lördag 9 september 2017

Nobelpristagarna och de tunga planeterna

Det här testet kommer tyvärr väl sent i bloggens historia. Den svenska bloggosfären tycks tyna bort enligt Bloggportalen sjunkande siffror. Svenskarna valde lättuggade bilder vackert upplagda maträtter istället för det tankeväckande ordet. Som tidigare sagt, nätets vallande av kossorna mot det visuella spelar den onde rike mannen i händerna som nu kan göra vad han vill med befolkningen...

När jag går till statistiken hos tjänsten Statcounter, som jag inte besökt på många år, ger deras beräkningsmetod nästan dubbelt så många unika besökare per dygn som Bloggportalen, men trenden är den samma. Svunnen är den tid då en smal astrologisk blogg kunde locka till tusen sidöppningar på ett dygn genom nätmediernas länkmöjligheter.


Samtliga svenska nättidningar rev inom några månader bort länkfunktionen inför valet 2014 - uppenbarligen en "kartellbildning" på politisk nivå för att hålla Sverigedemokratiska bloggar borta. (Det kallades "hat" av medierna själva.) Mediernas politiska åtgärd speglas i statistiken som en urgröpning 2014. 
 

Efter 2014 hämtade sig bloggen aldrig mer. Den ironiskt menade "radikaliseringen" av innehållet det senaste året (fast friserat till valåret 2010) har säkert alienerat de flesta tidigare läsare som tror kapitalismen är något naturgivet. Har man aldrig tänkt framåt är det ofta för att potentialen att tänka framåt saknas och då är man inte heller benägen att göra det. Det är upp till individer av annat virke att ansvara för världens pånyttfödelse.


Hur som helst är det inte den stillastående majoriteten inlägget handlar om, utan Nobelpristagarna. Ännu en gång visar sig denna grupp vara astrologin behjälplig och ur följande test framtonar den distinkta (och oväntade) möjligheten att krigaren Mars faktiskt är till nytta - om den står i ett visst läge i förhållande till Solen!

Jag hade i princip bestämt mig för att planetära aspekter saknade inflytande efter att inte hittat några skillnader mellan kriminella horoskop och testgrupper av slumpbaserade födelsedatum. (Se dock inläggen under taggen "multipel attestering testad".)

Men av en händelse prövade jag nu de "tunga" aspekterna från Saturnus, Jupiter och Mars mot intelligensens emblem Solen. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin gjort det, för resultatet är minnesvärt, precis som när astrologins tradition om att psykets indikator Månen "fallit" i Skorpionen och 311 mördares horoskop visade sig ha en signifikant överbetoning på just denna månplacering.

Datasetet omfattar 706 Nobelpristagare (t.o.m. 2015 - jag har inte uppdaterat på några år). Jag utesluter av princip det falska Nobelpriset i ekonomi som min närapå tidstvilling Alfred Nobel troligen inte skulle ha accepterat.

Inför listan här nedan är konjunktioner och oppositioner oproblematiska men jag måste påminna om att planeter med "specialaspekter" enbart sträcker sig framåt i zodiaken enligt den indiska metoden. Ständigt nyfiken granskade jag också soltecknets element för den placering som tycks försämra koncentrationen som krävs för framgångsrik och Nobelprisvinnande forskning, nämligen någon av de tunga planeternas OPPOSITION mot Solen. 

Detta verkar rimligt, för den som ständigt ligger i opposition med en annan kan inte samtidigt vara konstruktiv! Det gäller att välja sina strider, och när det kommer till oppositionen är den mindre representerad bland de snillrika Nobelpristagarna. Hade jag bara utfört ett enstaka test på någon av oppositionerna, hade man direkt kunna avföra fyndet som en obetydlig, slumpmässig fluktuation. Men här underpresterar oppositionen i samtliga tre fall, Saturnus, Jupiter och Mars. Det måste väl ändå sägas vara en smula tänkvärt.  Claudius Ptolemaios (200-talet) hävdade att den astrologiska effekten finns men "är svag". Tyvärr utvecklade han aldrig resonemanget. Den tidens böcker var väldigt koncisa.

