigen med USA som förlaga) och när den nya fattigdomen når en kritisk gräns kommer den sociala oron och när den förvärras sannolikheten av en militärkupp från någon rådlig svensk som ser att landet har kört sig självt i botten. 

Först årtionden därpå kommer Sverige att integreras med en ny värld som tar form genom ett betydligt mer framåtblickande och visionärt Kina som kommer att ställa kraven - redan nu på miljövänlig trafik men i morgon på... Ja vem vet? Mitt tips är att de är från Kina kravet på att häva profitmentaliteten kommer att komma. Detta för att landet tar människans materiella existensvillkor på allvar och kapitalismen inte bara skadar miljön utan också människorna. 

*****

Jag klistrar här in ett långt bihang om Kina från ett inlägg från våren 2016 (Tecken på frihandel som fanatism):


Bonusspaning. Jungfruns gudomliga mission




Till följd av Stenbocksascendenten och en hämmad ascendenthärskare i "tröga" åttonde huset kommer världen bara långsamt att få se Kinas verkliga roll i världen att växa fram, men vilken roll det kommer att bli!

Apropå Kinas fantastiska Sol-Jungfru i 9e huset hittade jag igår ett tröstens ord till alla som pga. egocentrismens felslut tyckt att Jungfrun blivit omilt hanterad på den här bloggen. Den har dykt upp i alla möjliga suspekta sammanhang, inte minst Månen i Jungfrun som verkligen inte ger sig: den ÄR den signatur som utmärker den främlingsfientliga och diskriminerande typen av sinne. Detta, har bloggen noterat flera gånger, bekräftar bara traditionen och myter som anknyter till Jungfrun. 

Men så hittar jag följande i en fotnot i en forskarkommentar till den judisk-platoniska "Salomons vishet" (tidigt första århundradet). I kapitel 1 vers 8 kan man läsa, att:

Ingen som hyllar orättvisa kommer att undgå notis (Världssjälen/Visheten registrerar allt), och Justitia, åklagaren, kommer inte att (ouppmärksamt) passera honom förbi. Den gudlösa människans ränker kommer att granskas,
och en rapport om hans uttalanden framläggas inför Herren.

I David Winstons omfattande kommentar som ger hur mycket parallella ställen i den antika/senantika litteraturen som helst för den seriösa forskaren att slå upp och begrunda vidare, fokuserar notapparaten särskilt på rättvisan som en "åklagare". Den figuren - Satan i Jobs bok - har bloggen ju knutit till den onda stjärnan Algol, judarnas Rosh ha-Satan, Satans huvud, en av naturen vrång typ som vänder allt till ifrågasättanden.

Men att koppla Jungfrun till en Åklagare är ett genidrag! Dess jordbundna Merkurius är ett intellekt i närmare kontakt med materiella fakta i målet än någon annan! Och denna koppling gjordes enligt notapparaten i antiken:

"Dike personifierades i den grekiska litteraturen...Som en horai (årstid) av de fyra horae (pluralformen), rapporterade hon till Zeus (Jupiter/Guru) om människornas övertramp." (Horai/-e synes av Wikipedia som en lös klassificering och det finns ett antal olika system som alla använder samma term.)

"Hos Aratus (Phaeonomena 96-ff.) är hon Jungfruns konstellation, Jungfrun som slutligen lämnade jorden vid bronsålderns början..."

"Filon från Alexandria anpassar den gamla traditionen om Dike som Zeus granskare eller bedömare..."

Bara några hänvisningar av många i notapparaten. Man känner genast igen den verkliga världens negativa Jungfru som aldrig går igång förrän det uppstår ett fel. Lovprisande och beröm tillhör andra zodiaktecken (t.ex. det uppmuntrande och godmodiga Lejonet), till den exakta räknenissan Jungfrun hör att tvärbromsa och klaga på upptäckta fel och oegentligheter. Inte för inte är detta revisorns och sekreterarens tecken (sekreteraren som renskriver Lejon-chefens inspirerade men yviga klotter).

Notapparaten nämner också flera exempel från antik litteratur på hur Jungfrun (eller en motsvarande figur) i en äldre tid funnits på jorden ("gudarna vandrade med människan") men lämnade världen i takt med att människorna degraderade sig mer och mer i materialism och låghet. 

