Gott att Hakelius för sin senaste krönika återanvänder den här bloggens egen metafor "hydran" för den näriga, vegetativa själen och bakar ihop den med både bläckfisktentakler och drypande slem för en ironi över dem som dissar trälandet under kapitalismens vanvettiga påbud.
Men när ska Svenska Akademien ta in ordet som först syntes i den här meningen på Sideriska siktets sidor som synonym till rovkapitalism? Bloggaren bara undrar. Och det senare uttrycket, också hans, har heller inte nått allmän spridning ännu, även om Maria-Pia Boëthius snyggt omvandlat formuleringen till "råkapitalism" i en av sina krönikor nyligen. Som om det fanns någon moderat och acceptabel form av närighetens ande.
Den irrationella själen kommer alltid att åligga de levande människorna att bekämpa. De stora själarna, som Boëthius, väljer ibland t.o.m. att klä sig i det näriga Vatten-elementet för att från insidan angripa eller avslöja dess korttänkthet! Mindre själar, som den här bloggaren, betraktar istället vattendjupet på tryggt avstånd, stationerad i Luftelementet.
I en 2300 år gammal passage ur kompositverket Henoks bok, som jag just läser på nytt, vägledd av Georg Nickelsburgs expertkommentar, visar den tidens judar en påfallande snarlik världsbild, och tillskriver LUFT både uppgiften att driva planeterna framåt på dess banor såväl som den grundläggande uppgiften att spänna ut rymden. Planeternas väsen är änglar/naturlagar och änglar i allmänhet associeras med Luft - detta påminner om att också svensk folkklokhet vet bättre än satansorganet DN med dess enahanda försök att reducera människan till sin DNA-sammansättning. Folk som inte är helt avstängda vet att de i grunden är kroppslösa är andar, luftväsen.
Ja, det är helt otvivelaktigt att Henoks 18e kapitel beskriver författarens tanke om att Luft också bär upp jordklotet underifrån, en helt annan och mer sofistikerad insikt om att vår planet hänger fritt i rymden än man vanligen tillskriver antikens folk! Minns den här bloggens förslag om hur Solens och Saturnus tecken, Lejonet och Vattumannen, tillsammans indikerar det kosmiska rummet, Solen som centrum och upprinnelse och Saturnus/Vattumannen som den väldiga container av Luft som "spänner ut" världsalltet till dess yttersta gräns.
Bortom den gränsen återstår bara "det Yttre Mörkret", som Jesus varnade för. Också Henoks bok pekar i detta kapitel på en plats bortom världen dit änglar och stjärnor (mäktiga själar) som överträtt sina gränser förpassas för en exil som varar i "tiotusen år").
Även om Lucifer störtat ned i Avgrunden pågår ännu ett själarnas strömhopp från de högre himlarna. När de når jorden ställer de till med stor oreda för andra, de som varit här några gånger och börjar förstå vägen ur trasselhärvan. Vår tids värsta kriminella, de som driver på det kapitalistiska systemet, har till nyligen hyllats - vem minns inte underhållningsshowen "You're Fired" med monstret Donald Trump. (Syfte: vi ska alla lära oss att i kapitalismens och vinstjaktens helvete lever ingen säkert.) Det är bara några år sedan den indoktrineringen.
Men det känns faktiskt som det är ett klimatskifte å färde. Till och med Hakelius har märkt att det inte är marknad för någon brittisk konservatism med snobbkulturella förtecken. Bortsett från Downton Abbey på tv kunde inte svenskarna bry sig mindre om allt det Hakelius brinner för.
Vad konservativa John Cameron egentligen tyckte om sin platta kollega Reinfeldt kommer vi aldrig att få veta, men jag tror inte Cameron läste motsvarigheten till Läckberg-deckare på sin lediga tid. Hakelius har helt enkelt tvingats dumpa mycket av sitt forna kostympajaseri och åtminstone, som i senaste krönikan, indirekt medge att också han noterat att tiden är ond, även om han själv, ännu, inte lider.
