Astrologi och brottslighet

Någon gång efter studien av 402 brottshoroskop vek sig en varaktig trend som tytt på att tjuven Merkurius (Hermes) visade sin fingerfärdiga sida genom det ena av sina två härskarlägen, det materialistiska Jordtecknet Jungfrun. 

Efter att ha noterat hur sexplaneten Mars i hbt-gruppen var signifikant överbetonad i tecknet för dess "fall", Kräftan, och att den "fallna" Månen i Skorpionen dominerade i horoskop för mördare, var det synd för bloggens empiriska studier att förlora ett av dess intressanta fynd. 

Samtidigt misstänkte jag att själva rubriken "brott" - som innefattade allt från Stalins och Hitlers folk- eller massmord till svenska popartister och deras patetiska smusslande med kokain - var alltför en alltför vid eller diffus grupp. Det kanske inte ens var rätt att studera sol- och månpositionerna ifråga om allmän brottsbenägenhet.

Samtidigt tvekade jag om det gick studera tjuven och handelsmannen Merkurius på något vettigt sätt: planeten ligger alltid i närheten av soltecknet (i tecknet före, samma tecken eller i tecknet efter), så att intellektet alltid kretsar nära den generella intelligensens planet Solen. Och om inte Solen själv tecknar särskild brottsbenägenhet i något enda zodiaktecken, varför skulle då Merkurius göra det? Det är inte så lätt att tänka ut ett bra test för att undersöka astrologins sanningsanspråk! Betänk också att nästan hela dataunderlaget saknar exakt födelsetid och därmed de ohyggligt viktiga 12 husen.

Se även: Merkurius, tjuven!  Detta horoskop för flera rån i Sverige inom bara några minuter kan summeras som en typisk merkurisk tilldragelse, särskilt som nymånen i den profitlystna Jungfrun ligger i 12e förlusthuset som i sig (i gammal hellenistisk astrologi) sägs vara behärskad av den "onda daimonen". Här flyttade alltså den onda daimonens rollmask Merkurius ut ur det dolda huset (för ting som man måste klippa med/offra) och visade sig via det första huset.

Vid senaste sammanräkningen uppgick personhoroskopen till 8963 (av vilka bara strax över 1670 har känd födelsetid). De brottsdömda utgör således 7,6% av hela gruppen, vilket kan jämföras med att 6,3% av svenskarna finns i brottsregistret. Trots att bloggen under några år ihärdigt fångade upp födelsedagar via mediernas skandalrubriker lider inte dataunderlaget som helhet av någon kraftig obalans. (Skälet att sakna "extremfall" ur befolkningen är att astrologiska tendenser i teorin bör visa sig här och inte bland "ljumma medelsvensson-horoskop".)

Eftersom DN igår lade ett förvirrat och diffust ljus på en samvetslös svensk mediekändis - som inte såg något fel i att själv driva upp ett falskt bud på en Tradera-auktion - och bloggen genast noterade bl.a. en bestickande kombination av omoralens Mars med psykets Måne i pengarnas Oxe, kan det passa att återvända till kategorin "skurk" och se om det går att hitta några intressanta astrologiska trender här.

Det första vi kan göra är att avskriva kombinationen av Måne och Mars i ägandefixeringens tecken Oxen! En genomgång av de brottsdömda (+ ett antal uppenbara brottslingar som i det här livet undslapp straffet, t.ex. Hitler) avslöjar att den samvetslösa falskbudaren inte har en anmärkningsvärd kombination:

Skriptad fråga till datasetet: mo.tecken & mo.0.ma
 
Kombinationen förekommer 49 gånger bland 684 brottshoroskop (7,2%) och fördelar sig på zodiaktecknen så här:

ARI 1
TAU 4
GEM 2
CAN 3
LEO 5
VIR 7
LIB 6
SCO 7
SAG 4
CAP 1
AQU 7
PIS 2


Uppenbarligen "förgrovade" inte Mars sinnelagets Måne ytterligare de som redan var brottsliga. 7,2% är ett nästan identiskt värde med de brottsdömdas andel av hela datasamlingen.

