 |
| Roger Moore 1979 |
Bara att gå till horoskopen och undersöka. Upptäcker att jag i många herrans år haft ett Holmström-horoskop med fel födelsemånad (Sol-Tvilling) men när det är rättat missar han med några dagar Roger Moores Sol-Jungfru och föds siderisk Sol-Våg.
Men look-alike-vibben verkar ha triggats av Roger Moores fysiologiska Kräftascendent i 27° graden. (Vad som bidrar till utseendet är inte lätt att reda ut, redan soltecknen strålar i bland av en eller annan "undertyp" av zodiaktecknet i fråga.)
Bo Holmströms födelsetid är okänd men nog är det frestande att sätta en peng på att Månen, precis som i den här kartan för lunchtid, vid Holmströms faktiska födelse ligger ytterst nära Roger Moores Kräfta-ascendent.
Det är kanske därför det klassiska fotot på Holmström man minns blir det där han - helt i linje med Kräftans självprotektionistiska princip - HUKAR BAKOM EN BIL under ett skottdrama han bevakar i tjänsten.
Även om man zoomar ut ses en lös släktskap mellan kartorna. Moores Mars i Jungfrun (inre kretsen) matchar Holmströms Mars i Jungfrun i yttre kretsen och den som minns hur ofta jag tjatat om Jungfruns petighet ser ännu en bekräftelse i Expressens rubrik: egna begravningen förberedd I DETALJ.
Hos motpolen - Fiskarna - är det inte så märkvärdigt, det kan bli lite hur som helst. Ett motbjudande exempel på det är mångsysslaren Thomas Bodström som inte är seriös i något han gör - en hemsk figur sossekorrupta element nu ska göra till överkucku i Stockholms län (Solen/Merkurius i Fiskarna). Trevligare är geniet Albert Einstein (trots problem att hålla ihop sin familj) som visar vilka rymder Fiskarna strövar genom (Solen/Merkurius/Venus/Saturnus i Fiskarna) alltmedan Jungfrun står vid sopcontainern och källsorterar åtskiljer varje slags klämma till limppåsen - klämma med metalltråd, klämma helt i plast...
:-)
Både Moore och Holmström hade Merkurius i Vågen och i Skorpionen ger närheten mellan de planetära vännerna Saturnus och Venus måhända också något litet bidrag till den Helhet som fyrar av en look-alike-förnimmelse (om man inte heter Fredrik Reinfeldt och bara ser "enskilda händelser" men aldrig törs zooma ut och se det borgerliga systemfelets Gestalt).
Lustigt, jag ser ingen likhet alls mellan Moore och Holmström. Den förre har liksom mer 'finskurna' drag medan Holmströms var lite grövre och robustare.
SvaraRaderaMen när du nu nämner Moore i ett look-alike-sammanhang så kan jag ju berätta att jag alltid tyckt att han och Annifrid Lyngstad liknar varandra. Det visar sig att Lyngdstads födelsetid är känd (RR C) och då är det ju intressant att göra en jämförelse. Asc i jungfrun med Jupiter där M har solen/mars. L har mars/saturnus i kräftan där M har ascendenten. M har merkurius i vågen där L har solen/venus. Han har också saturnus(ketu i skorpionen där L har merkurius.
Så en del horoskoplikheter finns även mellan dem... och jag undrar - är det fler än jag som ser likheten i ansiktena?
Långt svar eftersom det lättsamma ämnet faktiskt i botten är filosofiskt!
RaderaBloggens dubbelgångarhörna lider av otydlighet: man kan närma sig fenomenet från olika håll. Platons Former (synliggjorda astrologiskt) har funnits med men aldrig spikats upp på kyrkväggen som en tes eller spelregel. Bibeluttalandet "bokstaven dödar, men Anden ger liv", om att inte läsa lagen bokstavligt utan gå djupare och förnimma dess "platoniska Form" gäller förstås även look-alike-fenomenet.
http://www.bibeln.se/las/2k/2_kor#q=2+Kor+3%3A6
I brist på definition av vad som menas med "look-alike" är det alla fritt att, om man så önskar, kontemplera utsidans "kött" snarare än kisa med ögonen och söka i sitt inre efter den djupare och nivå där Platons GEOMETRISKA "trådmodell" är som ett kraniets kranium. Mer eller mindre köttig näsa, tunna eller fylliga läppar är som du hör bara DÖTKÖTTET, "lagens bokstav" och distraherar. Troligen ser jag något helt annat än du med Sol och Måne i Luft och 0 planeter i distraherande Jordelementet. :-) ("Köttigheten" ökar dessutom i en människas ansikte med åren, så det är en än större framgång om man lyckas se bortom tidens tand. Den bakomliggande andliga Formen förändras långsammare, jfr. långsamma Saturnus.)
Att männens kartor visar överlappningar (Agent 007 = Mars i samma tecken hos båda) illustrerar min poäng. Enl. den filosofiska versionen av "look-alike"-fenomenet visar sig dessa två vara bundna till samma form. Att jag dessutom hade fel månad på svensken är ännu bättre eftersom det eliminerar misstanken att detta psyke faktiskt mints soltecknet genom alla år och undermedvetet räknat om det till tropisk zodiak. Att det bara skilde några dagar mellan männen och att de båda skulle kunna beskrivas som någon diffus ”Jungfru-Våg-mix” är åtminstone ett halvt rätt i min bok…
Av en händelse läste jag detta häromdagen, i samband med nyplatonismens åsikt om ondskans natur (forskaren Radek Chlup - ett par sidor per dag är mer än nog när filosofin är kompakt och varje mening kräver reflektion):
"Kroppar består av form och materia, formen kommer ovanifrån och ansvarar för alla de positiva karaktäristika hos kroppen i fråga. Materia är orsaken till alla de problem som kan anfäkta dessa karaktäristika och ligger bakom det faktum att former bara ungefärligt kan realiseras i en kropp...Vore det inte för materien skulle deformationer aldrig äga rum." (s203-4).