Har du verkligen läst Hakelius krönika ordentligt? Den dryper ju av ironi. Det där med den slemmiga hydran, t ex, är ironiskt menat.
SvaraRaderaDet där om rov/råkapitalism fick mig att tänka på en bok jag har av Björn Elmbrant från 2001 som heter Hyperkapitalismen. I ett kapitel där han förklarar vad han menar med termen citeras en anonym underleverantör till Volvo som använder just ordet råkapitalism, apropå outsourcing. Inget är nytt under solen :-)
Vänd din fråga till till dig själv. Har du läst den här bloggposten (med vettet påkopplat)?
RaderaDet är just det jag säger, att Hakelius tar "Herrens ord i förgänglighet" och tar monstret ur hydran (försvarar rovkapitalismen). Vissa texter är för sublima för allmogen, som föredrar tv-serier om herrskap och tjänstefolk.
:-)
Dagen efter visar nätupplagan av Aftonbladet ogenerad kommersiell reklam för Downton Abbey på ÅTMINSTONE MIN förstasida - serien nämndes inom inläggets egna ironi apropå Hakelius ironi - som för att bekräfta att Hydran verkligen är ett monster som utan moral äter allt och alla för att göda sig själv! Då jag felstavade Dowton måste Hydrans algoritmer vara skickligt utformade i sin dumhet.
Inte heller en blind datoralgoritm kan naturligtvis uppfatta att min text är en ”back at you”-ironi mot Hakelius och det svenska folk han söker vara förmer än med sin brittiska PH Lovecraft-elitism).
Eller också sitter faktiskt en avlönad AB-redaktör och följer vissa uppslagsrika ställen på svenska nätet och ”tänker” som Hydran, nämligen inte alls. ”Å, Downton Abbey, där har vi en betalartikel att pusha lite för.”
Jag ser av din språkspaning kring ordet "råkapitalism" och din miss av den här textens budskap att Solen i Jungfrun är och förblir mer intresserad av atomiserad data, vishetens fiende. Men naturligtvis var det din Måne+Satansstjärna vi måste tillskriva den naturliga kallelsen att trycka till bloggaren för att han har mage att fråga varför han inte får in sin nya betydelse av "hydra" i synonymordböckerna! :-)
Gott så, om du har tid att bekriga både kapitalismen och dess svurna fiender. Satan sägs suga till sig en gnutta existens enbart genom att motsäga allt den ser en chans att få in en kil i. Satan väljer kort och gott inte sina strider utan är, enligt bloggens teoretiserande, personifikationen av materiens inherenta ondska.
Jfr horoskopet för Svenskt Näringsliv och dess Satansstjärna vänd ner mot folkdjupets fjärde sektor där Mars aggressioner sjuder och slåss för sitt liv (facket, Vattenelementet är Hydran här också, men nu i defensivt läge, kämpar för sin överlevnad mot den parasit som Satan+Saturnus i Oxen blir när det torra och livlösa tecknet får sikta på vattnet i djupet.
Bra kommentar, ändå! Tjänade till att förtydliga Hydran så man ser det Hakelius helst inte vill. Han är ju själv en kombination av Lejonet och Skorpionen, likt dödskirurgen på KI ("dramadrottning", uppburrad fjäderdräkt). I kåsörens fall dock en Satan som riktas ned mot fallna folkdjupets Måne och Venus i Skorpionen vilket, i kombination med ett starkt privilegierat Lejon tyder på samma förakt för det svenska folkdjupet som den här bloggen ofta ger luft åt – dock med fog för sig och via argumentation om hur skulden ligger hos överheten och inte hos dem.
Den antika kinesiska Boken om Vägen och Kraften rekommenderade överheten: ”Fostra och utfordra dem men gör inte anspråk på att äga dem!” Dagens elit gör precis det motsatta och om kineserna visste något om Ödets väg (och det gjorde de) bevisar den därmed att deras tid nu nästan runnit ut. Som jag skrev: t.o.m. Hakelius har börjat bli lite mer realistisk i sina ämnesval de gånger jag råkat läsa – kanske två gånger om året – någon av hans krönikor.
