lördag 5 september 2015

"Den onda loopen" och andra astrologiska myter

Indisk astrologi har en spektakulärt hemsk planetaspekt: den lilla illgöraren Mars som kastar sin destruktiva och upproriska 90-gradersvinkel i ryggen på  den stora illgöraren Saturnus, som i sin tur kastar sin kontrollerande och begränsande 270-gradersvinkel i ryggen på Mars (Saturnus kan i sin envetenhet ibland mest likna en plågoande). Det blir liksom en oändlig slinga där Mars känner sig hämmad av Saturnus och söker angripa restriktionerna (stat? samhälle?) medan Saturnus drar åt tumskruvarna ytterligare. 

Men innebär detta något i praktiken? Att Hitler rullade ut sitt andra världskrig med Vädurens Mars stark i Stenbocken och i attack mot Väduren som huserade Stenbockens Saturnus i sitt "fallna" läge, var visserligen en spektakulär "ond loop" som vittnar om trångsynt egoism och världshärskarambitioner. 

Men en fluga gör ingen sommar. Man kan lätt bli imponerad av hur gruvligt fula horoskop är som korrelerar med eländiga ögonblick i historien, men uppenbarligen är bara en aspekt inte ensam tillräcklig förklaring. Alla som föddes under den är "loopen" var inte monster. Däremot blev många av dem påverkade av Andra världskriget som små barn.

Mellan år 1900 och  2049 intog de båda illgörarna samma aspekt ett antal gånger och hittills var det bara 1939 som ett världskrig startade:
Range of search: 1.01.1900 - 1.01.2050
In steps of: 24h 0m
Search for...:
ma.cap & sa.ari

Realization intervals (begin - end):
 5.03.1911  - 13.04.1911
 7.05.1939  -  8.11.1939
24.03.1941  -  6.05.1941
27.10.1969  -  6.12.1969
22.04.1971  - 28.04.1971
19.11.1999  - 27.12.1999
 6.12.2029  - 13.01.2030

Eftersom jag redan tidigare testat aspekter utan att hitta någon särskilt i samband med kriminella, var jag skeptisk. Hur kan aspekterna ha levt vidare så länge i astrologin om de inte har någon mätbar effekt? Är folk nöjda med att leva i ren inbillning, utan att någonsin stämma av sin kartritning mot verkligheten där utanför? 

Aspekternas brist på egen "karaktär" kontrasterar med bloggens fynd att vissa planeter i vissa zodiaktecknen passar kusligt väl på de involverade grupperna, jag tänker här främst på vissa anomalier i HBT- och mördarhoroskopen. Med lite mer uppfinningsrikedom kan man tänka ut fler särspräglade grupper att studera astrologiskt, men den här bloggaren upplevde att den sideriska zodiaken blivit bekräftad genom en handfull symboliskt pregnanta resultat.

Här prövade jag att flytta Mars aspekt till Saturnus (och Saturnus till Mars) genom hela zodiaken för att se om 309 mördare (en extrem grupp) avvek på något sätt från 1000 slumpberäknade horoskop.

Det gjorde de inte. Båda grupperna låg mycket nära det förväntade genomsnittet, vilket är precis vad jag noterat tidigare i försöken att hitta en "astrologisk effekt" i själva aspekterna. Mördarna hade t.o.m. ett något lägre värde än slumpgruppen. Nu använder indisk astrologi visserligen aspekterna i samband med husen (världsliga livsområden) men åtminstone västastrologin har en voluminös litteratur som förklarar hur planeter i aspekt påverkar varandra.

Och det är sant: Mars med Månen eller Solen ger ofta en märkbart mycket mer energisk och t.o.m. irriterande människotyp än där Mars inte alls aspekterar eller involverar sig nämnvärd i horoskopet. Men tydligen räcker denna effekt som det mänskliga psyket så tydligt kan förnimma inte så långt så att det visar sig statistiskt. Är siffernissarnas värld - som de tror är så exakt - i själva verket en insensitiv och helt avtrubbad värld? En "skyddad verkstad" för folk närapå helt utan mänsklig sensibilitet? Sveriges åtta år med den empatilöse civilekonomen Fredrik Reinfeldt som "landsfader" gav onekligen det intrycket. Betänk sedan att hela världen styrs av räknenissar - mänsklighetens blomning hålls verkligen tillbaka av artens låga intelligensutveckling.

