Om vådan att blunda för gränsdragaren Saturnus

"Trump Caesar" av Stein Olsen

Den nye caesar slet av sig sin toga och övergav manus, alla planer övergivna att framstå som en ny Kennedy eller Reagan. De statsmännen kom från en avlägsen värld i vår era av dokusåpor. Trump ville tala till Amerika av idag, så åt helvete med historien.

Vad hans första tal berättade för oss, dock, är att Trump inte klarar av att ta språng i sin föreställning eller känslor som går bortom sin personliga (krämar-)historias gränser, och han ser inte ens något behov att göra det eftersom han inför sina anhängare positionerat sig som den amerikanska drömmens förkroppsligande.

The Independent

   
Jämför Donald Trumps historieplanet Saturnus usla position i 12e med kommentaren angående Lena Anderssons oförmåga att se tidens tecken och kapitalismens stundande död... Tidens herre är det lönlöst att söka undertrycka - astrologiskt ses detta genom att den ligger i något av de mörklagda onda husen 6, 8 och 12. 


Och Madonna då, den liberala Trump-haterskan...

http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/g99Bk/over-en-miljon-i-jattemarsch-mot-donald-trump

Hon har en "medelsvår" Saturnusplacering eftersom 4e huset idealt ska genomströmmas av trygghet och lycka och djupa känslor. Den kalla, formalistiska och ytliga patriarken Saturnus ger knappast det stämningsläget i 4e. Som hon sjöng i början av karriären: "Papa don't preach".

Det största problemet med Saturnus i 4e är nog ändå inte barndomshemmets formalistiska och kalla ton, utan att planeten genom sin hinduiska 270-gradersvinkel överför samma frostighet till den egna personan (ascendenten). Det är intressant att Madonna ljugit om sitt födelseklockslag för att slippa djupgranskas 4e) och att det just var hennes far som uppgav den födelsetid som det här horoskopet bygger på.

Rätt typiskt att tv-bolaget fimpar Madonna i hennes hatiska fräsande just som Saturnus passerar över Skorpionens sista få grader - samma position som då hon föddes. Jag följer inte enstaka kändisar men hon bör ha haft en svår "ålderdomskris" under Saturnus passage genom Skorpionen eftersom planeten faktiskt är sämre placerad än jag nyss antydde. Detta eftersom Lejonascendenten är Solens egen ascendent och Solen hatar (i sin narcissism) att få den restriktiva Saturnus på sig, som här sker. 

Det mesta av Madonnas karriär kan förklaras som hennes försök att skapa av sig den hämmande och emotionellt förtorkade Saturnus genom att tillgripa just yttre rollspel - dvs. Saturnus igen! Samtidigt står Solen i 12e och den enda gång jag sett Madonna intervjuad (hos David Letterman) var hon extremt sluten och osäker. Jag såg en mycket liten människa bakom den stora stjärnan! Detta kan man ana genom att både Solen - ascendenthärskaren - dragit sig in i exilens 12e hus samtidigt som kalla och självkontrollerade formalisten Saturnus söker ersätta med ett stereotypt maskspel.

Visst, hon har Månen i Lejonet i 1a, och den hämtar sitt ljus ur den dolda tolftehussolen. Men det är något introvert mitt i hennes krampaktiva narcissism och det är inte svårt att förstå varför inga män stannade hos henne. Saturnus i 4e medger inte djup inre lycka, och den som inte älskar sig själv blir heller inte den älskvärda typen. Av alla planeter är nog Saturnus den svåraste att "ändra". 

Här är det inte fråga om att lösa problemet genom egotrippad borgerlig wellness-terapi. Saturnus står där den står för att lära ut tålamod - om man så får vänta hela livet igenom utan lön för mödan! Saturnus handlar om regleringen av djupt sittande dålig karma (i de flesta fall). Det är grundjusteringar av själens orientering det mänskliga utskottet knappt kan greppa eftersom människan varken ser sig själv nyktert och än mindre själens position i det större spelet!

För om Saturnus betecknar "själens form" och i sin egen djupaste natur är den "Stora Illgöraren", vad säger då detta om inte att själens syndafall var ett verkligt fördärv av vår egentliga natur. Att vi - gudarna - alls kom att uttrycka oss i en lägre form, som själar - och för de allra mest förblindade i vanföreställningen att enbart vara en fysisk kropp - det är knappast ett överbetyg för den mänskliga arten.

Anmärkning. 
Saturnus hänför sig egentligen till Världssjälens form och i ett försök att rädda människosjälens värdighet menade romaren Plotinus att våra själar är sidoordnade med Världssjälen och inte på något sätt delmängder av den. Människornas själar kan lämna det här solsystemet för gott, om de arbetar på sin befrielse (hinduismens moksha) men Världssjälen inte överge sig själv. Samtidigt brukar själen beskrivas som en mikrokosmisk parallell till den stora Världssjälen, men människans väsen ligger på en djupare nivå än själen. I förhållande till den verkliga varelsen är själen mest att likna vid ett spöke som stannar kvar i hus och hemsöker de nya inneboende...  

Det ligger något i att kalla dessa kroppslösa väsen för "andar" eftersom de är klädda i det tunna men alltjämt materiella Luftelementet. Det är i luften rationaliteten sitter och de döda har alla sina skäl ("reason" av "ratiocination") att hänga kvar istället för att gå vidare. Skador kan alltså sitta även på andevarelsens mer förfinade nivåer. Man ska inte lasta psyche eller själen - Vattenelementet - för all "psykisk osundhet" - problem men lika gärna ligga i det rent rationella, som i fallet med statministern Fredrik Reinfeldt som helt enkelt inte kunde få distans till sin fula borgerliga politik och sin vilja att framhäva klasskillnader i samhället snarare än hjälpa de behövande att överbrygga dem. Den mannen kan mycket väl komma att återfödas förståndshandikappad för att på den rent emotionella nivån få uppleva hur det känns att enbart få ta emot andras omsorg och välvilja!