Hur Martin Timells, kapitalister och annat slödder gagnas av sin ondska

Under det pågående meToo-drevet mot urartade män saknas all diskussion om det värsta illdådet av dem alla. Det är inte TV4-profilen Timells attityder mot personal och i synnerhet kvinnor eller ens TV4-direktörens försök att i det längsta slinka undan det faktum att han profiterat på den skadade Timell i det längsta som är det värsta. Nej, det är hur Timells och hans "Ensam hemma" i 18 år tjänat till att förlama och hämma det svenska folket tills all deras frihet tagits i från dem och det enda den duperade massan trott sig ha tillåtelse till är att spika, hamra, och spika lite till på sina bostäder. Under den här tiden har vissa kretsar tagit allt mer kontroll i samhället och folket blivit inkrökt och begränsat till enbart egenintresset. De har, som vi ska se i följande citat, blivit ONDA människor!

Råttorna har lurats av marknaden att bygga in sig i en värld så liten att man nästan blir gråtfärdig. Och se sedan vad som sker: staten i formen ar smådjävulen Reinfeldt inför RUT och ROT och låter den fattigaste (men ännu skattebetalande) delen av svenska folket bekosta övre medel- och överklassens meningslösa köksbyten till vartenda av deras spekulationsmotiverade lägenhetsprojekt. 

Att Timell förgriper sig mot redaktionsmedarbetare är visserligen en del av den här sorgliga människans storhetsvansinne men drabbade bara ett mindre antal. Det han och TV4 - med en tv-vinnare  på hand - har gjort mot hela svenska folket är något mycket värre. Och förra Alliansregeringen som spelade med i föreställningen kommer att brinna hårt i helvetet.

Men nu till de goda nyheterna! Till och med TV4:s vd Carsten Almqvist hans kassako Martin Timell Reinfeldt och Anders Borg gagnas av den ondska de producerat i detta land, precis som Sverige faktiskt gynnats av exakt denna extrema stråldos pur djävulskap som landet av någon dunkel anledning förtjänat. Redan den grekiska tänkaren Platon var på 300-talet fvt influerad av tankar om själavandring och en högre universell lag som placerade var och en i exakt rätt position utifrån universum som helhet. Stoikernas fatalism fanns även hos Platon.

Nu närmar jag mig slutet på Radek Chups "Proclus - An Introduction" och lika spännande som nyplatonismens kosmologi är synen på ondskan och det uråldriga teodicé-problemet: hur kan en Gud som kallas god tillåta så mycket ont i världen? Hur kunde kapitalismen som idé ens få födas?

Jo, förklarar Proclus (300-talet), och förtydligar egentligen bara vad redan Plotinus hade sagt ett århundrade tidigare:

Dessa handlingar är helt goda för såväl den som får utstå dem som den som utför dem, i så måtto som den senare följer Helhetens designer [hinduernas dharma, den universella morallagen]. Men i så måtto man inte följer dessa designer utan utför en handling för sin egen vinning [bokst: för egna motiv], då är handlingen ond och man ger vika för de eländen i den egna själen som varken är storslagna eller anstår människan själv. 

Icke desto mindre är detta början på individens räddning! För många människor döljer ondskan de bygger upp på insidan men som de låter förbli inne i själen och framställer det som något gott som i verkligheten är skamligt och opassande. Men när det onda ageras ut blir dess sanna natur uppenbar [för alla och envar att se]. ... Även inom medicinen skär doktorn upp en varböld och synliggör det onda som var dålig på insidan genom sjukdomen. När doktorn gör ingreppet är detta en sinnebild av hur den gudomliga Försynen arbetar, när den lämpar över [själarna] till skadliga handlingar och passioner i avsikt att de ska befrias från sina plågor och sitt varfyllda tillstånd, uppsvullna med inre ondska, och därefter påbörja en bättre cykel och ett bättre slags liv.

Alla de interna passioner i en själ som gör själen ond besitter således godhet i den mening att de alltid leder själen mot det som ankommer den, som motsvarar dess tillstånd [i ett eller annat av dess många liv]. För det är inte möjligt för en själ att välja det underlägsna och alltjämt förbli bland de högre livsformerna. Nej, själen kommer snart att släpas ner i mörker och en allt mer basal natur. Och inte bara själens handlingar utan också dess val - till och med när det inte följs av handling - bestraffas. För varje val leder själen mot ett tillstånd snarlikt [till det den i sitt inre valde].

Ur Proclus "Om Ondskan" (59-4-24), citerat i Chlup.

Jag har bara väntat på att läsa detta i klartext. Astrologin, både den hinduiska och den gamla hellenistiska bottnar i samma filosofi och världsbild. Men bara glimtvis har jag velat skriva om detta eftersom så oerhört många horoskop är så nedslående när man granskar dem och enligt karmaläran är dessa kartor exakt en bild av hur lågt själar genom sina tidigare liv har degraderat sig så att horoskopet tecknar ett "ingångsvärde" som själen i detta liv har att ta ställning till. Alla de problematiska budskapen i kartan KOMMER att möta som frestelser på människans väg och de flesta faller handlöst för sitt eget inre onda när de möter det. 

Trots att det kan vara svårt för en Martin Timell eller ond kapitalist som Casten Almqvist att omedelbart vakna upp och se sin degeneration ÄR DERAS RÅTTLIKA TANKAR OCH HANDLINGAR AV GODO. Andra kan se dem och lära sig av dem och deras själar väljer själva att degradera sig på detta sätt för att komma ut ur förvirringen, stärkta och med ny insikt. På det viset är Den Ena och de många gudar som ligger dolda i enheten upphöjda bortom den moral som är föreskriven människan: gudarna är utanför tiden och likt Försynen ser de före allt som människan ännu inte vet kommer att hemfalla henne. Gudarna ser hur vackert allt är - vilket vi som tvingas vandra genom tid först i vår sista akt som människor kommer att börja förnimma. 

Den som läser denna blogg har uppenbarligen något litet intresse av filosofi och avslöjar sig därmed ha gått in på upploppet. Som Proclus säger: sedan vänder en "bättre cykel" och en bättre återfödelse. Som människa, daimon eller gud vet jag faktiskt inte. Proclus trodde det rådde vattentäta skott mellan "arterna", så det är möjligt att han inte medger någon radikal "ståndscirkulation" för själen. I så fall är hans system rätt deprimerande, trots dess geniala lösning på teodicé-problemet och man får gå till buddismen för en lära om hur man slutgiltigt eliminerar sin närvaro i kretsloppet.

Anm. Citatet ger bara en liten del av Proclus resonemang kring teodicé-problemet och hur gudarna servar själen med tillfällen till onda handlingar beroende på själens karma och dispositioner. Chups bok går överhuvudtaget inte in på Proclus kända engagemang i astrologin och jag känner inte till om några av de få av hans 80 böcker som har bevarats specifikt adresserar astrologin, frågan om gudarna och deras sätt att uppenbara sig bland annat genom planeterna.