Man skulle kunna argumentera för att mördare inte uppvisar någon märkbar tendens till denna "onda loop" eftersom två onda ting tar ut varandra. Saturnus är statlig makt och staten kontrollerar våldsmännen Mars. Saturnus aspekt mot Mars skulle med andra ord tyda på individer som mer eller mindre frivilligt kontrollerar sin aggression. Behärskade individer. Kanske "passionsmördare" - Mars i attack mot Venus eller liknande - skulle vara mer frekvens i mördares horoskop? 

"Den onda slingan": Ma 90 Sa/Sa 270 Ma
309 mördare
Mars 1/12 x Saturnus 1/12 = 309 x 0,00694444444444444444444444444444
Genomsnitt: 2,1458 x 12 = 25,75 mördare bör ha "onda slingan" med de naturliga illgörarna.

Ma/Sa (stegvis framflyttade genom zodiaken):

ARI/CAN: 2
TAU/LEO: 1
GEM/VIR: 2
CAN/LIB: 0
LEO/SCO: 0
VIR/SAG: 3
LIB/CAP: 2
SCO/AQU: 0
SAG/PIS: 0
CAP/ARI: 3
AQU/TAU: 4
PIS/GEM: 2
Total:  19


Skillnaderna mellan paren är förstås slumpvariationer när dataunderlaget är så litet att snittet ligger på drygt 2 placeringar per kombination. Detsamma kan sägas om följande grupp, även om det blir en liten topp när Mars passerar Tvillingarna och Kräftan... Den anomalin lyste helt med sin frånvaro när jag studerade den förväntat mycket stabila fördelningen av Solen och Månen i zodiaken i detta stora dataset. Detta visar hur otroligt mycket data man måste förfoga över om man vill studera eventuella astrologiska effekter och objektet inte är en enskild placering.

Kontrollgrupp med 1000 slumpkartor: 
6,944 x 12 = 83,33 bör ha "onda slingan"


Ma/Sa:

ARI/CAN: 8
TAU/LEO: 4
GEM/VIR:10
CAN/LIB:13
LEO/SCO: 9
VIR/SAG: 8
LIB/CAP: 7
SCO/AQU: 8
SAG/PIS: 3
CAP/ARI: 7
AQU/TAU: 5
PIS/GEM: 5
Total:  87


Bloggen har en eller annan gång hänvisat till "den onda loopen" (fast inte under den beteckningen) som en astrologisk faktor i samband med fallet. Detta var fel. Den ömsesidiga aspekten mellan Mars och Saturnus har inte, tagen för sig, någon mätbar effekt.

Men kan problemet vara den "omutliga" Saturnus själv? Medan t.ex. Mars är en planet som blivit synlig i tidigare kvantitativa studier har Saturnus envetet vägrat att avvika "signifikativt" i något enda test där den ingick.

Men vad om den mörka passionens Mars istället bringas att attackera den väna Venus i antingen sin korta 90-gradersvinkel eller den långa på 210 grader? Till att börja med byter vi helt studieobjekt eftersom Venus inte har några egna indiska aspekter. Planeterna innanför jordens omloppsbana, Venus, Merkurius och Solen, påverkas av de yttre man kan inte influera de högre himlarna.

(Så mycket för tanken att budbäraren Merkurius inte bara bringar kommunikéer från gudarna utan också skulle tog med sig post i retur! I grekisk antik tanke var det andevärlden som kunde medla människornas böner uppåt - jämför den hellenistiska astrologins onda och goda daimoner (sektornerna tolv och elva i ett horoskop.)

En annan tänkvärdhet är att Mars hugger Venus i ryggen genom dessa aspekter - det är liksom olyckans natur att man inte ser den komma. Därför utelämnar jag oppositionen (180°) där Venus faktiskt är fullt medveten om att den har en opponent vet vad den ger sig in i för slags relation!

Jag har ett bestämt minne av att ha testat Mars skadliga aspekter mot Venus i kriminella horoskop tidigare utan resultat. Men eftersom jag inte sparat någon anteckning, kan vi ändå pröva konfigurationen. Om Venus representerar social anpassbarhet och socialt samkväm är mördargruppen (inkl. en handfull självmord) återigen det perfekta studiematerialet. Mord är den definitiva attacken på tanken om den sociala människan. 

Med mordet visar sig den förövande själen tillhöra låga och brutala regioner i universum, ett misstag att den ens fick beträda Människans region som just handlar om relationer. Mordet är en slutgiltig attack mot Relationen, en av Platons eviga Former. Minns att våldets planet Mars tillhör Eldens platoniska form men också den mörklagda kvaliteten, Tamas guna. Helveteseldar med andra ord.