Nu har jag läst denna sublima text igen, och ja, det står i början att Hakelius använder begreppet hydra ironiskt, men det jag fr a menade var slutmeningen om att han åtminstone indirekt noterat att tiden är ond även om han inte själv lider. Det han gör är ju att han ironiserar över dem som noterat "att tiden är ond" - i det här fallet galaprisvinnare som vill behålla sin image av någon som slår underifrån. Så kan du upplysa en enkel allmogemänniska om vari din ironi mot H:s ironi ligger i den meningen?
RaderaDu pekar på en dörr som står vidöppen i bloggposten. Läs då en tredje gång så du inte bara ironiskt kan kalla texten "sublim". Den är en väv av sammanhang på insidan, men kräver en viss förförståelse av hur Hakelius krönikor skiftat över tid, vilket jag visserligen sade både i inlägget och i tidigare kommentar.
RaderaMen för att uttyda subtiliteterna när du nu skiftar från angrepp till eget försvar: Hakelius, med långa brittiska sideburns och yllecardigan, förefaller sitta säkert som allmoge med pretentioner på att vara lite mer. Det ligger införstått i min text att han är en typisk posörkonservativ att hacka på folk på väg upp från protesterande underklass till hycklande och tomma tunnor, folk som likt honom själv bara skriver för pengarna.
Det var väl inte så obskyrt?
:-)
Det som står i sista stycket här ovan förstår jag också mycket väl, och förstod redan vid första läsningen, men det svarar inte på min fråga. Poängen med min invändning i första kommentaren var att du verkar tillskriva H en medvetenhet som han antagligen inte har. (Alltså att han indirekt medger att han noterat att tiden är ond även om han själv ännu inte lider.)Men som jag skrev så ser jag inte någon insikt om den onda tiden i hans text, utan ett ironiserande över dem som kanske har den. (Att det sen kanske är befogat att kritisera dem han ironiserar över är en annan sak.)
RaderaJag kan heller inte se något i din karakteristik av H här ovan som pekar på att han skulle ha någon sorts nyväckt insikt, även om hans krönikor "skiftat över tid".
"...kräver en viss förförståelse av hur Hakelius krönikor skiftat över tid"
Radera-Där är svaret på dina undringar (igen) och kanske också förklaringen till att "allmogen" inte besöker den här bloggen.
När du nu anträtt på Sol-Jungfruns väg ner i mikrodetaljernas labyrint (Jord-elementets förbannelse är dess uppfattning att det kan HANDtera allt genom att finfördela det döda lite mer) kan jag berätta att Tidsfaktorn inte ytterligare kan sönderdelas. Där är ett slutgiltigt axiom. Den slutliga striden står i evighet mellan Fader Tid (Saturnus, kanhända Djävulen) och Solen (den levande själen), mellan den utspända tälthimmelen och den levande medvetenhet som har det i sig att ta in vilka helheter som helst, men i denna värld betingas av det zodiaktecken den har att verka genom (eller rättare sagt, är betingad på det sätt som det åtföljande födelseominat låter antyda)!
Astrologi handlar inte enbart om rigida placeringar av planeter och tecken utan i lika hög grad av den förståelse som enbart kan komma genom att följa förändringar i tid. Hakelius krönikor, har jag märkt vid glesa stickprov under några år, har blivit mer socialrealistiska. Och konstigt vore väl annars, givet en värld som Europa nu börjar upptäcka är full av problem. Att Hakelius kanske inte ens själv är medveten om att hans ämnesval skiftat en smula, var inte ett problem för eller i mitt ursprungliga inlägg. Det är nu du som introducerar nya ämnen, en slags Algol-besläktad korruption till följd av Vedersägarens egen natur. :-)
Samtidigt kanske man ska säga att man inte kan närma sig inläggets final som man närmar sig en matematisk ekvation. Det var en liten kaskad lösliga associationer baserade distinktionen svensk = bondtölp (din ”allmoge” via vars omnämnande du slutligen avslöjar vari din protest djupast låg), och brittiskt konservative Cameron (=parallell till Hakelius poserande och tacksam kontrast till allmogen via kopplingen Reinfeldt/platt-tv som kunglig gåva och Cameron och brittisk ”high brow”-snobbism).