Låt oss fundera på vad vi egentligen studerar här. Det är kombinationen av Månen och Mars i samma tecken som vi hypotetiskt antar leder till ett demoraliserat eller åtminstone själviskt (korttänkt) sinnelag, men det vi vill komma åt är zodiaktecknets sätt att reagera på kombinationen. 

Mars djupare natur är att vara obetänksam och impulsiv. Månen är en förhållandevis neutral planet, sinnelagets indikator håller sig nämligen vänligt eller åtminstone neutralt sinnad till alla planeter enligt det hinduiska vänskapsschemat. Denna förmåga till "Stockholmssyndromet" (att identifiera sig med sin brottsliga förövare) innebär alltså att Månen kan släppa in Mars hos sig utan att uppfatta illgörarens verkliga natur. Faktum är ju att flera av ascendenterna (i ett komplett horoskop) har NYTTA av den lilla illgöraren, i synnerhet Kräftan stigande i öster. 

När ren och skär biologisk reproduktion eller närighet styr livsödet, då är Mars dessutom horoskopets yoga karaka, signfikatorn (karaka) för det band (yoga) mellan den andliga plikten och den världsliga plattformen som visar att Kräftans uppgift i Helheten är att vara just bara natur och inget mer. En del tillhör faktiskt näringslivet som den här bloggen finner vara en så olycklig avvikelse från själens verkliga destination. Det kommer alltid att råda fiendskap mellan den lägre naturen (som vi delar med de simpla djuren) och den högre natur som på någon punkt övergår i "övernaturen".

Så långt som man låter fynden tala för sig själva, är Mars i positivt härskarläge en utmärkt placering som inte alls är brottsbenägen. Det är en rak men hederlig typ av aggression. Att även Mars i Stenbocken bara lockat till brott en enda gång, får också bekräftelse av den astrologiska traditionen: i detta tecken anses Mars "upphöjd" vilket man kan tolka som att denna krigare lyssnar till överheten (Saturnus/Stenbocken) och därmed är en ytterligt laglydig typ, kanske typisk för ett lands poliskår eller militär...

Å andra sidan innebär inte upphöjelsen i Stenbocken att omoralen grasserar i motsatta Kräftan, där Mars är "fallen". För nu har vi istället Månen hemma i härskarläge, och den placeringen är tämligen neutral och avhängig av att Månens naturliga komplement Solen har en rådlig och korrekt orientering i det enskilda horoskopet. Om detta vet vi förstås inget här, där vi bara studerar en förment omoralisk kombination i zodiaktecknen.

Men varför delar Jungfrun, Skorpionen och Vattumannen på förstaplatsen som grogrund för kriminalitet? Ta Skorpionen. Här faller visserligen Månen, men Mars befinner sig i härskarläge. Läser man placeringarnas eget språk kan inte en NEGATIV MARS i härskarläge avhjälpa en fallen Måne i Skorpionen på samma sätt som en POSITIV MARS i härskarläge med Månen i Väduren skapade en rättfram och hedervärd natur (minns testet som visade att yrkesfilosoferna - hedervärda människor! - tenderade att ha Månen i Väduren). Vi vet också från tidigare att redan att den fallna Månen i Skorpionen i sig är tydligt förekommande bland mördare så det är naturligtvis den gruppen som delvis spökar i det här fyndet också.

Men Månen och Mars i Jungfrun? Ja, nu har vi dubbelnaturen hos Merkurius att falla tillbaka på, det faktum att denna intelligenta planet både kan vara en hedervärd kommunikatör och en falsk och illistig dubbelspelare. Möjligen låg det något i att de tidiga och små testerna ihärdigt indikerade Månen i Jungfrun som mer kriminell än andra typen av psyken. Senare drabbades olyckans tecken Jungfrun av ännu en olycka när bloggen upptäckte att även främlingsfientliga och rasistiska horoskop uppvisade ett signifikant övermått av Månen i Jungfrun. 