Utvikning. Platons Former är INTE mänskliga idéer eller språkliga "koncept" - de är eviga, självsubsistenta entiteter. För grekerna var universum evigt, den s.k. Steady State-teorin som den i kristen skapelseberättelse grundade Big Bang-teorin f.n. tycks ha falsifierat. Västerlänningarna kommer att återupptäcka Steady State-tanken men just nu är den här civilisationen för långt nersjunken i mörker. En platonsk Form kan blandas med en annan och vissa Former kan vara en delmängd av en annan - Platons gamla filosofi rimmar väl med praktisk astrologi. Det är inte så underligt eftersom de springer ur samma källa. Formerna är levande intelligenser - levande väsen och när de leker kan analytikern från denna värld se hur de ingår i varandra. Människans själ är också en Form, var och en har en egen och antalet själar är ändligt. Talet krymper ju närmare Alltets källa - Den Ene - som man kommer.)


Det är mycket möjligt att aspekter MÅSTE utforskas i deras effekter på horoskopets hus, vilket i sin tur förutsätter kompletta horoskop med födelsetid (en bristvara). Den romerske filosofen Plotinus som intresserade sig för sin tids astrologi förnekade t.ex. bestämt att "gudarna" (planeterna) någonsin kunde låna sig till något ont. Och påminner man sig den hinduiska läran om planeternas verksamma ondska resp. godhet, uppstår denna först när planeten bundits till ett eller annat av de tolv världsliga husen. Indiernas tanke ger Plotinus rätt, vilket inte är så konstigt eftersom romaren tycks ha varit väl förtrogen med hinduisk filosofi.

Låt oss först se referensen, den förväntade genomsnittliga förekomsten av Mars attacker mot Venus som de röjs genom 1000 slumpmässiga födelsedatum. Samma enkla formel och resultat och om vi funderar kring ASPEKTEN - som är något annat än VENUS under attack - så gäller återigen två variabler. 

Kontrollgrupp med 1000 slumpkartor: 
6,944 x 12 = 83,33 bör ha "onda slingan"
 
Det räcker inte att Mars två specialaspekter ger 2 möjligheter av 12 (cirka 16% "chans"). Venus måste vara i position att "drabbas" och det innebär en ytterligare variabel om 1 på 12 (relativt Mars). 

Och kom ihåg reservationen: Detta är planeternas eller gudarnas egen dans! För den som hävdar att Ödet sannerligen inte kan föreskriva en mördare kommer det som en suck av lättnad och bekräftelse OM planeternas egna rörelser saknar all statistisk signifikans, ÄVEN när man testar en grupp mördare.

Mars två aspekter mot Venus ger 118 fall bland de tusen kontrollhoroskopen. Detta är 35% över förväntat genomsnitt. Men minns tillägget i inlägget om vad som räknas som vetenskapligt belägg. Slumpfönstret på dryga 20% gäller tester med en enkel variabel, "planet x i tecken y". Om man med två variabler dubblar slumpfönstret till cirka 42% finner vi att Mars båda attacker mot Mars alltjämt faller inom det förväntade.

Och de 309 mordhoroskopen då?

Genomsnitt: 25,75 mördare förväntas ha någon av Mars aspekter
Antal horoskop Mars i 90 eller 210 till Venus: 31

Den här gången höjde sig mördargruppen något över förväntat genomsnitt men långt ifrån tillräckligt för statistisk signifikans. 

Planeternas egna aspekter är verkningslösa. Inga slutsatser om enskilda horoskop kan dras utifrån stjärnhimlen i isolation.

Men vad har då bloggen sysslat med sedan 2009? Jo, i akut brist på kompletta horoskop med en genuin ascedendent för etablerandet av de tolv husen har i träningssyfte Månen ofta fått agera inhoppare för ascendenten. Med detta har ett "som om"-resonemang kring aspekterna kunnat föras. För nu verkar himlen åtminstone på den SUBLUNÄRA SFÄREN som sådan - i teorin...

Bland de 309 mordhoroskopen i den här undesökningen finns 104 med känd födelsetid. Detta om man inkluderar politiska mord, dvs nazister och hela byken av människor som i maktens eller statens namn mördar. I den här gruppen ingår också två individer vars skuld undertecknad är övertygade om: utbytesstudenten Amanda Knox, vars frikännande var följden av en massiv lobbying från intresserade parter i USA, samt handikappsportaren Oscar Pistorius som ljög som en borstbindare i rätten och åklagaren kallade en "oansvarig narcissist".