Utöver den här trefaldiga indikationen om oppositionens störning av Solen, se särskilt den motsatta konjunktionen i fallet Mars med Solen. Snacka om "solflamma"! Jag ska strax kommentera konjunktionen (som rent tekniskt inte är någon aspekt eftersom Solen "sväljer" eller "äger" den andra planeten).
 
SATURNUS OCH SOLEN
Sa.0.So 65
Sa.60.So: 60
Sa.180.So 53
Sa.270.So 68
totalt 246 förekomster

Soltecknets element vid Sa/So OPP:
Eld 17
Luft 12
Vatten 7
Jord 17

MARS OCH SOLEN
Ma.0.So 86
Ma.90.So 68
Ma.180.So 18
Ma.210.So 23
totalt 195 förekomster

Soltecknets element vid Ma/So OPP:
Eld 6
Luft 4
Vatten 6
Jord 2

Soltecknets element vid Ma/So CONJ:
Eld 26
Luft 27
Vatten 12
Jord 21

JUPITER OCH SOLEN
Ju.0.So 67
Ju.120.So 40
Ju.180.So 41
Ju.240.So 69
totalt 217 förekomster

Soltecknets element vid Ju/So OPP:
Eld 7
Luft 10
Vatten 9
Jord 15

När man bryter ner de här grupperna i ytterligare fyra delar (Soltecknets element) börjar datasetet bli väldigt litet och det kan mycket väl vara slumpmässiga variationer man ser. Men om det nu är trefaldigt indikerat att opposition är skadlig, säger logiken att Solens elementplacering blir omvänd: ju färre placeringar i ett element desto mer gynnsamt (tur mitt i oturen)

Solens och Mars opposition är uppenbarligen för stirrig och krigisk för att producera väl i det upphöjda tankerum där Nobelprisvinnande upptäckter görs (eller stor litteratur skrivs). Därför är det ett gott omen för Solen i Jordelementet när bara 2 Nobelpris delats ut under den övergripande oppositionen. Jordelementet tycks indikera en tjockhudad typ som inte störs lika mycket av den planetära osämjan. I den naturliga världen representerar Jord ett tillstånd sedan Elden redan förtärt allt. Stinkande förkolnad materia är den värld vi lever i, ett steg efter den verkliga skapelsen (Eld) där friheten enbart står att finna.

Varför en Sol i Vatten far mindre illa av oppositionen mot Saturnus kan bero på att Saturnus då står i ett Jordtecken där den gör gott, särskilt för alla naturvetenskaper som ju i princip är vad Nobelprisen täcker. Jord och Vatten är en gynnsam kombination och i den naturliga världen är det först här ämnet "blomstrar".

Solen i Eld klarar sig bra vid Solens opposition med Jupiter och logiken här är skulle kunna vara att de är planetära vänner. Den här oppositionen presterar dåligt jämfört med den gudabenådade konjunktion och Zeus/Jupiters mäktiga 240-gradersvinkel, men det geni den fortfarande bidrar med underlättas av att Solen står i sitt eget element, Elden.

Som synes gav den turbulenta krigsplaneten Mars väldigt tydliga resultat i astrologins mest grundläggande formationer: konjunktionen och oppositionen. När det är opposition och Mars är involverad, då är det verkligen krig! De som ändå lyckades vinna Nobelpris med oppositionen måste ha varit extremt psykiskt starka!

Det mest intressant är ändå konjunktionen mellan Solen och Mars. Som med Solen och Jupiter råder åter synergi mellan planeternas essentiella natur (Jupiter är visserligen den indiska astrologins enda Eter-planet men man kan argumentera för att Eter är ett kombinat av Eld och Luft, åtminstone såg vissa grekiska filosofer på kvintessensen på detta sätt. Dessutom är Jupiters positiva härskarläge det över Skytten, ett Eldtecken). I fallet Solen och Mars råder inga tvivel, de är båda till sitt innersta väsen "Eld", Solen dock himmelsk eld och Mars infernalisk eld.