Att antika källor menar att Jungfrun uppsteg och blev en stjärnbild i början av bronsåldern är intressent eftersom detta är exakt samma tid som mänskligheten uppfann skrivspråket för drygt 5000 år sedan! (Kinas bronsålder infödd senare och här stämmer inte tanken eftersom de redan länge haft ett skrivspråk.) Och om det kanhända är bättre att koppla den luftburna Merkurius (härskare över Tvillingarna) till änglar och andra budbärare och kommunikatörer, så är den konkreta och jordbundna Merkurius definitivt SKRIVARENS SYMBOL. 

T.o.m. det otillständigt magra underlaget av drygt 100 Nobelprisbelönta författare röjde soltecknet Jungfrun som särskilt fallen att nedteckna ting - precis som citatet från Salomons vishet menar att Rättvisan/Justitia/Dike gör (och byråkratiskt som en kontorsarbetande Jungfru sedan rapporterar till sin arbetsgivare Gud).

Och som en glädjande och "frisk" påminnelse om vari Jungfruns essens också består: det är ju här, i "korrekturläsandet" vi plötsligt förstår hur Jungfruns tecken kopplats samman med en närmast plågsam perfektionism även i andra frågor, inte minst hälsa och fitness... Som idéhistorikern Richard Tarnas sade, är arketyper "multivalenta" och Jungfrun bär på flera komplex. Hennes ensamhet och isolation (och därmed rädsla för mörkhyade våldtäktsmän och reaktionen i främlingshat), är en mindre lustig sida i detta tecken som trots allt har mycket med fiendskap och olyckor att göra. 

Men för dem vars horoskop når någotsånär "gudomliga" ambitionsnivåer är berättelsen mer angenäm, och detta trots att Jord-elementet ofta drar ner mot det prosaiskt materiella och rent vardagliga - se vilka tröstlöst tråkiga listor över ÄGODELAR som de babyloniska, statliga skrivarna lämnat efter sig i formen av gamla kilskriftstavlor. Arkeologerna måste ha häpnat över hur skriftspråkets skapare var så äganderättsfixerade! 

Men även detta sorterar ju under Justitia / Dike som ju f.n. inkluderar egendomsrätt som en stor uppgift. Är det därför Justitia som Venus anses "fallen" i det materialistiska Jord-tecknet Jungfrun, så att säga felorienterad och i brist av sin fulla och rikare natur?

Det verkar helt klart att mytologin inte kan ge några slutgiltiga svar eftersom vi nu hamnat i det märkligt diffusa gränslandet mellan Jungfrun och Vågen och det är ju till Venus i sitt luftiga härskarläge i Vågen man normalt associerar Justitia eller Rättvisan! Minns inte minst inläggen om hur den exekutiva makten (inklusive uppgiften som bödel) - Saturnus - sägs "upphöjd" i Vågen. 

Man står och stampar i en diffus mytologisk miljö, där det ena har en liten bit av det andra i sig! Det går inte att översätta ett program rakt av till ett annat. Jag har ofta tyckt att Jungfruns och Vågens tecken har väldigt många drag som påminner om varandra förutom i socialt avseende, där den ena är en solitär och den andra vill göra allt tillsammans med en bästis. Men den solitära Jungfru som kan lockas fram ut sin ensamhet (minns stjärnan Spica, "ensam och oskyddad" i en del av Jungfruns stjärnbild?) blir ofta något som nästan liknar en Våg, en trofast och osviklig vän på vägen. (Kanske t.o.m. mer lojal än Vågen som har en tendens att svaja lite hit och dit i sina passioner.)

Det kuriösa faktum att Jungfrun både har Merkurius som härskare och att planeten dessutom är "upphöjd" i detta tecken, kanske inte klarnar av de här turerna. Om Justitia lämnade världen till följd av människans tilltagande synd samtidigt som hon uppfann skriftspråket (och som i Mesopotamien genast började anteckna alla prylar hon ägde), vad säger egentligen detta? 

Ska man läsa Merkurius "upphöjelse" i Jungfrun som att den med denna position på samma sätt bör lämna världen åt sitt öde (upp uppstiga till himmelen) när världen sjunker så lågt att den börjar fixera sig vid ägande (och profiten som kommer härav). Att inte ens borda det skepp där de härskande uppdrar sina it-tekniker och skrivare att hålla järnkoll som slavarnas effektivitet, t.o.m. som tidstudiemän mäta och ranka dem i petnoga listor? 

Är loppet kört eller ett tillfrisknande på väg när mentalt obalanserade frihandelsförespråkare som Erik Brattberg stormar in på SvD:s ledarsida och varnar för att USA börjar bli försiktigt i frågan om sin fortsatta roll som världens bully, som en nykolonial rovkapitalist för de andra folken att verkligen hata?