Enligt nyplatonismen (här mycket nära aristotelismen) är det ditt fokus på Avvikelsen istället för Formen som gör att vissa look-alike-par inte passerar ditt nålsöga. (Jag minns komikern Ricky Gervais och artisten Roy Reid - ett svårt och svagt fall, det medges - men fyndet talade sitt språk, båda var Tvillingar, vilket jag inte hade koll på före "aha-upplevelsen")
Andra, mer "texturorienterade" par funkar enligt ditt förmenande. Jfr Platons distinktion mellan den sublunära "åsikternas domän" och den supralunära världens vetande, alltid baserat på att själen står i inre kontakt med den högre intellektuella verkligheten och minimalt med den "avvikande" lägre världen. Utsidan är bara ett vagt tecken som ska leda till reflektion, inte till att den bokstavstroende drar fram våg och linjal och börjar mäta det yttre i detalj! :-)
Vilket perspektiv är det rätta? Det visar sig vid döden. OM en själ lyfter ur kroppen, då har Platons lära om Formerna fått sista ordet! :-)
Fortsätter...
....
RaderaABBA-Fridas ascendent är kul nyheter, C-rankningen förstås ett minus men jag dejtade i yngre år en kvinna som var identiskt lik Frida. Hennes horoskop omräknat till siderisk zodiak ger, bakom en Vågascendent (där vi på den tiden skämtade om hennes föga skorpionaktiga personlighet - hon var alldeles för mild…) två placeringar i Jungfrun i 12e, Solen i 18e och Venus i 9e. Solen påfallande nära Fridas påstådda ascendent i 21a.
Så mycket dubbelgångare var den här unga och vackra kvinnan (även lång och slank, precis som Frida) att man nästan skulle kunna använda hennes Sol i 18e för att precisera Fridas 4.00 som låter en smula tillhöftat…
(För gradexakt överlappning c3.40 för Frida.)
Misstanken om betydelsen av gradexakthet för perfekta look-alike-par har då och då visat sig. Jag har t.ex. en släkting som jag mötte en skrämmande lik dubbelgångare till på en arbetsplats. Deras solar visade sig stå i gradexakt opposition.
Det är möjligt att man måste tänka platoniskt och i en mängd dimensioner. Det finns Former inom Former och beroende på själens grad av kontakt med sin rot i det gudomliga Intellektet kan man urskilja fler eller färre av dessa, och mer eller mindre urskilja kraniets topografi som en avbild av de geometriska Former kosmos byggde upp vid tidpunkten i fråga. Nybörjare i "stjärnskådarkonsten" behöver gradexakta sammanträffanden för att se något, de som blickat längre in i natthimlen har fått ett djupare 3D seende och kan kansske t.o.m. addera sättet männikor rör sig på och hur de använder smilbanden och rör ögonen. För bakom allt detta ligger ju Formen som en levande varelse... Så lyder i vilket fall den gamla platonska teorin...
Ja, man kan se en likhet mellan ansikten på olika sätt, visst är det så. Ibland kan man se en likhet mer i utstrålning än i fysiska drag. Personerna påminner om varandra, fast den rent fysiska likheten inte är så slående. Ibland är likheten mer en slående porträttlikhet. I vissa av de fall där du här ser en likhet mellan två personer kan jag instämma även om det är mer diffust och en fråga om utstrålning, eller det du kallar platonska former. Andra gånger ser jag det inte, som i fallet Moore/Holmström.
RaderaVad gäller Lyngstad så kan man nog, förutom exemplet du ger, se hennes ex-makes Benny Anderssons mån-jungfru som ett tecken på att ascendenttecknet är det rätta. Hennes sista make hade dessutom mars i tecknet.
Frida: verkligen vägande extra bekräftelser, särskilt den enes Måne på den andres ascendent.
RaderaMars har dåligt rykte här, och borde normalt bara gälla unga människor (Mars kulminerar vid 28 enligt hinduerna). Ofta ger den kickartad attraktion som snart slocknar igen... Har en egen affär som utspelade sig på det sättet - kvinnans Mars på sin Vågascendent (ömsom inställsam eller kärleksfull och ömsom lättirriterad!) nästan gradexakt på min Sol-Våg....
Jag kan förstå att Mars/Ascendenten inte brukar räknas som en bra synastrisk aspekt... men faktiskt har mina föräldrar just den, som varit gifta i 58 år :-) (Ingen sol/mån-synastri däremot.)
RaderaFaktiskt har min dotter och hennes pojkvän just denna aspekt också (hennes asc i vågen, hans mars), vilket gjort mig en smula fundersam. Men att mina föräldrar har den kan ju vara lite trösterikt att tänka på då :-) För deras del är det hittills drygt ett halvår som gäller...
I mitt gammal fall var Mars-Vågen troligtvis inte utlösande faktor till humörsvängningarna utan några deprimerande placeringar i Vatten. Men om "vattendjupet" rör sig i mystiska banor, då lär den mentala överbyggnaden (Luft) vackla i balansen... (Gamla dissociationssyndromet fast utan några direkta aspekter och mer som allmän betraktelse). I motsats måste dina föräldrar ha haft andra och mer stabiliserande kopplingar, för Mars i sig är en lättsinnig kyss-och-adjöss-typ!
Radera