Kort och gått en förtätad salva vars förmåga att beröra totalt går förlorad när man sätter sig i litteraturvetarens bänk och spaltar upp och redogör för varje ord och deras relation till varandra.
Gud säger i Krishna-legenderna att ”det kryptiska ordet är Mig kärt”. Ambivalens kan skapa en fruktbar zon där läsaren själv ser samband. Men bara om man läser poesi med ett poetiskt öga snarare än med blick för det sakliga (mängd och tid för förekomster, allt detta som tillhör räknenissens och historikerns upplevelsebas).
Apropå ämnet svårläst text finns det fortfarande ingen som så habilt staplar småord och skapar tröglästa meningar utan att lyckas berätta något stort som popskribenten Andres Lokko. Samma sjuka, fast på en långt högre nivå har jag noterat vid omläsningen av Arthur Lovejoys studie av Pleroma-tanken hos Platon och genom västerlandets idéhistoria (”The Great Chain of Being”, 1936 ). Boken går inte att förstå med mindre man snigelläser varje oändligt lång och med massor av kommatecken behäftade mening.
Lokko har Solen i Oxen och Månen i Stenbocken och Lovejoy samma Sol-Jungfru och Mån-Oxe som du. Här är verkligen grammatikerns förbannelse i ett nötskal. Båda Ljusen i Jord tappar inspirationens Eld. Knastertorra texter som söker bevisa något genom överlastade meningsbyggnader men som ändå bara förblir rent deskriptiva, snarare än skapande texter. Lovejoy har fördelen att hans kritiska öga identifierar Platons tänkande genom hela vår historia via några i sig simpla begrepp och sedan bara läser böcker i travar och noterar hur de återkommer gång på gång. Mer eller mindre en räknenisses gärning med andra ord, men fascinerande ändå.
"introducerar nya ämnen" - vilka nya ämnen?
RaderaOrdet allmoge använde du själv först, i ett ironiserande över min invändning. Självklart protesterar jag mot att (på ett nedsättande sätt) kategoriseras som det, men min "protest" var ju i första kommentaren, och i inlägget finns inte ordet allmoge, så min protest hade inget med det att göra. Och Downtown Abbey har jag aldrig sett, så jag kände mig inte träffad av det.
Visst ska man läsa poesi med ett poetiskt öga och inte med blick för det sakliga, men är det poesi jag läser här? Med poesiargumentet skulle man ju kunna komma undan med vad som helst.
Vad det hela handlar om är att du tror att H har en något större insikt än jag tror att han har, och eftersom det handlar om tro går det inte att bevisa vem som har rätt, så jag tycker vi lägger ner nu.
Vad det kommit att handla om, efter att en initial miss fick dig att byta "problem", är alltjämt inte vad Hakelius har eller inte har för medveten insikt. Nu har du plötsligt blandat in din ÅSIKT om den saken i ämnet och då har nog ändå allt spårat ur, i så måtto det är inläggets innehåll som står i fokus.
RaderaFör att förtydliga tanken om Fader Tid som du bara nonchalerar som om du inte förstått vad jag sade eller dess bäring på sakfrågan: det är inte nödvändigt att en människa själv är medveten om sin roll eller sin rörelse över tid. Var och en lever i sin självlögn, sin bubbla och kan ibland vara så inbilsk ätt det skär sig i hjärtat. Detta var själva poängen med att jag introducerar Fader Tid som är obönhörlig och i viss mening den enda aktören.
Bästa summering är nog att konstatera att ditt försök att rätta mig i föreställningen – del av ett självironiskt grepp du tog på blodigt allvar - att ha givit Böethius uppslaget till ordet ”råkapitalism” ledde dig långt från inläggets egen historia.
Så jo, inlägget före det här bihanget var i jämförelsen poesi, till del sagda lek med tanken om erkännande, något som kanske är viktigare för dig än för undertecknad.