Horoskopet för Kinas kommunistiska revolution ÄR intressant fast det är så råttbrunt och tråk-murrigt man kan tänka sig! För om det är i det materiella (det bruna) som världens orättfärdighet uppstått, då är det helt klart att bara ett BRA horoskop av denna typ kan presentera en lösning. Och det arbete Kina gjort med att höja standarden för en gigantisk mängd människor på jorden stämmer fantastiskt väl med att placera den lilla obetydliga tjänaren Jungfrun i horoskopets högsäte, i Zeus/Jupiters nionde hus, precis som de antika legenderna vill ha Dike invid sin fader Zeus sida.

Nej, den sekulära västerlänningen måste nog inse att fixeringen vid effektivitet och profit kostade mer än den smakade. De som tog den turen är redan dömda av den All-Seende Himmelen. De vet det bara inte ännu.

2 kommentarer:

  1. Jag är född med Spica nästan spikrakt på ascendenten! Vad vet du om denna stjärna i hinduisk tradition? Vissa system låter ju Spica markera början på Vågen, medan du verkar betrakta den som en signifikator för Jungfruns arketyp? Mina ascendent faller just över gränsen från Jungfru till Våg (Spica passeras med någon grad) men jag känner mig ändå på något vis "träffad" av stjärnan. Jag kan även se en hel del Jungfru realiseras genom mig i detta liv, vilket ju även kan bero på att Jupiter och Saturnus (så viktig för Våg-ascendenten!) ligger konjunkta i 12e, så tecknet är ju i någon bemärkelse tydligt "aktiverat"; eller hur man nu ska tolka sådan närvaro i 12e?! Aktiverat eller snarare avstängt? :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spica 29°58'41"

      Jag vet inget alls eftersom indisk astrologi inte befattar sig med stjärnorna (och den här bloggen är bara halvt om halvt hinduisk).

      De kommentarer jag fällt om Spica bygger alla på resurser från nätet. Sök SPICA i listan till vänster på denna sajt och se dess del av Jungfruns konstellation:

      In Babylonia, and representing the whole constellation, it personified the wife of Bel, and as Sa-Sha-Shiru, the Virgin's Girdle. Bland ökenbor: "Al Simak al A'zal, the Defenceless, or Unarmed, Simak, i.e. unattended by any nearby star".

      http://www.constellationsofwords.com/stars/Stars_Michael_Erlewine.htm

      Jag minns också att Cyril Fagan, som introducerade den sideriska zodiaken i Storbritannien, kommenterade någon gammal zodiak hittad i Mesopotamien/Babylon och i vilken Jungfrun ledde rakt över i Skorpionen - Vågen saknades. Det föremålet var tydligen äldre än den standardiserade zodiak som överlevde, och då konstellationerna var källan till alla sorters zodiaker är det också naturligt att samma stjärna kan ha betraktats på lite olika sätt. Kineserna ser helt andra figurer på samma stjärnhimmel som oss (och en del som är desamma eftersom figurerna är så iögonenfallande).

      Här en gammal artikel som nämner Fagan (nu rätt bortglömd):

      http://www.onereed.com/articles/sidereal-tropical.html

      Jag känner lustigt nog två personer (en man, en kvinna) som båda har ascendenten i Vågens 1a grad och faktum är att jag kan uppfatta båda deras petiga Jungfru när de lägger den sidan till men också sällskapligheten och förbindligheten i Vågen. I kvinnans fall ett försträckligt vacklande mellan Jungfruns önskan om att stå ensam och samtidigt en torgskräck för att just vara ensam och oskyddad. Med ascendenten gäller inte den indiska regeln om planeternas åldrande (avashta) och här bryter det människogjorda system som astrologin ändå är, samman. Jag tror t.ex. inte ett ögonblick på den hinduiska skarpa gränsen mellan två zodiaktecken. Det är uppenbart att en planet just i slutet av ett tecken och en annan i början av nästa tecken bildar en tydlig konjunktion - särskilt märkbar om planeterna är fiender. Då brukar "ryckigheten" bli tydlig. Zodiaktecknens styrka i förhållande till planeterna är inte lätt att få en uppfattning om... Ytterst är de i vilket fall som helst förmedlare av själens egna inre bilder, så triggar en viss astrologisk faktor en viss förnimmelsen, gå på den!

      Radera

Popup m ordverifiering (öppet kommentarfält ledde genast till drivor av spam).

30+ dagar gamla inlägg räknas som arkiverade.