För Månen och Mars i Vattumannen saknar jag helt astrologiska traditioner som skulle förklara toppen. Men om man betänker att bloggens lilla samling av kompletta horoskop innehåller över 1400 celebriteter, kan detta test förklara varför. I det länkade testet visade sig de saturniska ascendenterna Stenbocken och Vattumannen i sig vara underrepresenterade och sökte man en Mars i soluppgången i Vattumannen hittades bara ett enda fall. Jag spekulerade att den sträva, stora illgöraren Saturnus som bas för den lilla illgöraren Mars utgjorde en dålig bas för "celebritet". Då blir det istället naturligt att se Vattumannen ta täten när vi talar om "celebritetens skuggor" - de som istället förbryter sig mot Vattumannen (folket, medmänniskorna). Månen och Mars i Vattumannen ger således en svag disposition till ett psykopatiskt eller antisocialt sinnelag.


Här ser det ut som astrologin talat klarspråk. Men se resonemanget i "Politikerhoroskop och statistik" om hur behovet av rådata växer ofantligt så fort man börjar studera fler variabler än en. Även ovanstående lista bygger på två variabler (planetkombinationen i något av de 12 tecken) så svängningarna 1-7 placeringar kan förklaras som naturlig slumpvariation. Den "mening" vi såg i avvikarna var bara en serie efterrationaliseringar. Lustigt nog hittade dessa slumpmässiga avvikelser gott stöd i den astrologiska traditionen...

Men är detta sant? Minns att det var ZODIAKTECKNETS reaktion på ett "Mars-infekterat sinnelag" som var studieobjektet. Då är det ändå bara en variabel vi har under luppen - zodiaktecknet - och frågan blir då enklare: Är extremvärdena 1 respektive 7 statistiskt signifikanta?

49 förekomster av planetkombinationen på 12 tecken ger medelvärdet 4 placeringar per tecken. Men 49 är ett rekordartat magert underlag och går inte att "göra statistik på".

Men om vi byter perspektiv och tittar på den distinkt hierarkiska tredelningen i kvaliteter, där Sattva - Rajas - Tamas kan jämföras med gudar - människor - demoner, då rycker det till en smula:

SATTVA 15
RAJAS 11
TAMAS 23


Medan Sattvas medvetenhet och den genomsnittliga mänskligehetens Rajas ligger nära varandra, tar Mörkrets kvalitet Tamas tydligt ledningen bland brottshoroskopen. Och detta lilla omen är kanske det vi kan ta med oss om den brottsliga naturen från denna studie. 

Minns bloggens favoritlista av politiker som saknat förmåga att intelligent genomföra något alls: Anders Borg, Fredrik Reinfeldt, Göran Hägglund, apoteksutsäljaren Göran Hägglund och bindgalna terroristbekämparen Mona Sahlin (den senare jagar alltså jagar symptomen istället för orsakerna som står att finna i det svenska samhället). 

Alla dessa föddes under "storkorset" i Mörkrets kvalitet och sorterar därför mer än andra under demoni, dvs. de är besatta av okunniga men stenhårda attityder i olika frågor - Reinfeldts och Borgs hat mot välfärdsstaten t.ex., eller Sahlins dogmatiska och osmidiga sekulära fundamentalism, eller Hägglunds rent demoniska sammanblandning av kapitalism (Djävulens bländverk) och kristendom (den religion som hårdast vände sig mot Djävulens tyranni).

Testet tycktes generöst tilltaget men har ändå ett otillräckligt dataunderlag. Det tjänar dock som en pilotstudie och här finns vissa fynd som borde motivera den med åtkomst till t.ex. all svensk statistik att upprepa undersökningen med hela det svenska brottsregistret. Apropå inlägget om den samvetsdöva svenska usling som gav upphov till denna spinoff.