Med dryga 100 kartor har vi åtminstone en tredjedel av den mängd som jag noterat som ett statistiskt stabilt underlag för slumpfönstret ±50%,

Men vad ska vi göra med Mars attack mot Venus här? Nu plötsligt blir problemformuleringen oerhört mycket mer komplex. Nu ska varje horoskop skärskådas för att avgöra om Mars är mer än en naturlig illgärningsmän och en prominent placerad verksam illgörare - likt förre statsminister Fredrik Reinfeldt, ansvarig för självmord till följd av sin politiskt motiverade piskrappslinje riktad mot samhällets mest värnlösa. Man kunde i konsekvensens namn ha argumenterat för att Reinfeldt borde ingå i gruppen av "mördare med politiskt mandat" men jag avstod.

När vi nu har de tolv husen och deras tillfälliga ägare duger det inte att bara tala om Mars attacker mot Venus, nu måste således Mars GRAD av ondska studeras och dessutom INOM VILKA HUS (livsområden) en genomond Mars kan tänkas ha genomslag. Är det för vågat att som hypotes anta att mord tillhör vissa "mänskliga" hus som, t.ex. det sjunde allianshuset eller hemmets fjärde sektor (så många mord sker ju inom familj eller släkt). Men var lämnar det alla nazimördare, Stalin och några andra ökända diktatorer? Borde inte mord via maktens tionde studeras i dessa fall?

Om man bara buntar ihop alla mord verkar risken överhängande att eventuella särdrag blandas ihop så att ingenting kommer ut i slutändan. Är astrologin helt enkelt för komplex för att låta sig bedömas med så obegåvade medel som vetenskapen använder för att reda ut vad som är och vad som inte är?

Låt oss den här gången stanna vid den allra enklaste observation. Hur många av dessa 104 horoskop har en våldsplanet som är "dubbelt" ond, dvs. i kraft av sina husägarskap tenderar att också åstadkomma ont (se återigen Reinfeldts politiska facit - ett Sverige i kris).

Här krävs en manuell genomgång av alla 104 kartor och en avstämning mot det flitigt använda stycket om "planeters verksamma natur". Och det räcker inte att bara räkna antalet dubbelonda Mars, sedan måste graden av prominens bedömas. En obskyrt placerad dubbelond Mars kan t.o.m. skydda från våldsamheter om den t.ex. står i det onda tolfte huset ("ont neturaliseras med ont")!

Det slår mig att Mars är dubbelt ond i SAMTLIGA de tre Luft-tecken som den alexandrinske naturvetaren Claudius Ptolemaios redovisar som de explicit mänskliga tecknen i sin bok Tetrabiblos. (Har jag kallat Ptolemaios astrolog i det förgångna ber jag om ursäkt, han var en vetenskapligt skolad man under hellenismens glansdagar men samlade bara traditioner. Dessa antingen förkastade eller inkluderade han utifrån eget huvud i sin översikt. Han var INTE praktiserande astrolog.)

Den naturliga illgöraren Mars blir också verksamt ond när något av följande tecken stiger i öster:

Tvillingarna, Vågen och Vattumannen samt jordnära Jungfrun och Stenbocken.


Fem av tolv ascendenter eller 0,416 x 104 kartor ger genomsnittet 43 verksamt onda Mars. I gruppen hittas 44 verksamt onda Mars!

Vi behöver således inte gå till analyssteg två - den hinduiska astrologins doktrin om den verksamt onda Mars har falsifierats. Att ta tillflykt till det magra dataunderlaget håller inte. I fråga om mördare visade sig redan i första lilla testet ett överskott av den "fallna" Månen i Skorpionen (ett Mars-baserat psyke) och denna trend höll i sig med ett växande antal mordhoroskop, upp till dagens 309 insamlade kartor.

Det kommer knappast som en överrasknng att astrologin innehåller sin beskärda del rena fantasier som poserar som ärevördiga traditioner, upptäckter gjorda av gamla tänkare med klarare blick än vår. Men det kommer ändå som en besvikelse att den här doktrinen, förmedlad genom den samtida vediske astrologen och dataprogrammeraren Narasimha Rao inte ger något utslag, och detta trots att en dubbelt ond Mars i samband med mördarhoroskop gav doktrinen alla chanser i världen att vissa framfötterna!

