tisdag 4 juli 2017

Rasismen igen...

Läser en bokrecension i The Guardian som med lätthet kan appliceras på den svenska "upplystheten" som döljer en hel del fördomsfullhet och nedlåtenhet mot folk som anses mindre långt komna än den historielösa, sekulära och ibland rent fördummade svensken: 
Genom [inskott i sin undersökning av kända amerikaners] tal, dagböcker och brev visar Ibram Kendi att rasistiska idéer alltid har varit en funktionell nödvändighet för det kristna USA som ekonomiskt grundades på slaveriet medan det politiskt och filosofiska dedicerades till frihetliga principer.

Exakt samma bas i det ekonomiska som i praktiken gör att g mentalitet frodas i Sverige. Den som inte sätter sig högre mål än national- eller privatekonomi är en livsfara för befolkningen eller det egna hushållet! Och under räknenissarna frodas otäcka typer....

Genom en nästan ändlös genomgång av horoskop för främlingsfientliga ("invandringskritiska") och uttryckliga rasister på den här bloggen har det intrycket fastnat åtminstone hos bloggaren som sett dem alla, att det är Jord och Vatten som framtonar snarare än Luft och Eld. Under en period duggade det kritiska tecknet Jungfrun tätt i horoskopen och var även statistiskt överrepresenterat bland xenofober innan toppen jämnades ut en smula. Men även Kräftan ("hemmet", "protektionism") tycktes frekvent tills ett kvantitativt test kunde avföra det tecknet från alla misstankar om överrepresentation.

Det betyder nu inte att inte vissa horoskop kan ha en särskilt besvärlig anhopning av de negativt polariserade tecknen att det som helhet uppstår en negativitet som yttrar sig i xenofobi eller nedlåtande attityder. Problem brukar uppstå när ett särdrag går för långt. Jord och Vatten är de två mest naturnära tecknen och drar båda mot självmedvetenhet eller känslor kring det egna. 

Värst är nog Jungfrun som rimligen måste vara basen för Narcissusmotivet (speglande sig i vattnet blir ynglingen kär i sin egen avbild och sätter därmed Venus-principen ur spel eller tvingar ner den i egocentriskt vägande vilket plagg eller vilken färg man känner för att bära för dagen). Jungfrun är som den västerländska gentlemannen och damens tecken det överlägset mest koketta och att Venus anses "fallen" häri beror på att omsorgen om den egna kroppsliga framtoningen inte anses som fullgod kärlek. 

Katolska kyrkan kallade egenkärleken för en perverterad form. Omvänt är caritas, den osjälviska kärleken illustrerad i astrologin där Venus "upphöjs" i det jupiteriska (all-goda) Fiskarna. Här är de sanna människo- och djurvännerna och dem som inte tvekar martyrdöden för ett högre gott. Dessa terrorstämplar vanligen onda kulturer som just bygger på en överdriven skattning av egot (jfr DN:s kulturchef Björn Wiman för en som inte klarar att se Livet som det verkligen fungerar).

Jordelementet ligger också bakom ojandet över resurserna ("invandringen tar mina skattepengar") medan Vattenelementet (speglingen...) kan ge uttrycklig fruktan för den andres mörka ansikte om de egna psykiska djupen är orena. Jord saknar helt själ men Vatten representerar alla levande varelsers grundläggande själsnivå: instinkten att överleva för egen del. Addera sen lite mer funktionalitet än växterna besitter och vi får levande varelser som falsklarmar över allt möjligt som kommer dess väg eller som de ser en bit bort på vägen.


Jag har dock hittat en fascinerande möjlighet som återstår att undersöka i lite större skala: och det är att "ont med ond fördrivs". Placera materialismens element Jord i upplösningens hus, det 4e, 8e och 12e som korresponderar till Vattentecknen Kräftan, Skorpionen och Fiskarna. Här löser vattnet upp de förhårdnade skorpor av jord som bojat själen begränsat dess tankeförmåga och gjort materialismen - Djävulens filosofi - till en så plausibel åskådning. De "onda" vattenhusen (undantaget det 4e) fördriver således det som när Jordtecken ligger i resurshusen (2, 6, 10) kan bli en härdat materialistisk och profitlysten disposition.


Om den naturuppfattning som också förmår släppa in elden i sitt tänkande och därmed relativiserar sin landkrabbementalitet, Läs Carsten Jensens fenomenala kulturartikel i DN om solpanelerna i Marocko. Och det är inte ens en demokrati som tar detta sjumilasteg i mänsklighetens historia och evolution! Jensen ser problemen i solenergiprojektet men hallå, Vattumannens tid har knappt rullat igång än!

Solen i Lejonet och organiserande Saturnus i Vattumannen är en "kosmologisk axel" som väl illustrerade det som händer i södra Marockos öken, hela projektet placeras PÅ torr Jord men bygger på den supralunära sfärens - gudarnas -  verksamhet i intellektets luft, illuminerat av Ljuset - deras och vår källa till existensen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Popup m ordverifiering (öppet kommentarfält ledde genast till drivor av spam).

30+ dagar gamla inlägg räknas som arkiverade.