Den goda populismen: fria resor med kommunens färdmedel

På min halvhjärtade livsresa från en så kriminellt politisk aningslöshet att jag inte ens säkert minns om jag röstade nej till EU eller alls röstade (troligen inte!), har jag på senare år blivit allt mer besviken över hur den svenska socialdemokratin lagt sig som en väldresserad hund inför den Rike Mannen. 

Tendensen tycks ha eskalerat under samma period som den onda marknadsliberalismen utgick från England och som så har förklenat och spätt ut socialdemokratin i alla länder att skottarna nyligen helt vände Labour ryggen och markerade att ett folk egentligen vet när det har gått helt åt helvete pga. ideologisk ryggradslöshet.

Leif Pagrotsky är en personlig och trevlig människa, men hur rött hans hjärta varit har jag funderat över. Att han som individ (till skillnad från det svårt högervridna s) direkt efter den aviserade chockhöjningen av priset på kollektivt resande i Stockholm spelar ut det motsatta, "nej, gratis åt alla!", är därför ytterst välgörande. Inte bara hans egen själ, utan också för partiet och alla inblandade. Alla utom den Rike Mannen, som skulle avgiftsbelägga bruka av stadens trottoarer om han bara kunde komma på en teknisk lösning...  

(Hör en teknikprofessor i SvD tala den Onde Rike Mannens språk, vilket här innebär att "vi måste flexa och i avgiftsfrågan böja oss för opinionen just så mycket att inte våra överherrar, de 80 snorrika individer som kontrollerar hela världen nackas i ett globalt planerat och ögonblickligt maktskifte...)

För tekniken i de onda människors händer, läs den motbjudande Schlingmann dregla över teknikfascismens utbredning i världen i DN. Notera hur moderaten poserar som en siare (till skillnad från Reinfeldt som varnade för hur "farligt" det var med "visioner"). Schlingmann tar redan fullbordade faktum och fabricerar en framtidsprofetior. 

I ytterst bedrägliga ord säger han t.ex. att man i framtiden "initialt" kommer att behöva jobbtillfällen i Sverige för invandrare och andra utan erforderlig kompetens. Det är samma gamla högervals om att sänka lönerna och fortsätta vidga det växande gapet mellan dem som har och dem som inget har. Det är symptomatiskt att Schlingmann inte hade ett enda ord att säga om morgondagens finansiering av ett samhälle där tekniken tagit över alla arbetsuppgifter. Istället för att föra medborgarlön på tal antyder han att de många ska vara slavar åt de få! 

Men läs texten, den är studerat falsk och så språkligt maskerad att de drabbade inte ens förstås att han försöker spika deras position som UNDERKLASS även i sin "framtidsvision". Ett barmhärtighetsmord vore kanske att förorda för de som driver Lögnens ande så här långt...

Vilken skillnad då mot Leif Pagrotsky den (nånstans, det vill jag tro) genuina socialisten:

Leif Pagrotsky

Per Schlingmann

Varför är det så här? Nästan varje gång? De med hjärtat till vänster har generellt (det finns alltid undantag!) "ljusa" horoskop, vänliga och mänskliga och livsbejakande. Pagrotskys kraftfulla betoning på det humanistiska Luft-elementet (Tvillingarna, det gudomliga paret, och Vågen, deras varaktiga sociala jämvikt) förstärks här av den karismatisk kraft som i andra sammanhang - förvägrad bildning eller kompetens - skulle kunna stanna vid ett manligt horkarlsbeteende (se inlägget om B.B. King). Men denna avsevärda libido kanaliseras i rätt sammanhang längsmed värdiga linjer. 

Det enda frågetecknet i det här månhoroskopet skulle vara psykets dröm om stor framgång (Jupiter) i tionde statushuset. För en oberoende budbärare som Tvillingarna, ska inte drömmar om ära och anseende räknas som en tillgång. Men Jupiter är dock den Stora Välgöraren så även om dess Jupiters enorma förmåga till expansion är negativa för en budbärare om opinionens tvärar och bildar en negativ tsunami i den låga näringssjälen (Vatten), så kan man inte missa att Tvilling-Månens dröm här är god och inte ond.