Här går då mycket av luften ur bloggen eftersom jag litat på den här doktrinen. Jag kanske borde ha lagt ner den i tid, som känslan bjöd mig när "låghet" uttrycktes via planeter i sublunära Kräftan lite tidigare i somras...
:-)


Låt oss bara prova steg två i analysen men strunta i huruvida Mars är verksamt god eller ond. Den är ju trots alls en naturlig illgörare. Var befinner sig Mars i dessa horoskop vad gäller hus som klassificeras som "goda" (1, 5, 9) "neutrala" (2, 4, 7, 10, 11) eller "onda" (3, 6, 8, 12)?

(Tredje intellektshuset är ett "upachaya"-hus, ett förbättringens hus eftersom det amoraliska intellektet har möjlighet att välja en bättre väg än den världsliga vishetens ondska. Genom att tredje står polariserat mot det goda nionde huset för högre insikter påverkas just detta onda hus till godhet. Den turen har inte de onda husen 6, 8 och 12.) 

Eller utifrån ett annat tolkningsperspektiv: hur många horoskop har en världsligt prominent Mars (placerad i något av hörnhusen 1, 4, 7 eller 10)?

Mars i något av de fyra onda husen ger drygt 34 i genomsnitt. Mordgruppen innehåller exakt 34 kartor med denna typ av placering. Astrologen Raos försäkran om att (verksamt) onda planeter neutraliserar de onda husen är patenterat fel! Hade doktrinen varit sann skulle vi sett en brist på Mars i 12e huset eftersom detta är interneringens hus och den dominanta delen av dessa 104 kartor dömdes dock för sina brott.

Mars i något de fyra hörnhusen ger också drygt 34 i genomsnitt. I mordhoroskopen finns 39 Mars i hörnlägen, en lätt förhöjning men inte signifikant.

Är då astrologin ett slöseri med tid? Ja, den som ser på livet som en siffernisse eller statistiker kommer säkert till den slutsatsen. (Vi lämnar här utanför tanken om metafysiska realiteter vilka alls inte berörs av räknenissens försök att belägga eller exkludera dem.) Men precis som det samtidiga studiet av mer än en variabel snart kräver enorma mängder horoskop för att få en stabil grupp som inte ger falsklarm som bara uttrycker slumpen, på samma sätt blir sannolikheten för för vissa astrologiska kombinationer allt mindre när man adderar flera påstådda astrologiska affekter. 

Borde t.ex. inte en "fallen" Måne i Skorpionen (som på egen hand är högfrekvent bland mördare) och den våldsbenägna Mars i neutrala men prominenta sjunde "mänskliga" huset vara en synnerligen usel kombination? (Jag har sett tillräckligt av hetsigt humör och korttänkt praktisk mentalitet med Mars i sjunde för att vara övertygad om positionens problematik.)  Mars är här prominent  och dess våld benäget att drabba individens närstående - kanske från individen själv om denne projicerar sitt inre våld på den Andre (hus 7) och urskuldar sig den vägen. 

Eller med andra ord: Har individen själv en problematisk Måne (psyke), förbinds den "fallna" psyknivån via sin disponent Mars med kollegor eller partners i sjunde huset. Kollegorna kan vara olycksförföljda, brutala och primitiva ELLER offer för individens egen sjuka inställning till dem! (Och för det senare måste måste Månen, psyket, noga analyseras.)

Med bara 104 kompletta horoskop och två variabler (planet-i-tecken och planet-i-hus) är emellertid det här testet lönlöst att utföra. 

Detta nedslående inlägg publiceras en dag med Solen och Jupiter i magnifika Lejonet men hämmade av den krassa begränsningens Saturnus i negativa Skorpionen OCH Månen i jordbundna och begränsade Oxen opponerad av den negativa Saturnus-Skorpionen. Med så mycket depression i den negativa polariteten (den lägre sfären, "vägen ned") är det inte att undra över att Solen inte ens med sin polare den framgångsrika Jupiter förmår lysa från konungslighetens Lejon. Jag kallade detta en tid för (berättigat) politikerförakt häromdagen (Lejonet och Solen anknyter nära till ledarskap).

Det är en dålig tid i världen just nu, och det drabbar tydligen även bloggaren i hans grävande efter respons från astrologins uppgivna spelregler.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Popup m ordverifiering (öppet kommentarfält ledde genast till drivor av spam).

30+ dagar gamla inlägg räknas som arkiverade.