Vid några tillfällen har jag relaterat tankar hos Englands störste 1900-talsastrolog, Charles Carter. Han var den första britten som undersökte astrologins påståenden systemetatiskt. Testerna var dock modesta, han verkar ha använt horoskop han själv samlat in (och data var svåra att komma åt på den tiden), samt en bok som alla på den tiden använde, "1000 notabla nativiteter" (kändishoroskop mestadels med födelseklockslag). Jämför det med att den här bloggens insamlade 9800 kartor (varav 1500 med födelsetid). I flera fall har den här bloggen presenterat undersökningar med ett större underlag än Carter någonsin hade tillgång till, t.ex. den här gruppen av Nobelpristagare.

Genom sina halvt systematiska undersökningar tyckte sig Charles Carter se förhöjd intelligens hos dem vars Sol aspekterades av just Mars, Jupiter eller Uranus, som han som västastrolog inkluderade trots att den inte kan ses för blotta ögat och därför inte ingår i någon klassisk lärobild.

Det här pilottestet av Nobelpristagarna eller "höggradigt begåvade människor" styrker Carters observationer om framför allt Solen med Mars. 

Ser man på Saturnus, Solens naturliga fiende, ligger alla fyra aspekter ganska nära varandra i antalet förekomster. Ändå producerar Saturnus samtliga aspekttyper till Solen fler Nobelpristagare än någon av de andra tunga planeterna, trots att Sol och Saturnus som ömsesidiga fiender borde utöva en destruktiv inverkan på varandra. 

Är det återigen Saturnus närhet till materien (i sitt negativa härskarläge i Jord) och teoribyggen (i sitt positiva härskarläge i Luft) som trots allt interagerar väl med den råa fattningsförmågan i Solen? Jag tror det. 

Saturnus, "Stora Illgöraren" som en döpts till, ger fler upptäckter totalt, än "Lilla Illgöraren" Mars, även om den senare verkligen briljerar i kombination (eller konjunktion) med Solen.


PS. Alfred Nobel hade Solen och Mars i Vågen i stark konjunktion på 3 graders avstånd, och dessutom intellektets Merkurius i samma tecken. Bloggarens födelsehimmel upprepar 126 år senare samma mönster i samma tecken, men nu en konjunktion med bara 2 graders differens (tveksamt om sådana här små skillnader är värda att betona). Bloggaren älskade i barndomen att förstå sig på saker, kunde sitta evigheter och begrunda hur prylar var konstruerade (inte sällan till vuxenvärldens irritation genom att ha sönder grejer). Så synd att hans intresse riktades mot det lågstatusämne som astrologin i den förmörkade teknokratiska tid världen stämplats som. :-) 

Men Alfred Nobels framgångar har förstås lika mycket att göra med hans solida Måne i Stenbocken och jordiga Saturnus i Jordtecknet Jungfrun. Bloggaren har 0 placeringar i Jord och bara gäspar åt Nobels intressen! Bortom de få aspekter det här testet synar väntar alltjämt ett helt horoskop med alla dess egenheter på att bli förstått.

Alfred Nobel, sinnelagsascendent (Månen) ger en
dröm om intellektuellt inflytande (Solen i 10e).
Visserligen var dynamiten redan uppfunnen
men missa inte explosiva Mars i 10e för
ära och berömmelse. Hade inte Mars legat i
intellektuell Luft kunde det här ha blivit en
grym krigsherre istället, Månen i Stenbocken
kan ibland dra mot okänsliga råskinn vilket
Nobels pornografiförfattande omvittnar.
Om den sidan av hans natur finns inget att
läsa på Nobelstiftelsens sajt. :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Popup m ordverifiering (öppet kommentarfält ledde genast till drivor av spam).

30+ dagar gamla inlägg räknas som arkiverade.