Sinnelaget en dimslöja

På en nivå skulle vi kunna säga att den vediska astrologin, likt yoga, saknar psykologi. Den bryr sig inte om personligt eller känslomässigt förverkligande som det verkliga målet för våra liv. Den uppfattar inte vår personliga identitet som vårt verkliga jag och kan inte likställa personens lycka med vår verkliga välfärd. Den ser vår yttre natur som ett enskilt uttryck för den kosmiska energin och vår inre natur som en aspekt av det kosmiska medvetandet. Den betraktar vårt nuvarande sinnelag ("mind") och personlighet som en tillfällig slöja eller täckelse över den djupare och vidare sanning om vilka vi är och vår enhet med livet.

David Frawley - Astrology of the Seers (2000, s.189)

Jämför de här upphöjda tankegångarna med den personnivå som medierna basunerar ut och söker förstärka i Sverige dagarna efter landets första riktiga terrordåd. Inte konstigt att Sverige saggar efter på alla nivåer. Sekularismen har ju fått precis allting om bakfoten.

När jag bläddrar i Frawleys introduktionsbok som jag var hemskt besviken på när jag köpte den 2007, inser jag att dess relativa enkelhet - jag hade nått en högre nivå av komplexitet under de tidigare studierna av västerländsk astrologi - samtidigt är en styrka. Mannen hade här årtionden av erfarenhet och det finns något självklart över hans korta beskrivningar av hur planeterna relaterar till själens långsiktiga strävan. 

Själv fullständigt under Saturnus - tillfällig ägare av 9e (och 8e) huset och extremt prominent via sin världsligt starkaste placering i väster (och där mästrare och kontrollör av sinnet/Månen som stiger i öster) - resonerar Frawleys ord djupt om Saturnus som den "själens form" jag i något nyplatoniskt sammanhang såg den beskriven som (ett textställe jag sedan inte lyckats hitta åter till). 

Saturnus representerar våra handlingars kraft. Om vi gör något regelbundet, sätter detta en viss kraft i rörelse. Kraften i denna handling följer med oss från liv till liv. Vårt öde återspeglas i våra dagliga aktiviteter.

Saturnus ärende är att skapa en pågående medveten handling riktad mot förbättrandet av vårt skick, och att expandera sanningens och fridens inverkan i våra liv. Det handlar om att verkligen praktisera det vi har lärt oss och inte bara nicka instämmande på ett mentalt plan. Saturnus uppgift är att bibringa oss tålamodet och uppmärksamheten som genomför saker och ting och därtill till fulländning. (s. 195)

I det här känner säkert en del igen den hafsiga astrologins tal om "anala Saturnus" eller den hyperkritiskt fordrande planeten. Men Frawley presenterar den "Stora Illgöraren" på ett sätt så att man faktiskt inser det goda uppdrag den har. Den är "världslig makt" enbart på en väldigt ytlig och samhällsorienterade nivå, den som Frawley redan underkänt som det verkliga ämnet för indisk astrologi. Som Tidens herre säger den "gör om och gör rätt tills allt blir perfekt". 

Den som tycker den här bloggen upprepar sig väl mycket får en förklaring till detta i bloggarens extremt dominanta Saturnus. Jag provar samma tankar om och om igen och skriver ut dem med lite olika vinklingar. Att Saturnus äger mitt 9e hus knyter uppenbarligen det här livet som svensk till tidigare liv på jorden där 9e husets ärenden också varit viktiga. 

En så tydlig 9e-husfaktor handlar knappast om en affärsidkare eller kock som röd tråd genom den själsliga historien - åtminstone är inga sådana liv "aktiverade" som karmisk linje för detta horoskop och jordeliv. Vem vet, i nästa kanske det är 2a födohuset eller Kräftan som dominerar istället och då kommer den människan att tycka sig minnas frågor som rör kulinarisk njutning!

Den gamla tanken om Saturnus som "själens form" kan därmed översättas som att vårt karmiskt pådrivande komplex är det som är vår platoniska Idé eller Form i detta liv!

I socialrealistiska Sverige gäller knappt något annat än den ytliga samhällsnivån. Spelet på ytan. Inte konstigt att intelligensen glimtar till så sällan i samhällsdebatten och hela landet ligger höljd under det mediokras dimslöjor. Att landet skaffar sig folkledare som Reinfeldt och Löfven visar hur låg vår rankning är på civilisationsskalan som börjar under mänsklighetens nivå - bland demonerna - och höjer sig långt över mänsklighetens snittnivå - och övergår i gudarnas världar.