Det påminner om vår förra dispyt i replikrännan, om hur mycket av ett uppslag man kan överta och sedan kalla sitt eget utan att nämna upphovsmannen på den plats där bearbetningen publiceras. En hel del, tydligen, enligt ditt åberopande här om "inget nytt under solen". :-) Men där ger populasen dig rätt, se bara på mediernas skamlösa parasiterande på en allt mindre grupp av innehållsleverantörer.
Vi går mot total tankediktatur via mediekoncentrationen, men det är det inte så många som ser ännu.
Jag vidhåller att det handlar om tro, eller åsikt om man så vill, om Hakelius ev. utveckling och grad av medvetenhet. Du uttryckte en viss åsikt i ditt inlägg, och jag uttryckte en annan - det måste väl vara tillåtet i en bloggkommentar. Men för Hakelius egen skull får vi väl hoppas att det är du som har rätt här.
RaderaBara en sak till: Du underskattar mig ofta. De olika benämningarna på kapitalism var något som helt enkelt triggade mitt språkintresse och fick mig att spinna vidare på det eftersom jag erinrade mig boken ifråga. Jag tog ingalunda på blodigt allvar att det skulle ha varit du som inspirerat Boëthius till ordet "råkapitalism", däremot ville jag visa på att ordet bevisligen hade förekommit i tryck innan hon använde det.
Man skulle kunna tro att det är Wimbledonfinalen i rättshaverism som pågår här... :-) Lättar upp stämningen med lite citat från en intervju med Hakelius i Sydsvenskan daterad 2011:
Radera"Svenskar, fortsätter han, identifierar sig som närstående den anglosaxiska kulturen.
- Det är inte sant. Vi är tyskar. Fram till slaget vid Stalingrad skrevs hälften av alla svenska doktorsavhandlingar på tyska. Det var dit man åkte och studerade journalistik. Mentalt är vi fortfarande germaner. Det är därför man ska gå i takt i Sverige.
(...)
- Det engelska klassamhället är väldigt starkt men samtidigt väldigt öppet. Koderna i språk och kläder som definierar de olika klasserna är tillgängliga för alla. Alla i Storbritannien vet precis hur man ska göra för att gå från medelklassen till överklassen.
Han instämmer med den förra ambassadören från Storbritannien som hävdade att Sverige är ett starkare klassamhälle än England.
- I Sverige låtsas man att man inte har ett klassamhälle. Alla koder är dolda och därför är det mycket svårare att göra en klassresa.
(...)
- Jag tycker det är roligt att spela med konformismen, oavsett om det är sociala koder eller politik. Det enda sättet att bryta konformismen är att medvetet bryta mot koderna, hela tiden."
@S Nej jag underskattar inte dig men ställer mig frågande till din intentionalitet. Jag finner det märkligt att någon försöker förvandla ett lättsamt kommentar till uppslag i språkliga dataregister. Men det är uppenbart att var och en plockar det man har intresse av ur en text.
Radera@H Citaten bekräftar Hakelius som en övertydlig dramadrottning (Lejon/Skorpion - tydliga markeringar - britter öppna med de sociala koderna). Frågan är om han inte har rätt om Sveriges hycklande och dolda klasskoder. Se Sverigehoroskopets Vågascendent och på vad sätt Venus faktiska position i hackordningens i "dolda" eller privata 4e huset avviker från den presenterade jämlika Våg-ytan. Invandraren blir inte inbjuden i det svenska hemmet och kommer därför inte i kontakt med den svenska Venus-i-hackordningens-tecken...
Även om nationalhoroskopets ascendenthärskare är "verksamt god" i kraft av att äga ett trikona-hus, kan man fundera över dess faktiska position. En naturlig välgörare blir ju faktiskt en "verksam illgörare" när den ställer sig i ett hörnhus. Betyder detta att jämlika Venus inte fungerar på insidan av Sverige? Att det enda som fungerar är landets rollspel (Vågascendenten) utåt? Det skulle i så fall göra landet Sverige till en psykopat som spelar falskspel!