På höger återfinns passande nog mörkermänniskor, fixerade vid den näriga och ofta smutsiga näringssjälen (Vatten) och inte sällan med sinnelags- eller månhoroskopet fylld av onda fantasier om "onda hus", dvs. psyken genomsyrade av upplevelsen av ständiga oförrätter och intrång på "deras" kapital eller prerogativ. Dessa är människor som helt enkelt inte fattat att de är människor än, de beter sig i tanke och gärning som bestialiska djur som av misstag klivit upp ett pinnhål och fått prova på ETT ENDA LIV som människa. Sedan återföds dessa själar återigen som insekter av varjehanda slag. (Romerske filosofen Plotinus kallade djupt fallna människosjälar för insekter eftersom de i tanke och handling så tydligt avslöjade att de inte längre förstod någonting av det högre livets frihet - arbetsmyran eller trälen - kroppslig motorik var det enda som återstod.)

Schlingmanns karta har redan kommenterats flera gånger, men här kan man påpeka den falska ELD han projicerar, "framtidssiaren". Han är född med Månen i den mest egocentriska typen av Eld - Väduren - och dessutom då Ägaren befinner sig i samma lågvattenmärke. Schlingmann och alla födda 1969 som inte står upp mot den Onde Rike Mannen måste sägas vara rovkapitalismens skyldiga medlöpare - alla tänker de egoistiskt och ser något att tjäna på för egen del i det rådande systemet. Schlingmanns karta kan utgöra ondskans epicentrum eftersom den här olustiga kombinationen av Folkmassan (Månen) och Arbetsgivaren (Saturnus) i egoismens perspektiv bottnar i ett formidabelt ont hus: sjätte huset för arbetets träldom. Jämför hans DN-artikel där han lovprisar "lusten till arbete" - detta är ondskans nyspråk eftersom han talar om jobbtillfällen i Sverige genom återinförandet av sjätte husets trälar!

Det är ingen tvekan om att månhoroskopet stämmer väldigt väl in på Schlingmanns psyke och sentiment. Den helt dominanta Jag/Du-axeln mellan Väduren säger avgjord "jag först, jag först" och "partnern" i det sjunde allianshuset ser bara ut att vara en förmögen och generös välgörare. Men titta på alla de faktorer vi har tillgång till här (i ett horoskop utan känd födelsetid):

• Saturnus är fallen och i sitt världsligt sämsta läge i första egohuset (makt ska aldrig baserad på en personlig eller egocentrisk utblick!).
• Jupiter är också i sitt världsligt sämsta läge i dödens västra horisont ("festa loss idag alla hycklande rika, för i morgon kommer vi ändå att dö" - en hedonistisk och respektlös symbol om det nånsin fanns någon - jämför Tiger Woods "genuina" Jupiter i sjunde i ett horoskop med känd födelsetid).
• Egoperspektivets "välgörande" allians med Jupiter är en falsk front, ett skenäktenskap. För Jupiter ägs av Venus som här är en verksam illgörare, pengarnas planet antar distinkt horans karaktär och är dessutom dold i det onda åttonde huset där det här är lämpligt att lyfta fram sidobetydelsen "andras pengar" likväl som des primära koppling till korruption och döden. Schlingmanns allierade är "horor efter andras pengar" - kan man sammanfatta den skatte- och statshatande högern bättre?

Och då har vi inte ens funderat över vad satansstjärnan Algol gör när den via (förvisso en svag) konjunktion drar in det genomfalska och fult rationaliserande (Saturnus) psyket i sin korruption av äganderättsinstinktens tecken Oxen.... Använder man den onda stjärnan i sin astrologi skulle man lika gärna kunna säga att äganderättskänslor ÄR en korruption av själen och det var säkerligen så antikens astrologiutövande judar uppfattade saken. Därav Jesus uppmaning till sina lyssnare att sälla sig till EBIONIM, ebioniterna, de egendomslösas samfund, en tidig och fungerande form av kommunism, där människorna delade allt de hade mellan sig och baserade denna samlevnadsform på samma högre lagar som zodiaken avslöjar för dem med ögon att se.

"Allt gott åt alla" är den slutgiltiga sanningen som tecknas av såväl Jupiter i härskarläge i Fiskarna som Jupiter i härskarläge i Skytten. Jfr. dock Pagrotskys psyke i Budbärarens tecken och för vilken Jupiter i Fiskarna i maktposition är en ond frestelse att välja den onda "näringslivssjälen" istället för att fokusera på sitt Budskap till mänskligheten - att vi är högre än detta själviska krafsande efter egna fördelar som så tydligt skymtar bakom Schlingmanns ordfluff.