Kort i taket! Sturmark undertecknar en halvt vettig artikel.

Nät-DN har två artiklar som stimulerar till eftertanke denna söndag. Att empirikramaren Christer Sturmark signerat artikeln om postmodernt flum i svensk skola är inte så märkligt. Han är väl folkpartist och ingår i Jan Björklund-falangen av mytspridare om den socialdemokratiska "flumskolan" (en betydligt bättre skola än dagens, som väl ändå är den skola debattartikeln skjuter in sig på).

Men det är ändå trevligt att se hur Sturmark hittat ett vettigare intresse i politiken/ideologin än att stjäla från religionen för sin sekulära sekt och sedan smutskasta den förra.

Samtidigt som den pedagogiska rapporten är klandervärd för den imbecillitet artikelförfattarna påvisar via citat, finns det grund för att betrakta det naturvetenskapliga språket som ett särintresse eller en anomali. Men detta är ju en gammal och nu bedarrad internationell diskussion som Sturmark här söker skaka liv i. 

Det är bara att gå till internationellt meriterade namn och läsa det bistra domslutet över den scientism som svenska auktoriteter som tydligen medicinaren Martin Ingvar, materialistiska filosofen Åsa Wikforss och trendavläsaren Sturmark representerar. Det är scientismen som hotar Sverige mer än några flummiga genuspedagoger diffusa formuleringar i en rapport!

Bloggen har upprepade gånger fört några kompetenta tänkare på tal, som alla ägnat den falska förnuftstron (scientism) på tal, matematikerna David Berlinski och John C. Lennox (som tillintetgjorde Sturmark i en debatt i Sverige för några år sedan), samt matematikern och vetenskapsfilosofen Wolfgang Smith. 
Det finns många fler prominenta namn som uttalat sig om den farsot det innebär att stanna vid en empiriskt grundad världsbild som inte förmår rota sanningskriteriet i det metafysiska och på det sättet se de morallagar artikelns tre författare ersatt med en blott mänsklig substitutmoral. Varför inte gå tillbaka till det västerländska rationella tänkandets portalfigur Platon och nysta därifrån för att finna ut var väst spårade ur?

Sanningen är ju att Tingvar, Wikfross och Lurmark själva i sin naturalism representerar rent flum, moral som "enbart mänsklig konvention". Deras debattartikel faller således på sin egen orimlighet. Den bjuder inte på något hållbart bättre alternativ till genuspedagogernas sätt att formulera en modell för lärandet.

Med detta sagt, är det verkligen en löjeväckande formulering de tre svenskarna lyckats gräva fram i rapporten: "En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken..." Jag håller med, man tar sig för pannan!

Vad som krävs är alltså förmågan att förstå vad som är "ren vetenskap" som naturligtvis är exakt samma tänkande som barn tillägnar sig från det att deras merkuriska (logiska) fakultet vaknat till liv i och med skolmognaden. Men därtill behövs den vishet Platon kräver av politiker i sitt idealsamhälle men som dess tre inte verkar behärska, att också se skillnaden mellan enbart tekniskt vetande och en högre typ av kunskap. Att denna högre kunskap (sophia, vishet) lyser med sin frånvaro bland genuspedagoger som är en ohyra som Sturmarks eget sekulära samhälle framskapat, säger sig själv.

Den här bloggen förekom artikeln i DN med några veckor via inlägget Västerlandet en själens fallucka, i vilket nämndes hur Platon underkänner som absolut eller samhällsbärande kunskapsbas alla de vetenskaper (technē)
som Sturmark och anhang försvurit sig åt att försvara som herre på täppan. Sverige är i sanning ett ringa land i ett ynkligt historiskt skede.

*****

Naturligtvis noterade bloggen den förvirrade genuspedagogen redan 2010 i detta inlägg! Sturmark och kompani verkar leva flera år efter samtiden. Låt oss se om det beror på att de tyngs av omedvetenhetens mörka Tamas guna allihopa. (Den här bloggen är strikt framtidsorienterad via Sattva Guna som dominant kvalitet.)

Ingvar: Solen i Vattumannen. Tamasisk konservatism betjänad av en Måne i lika mörklagda Oxen.

Sturmark: Solen i Lejonet. Tamasisk konservatism betjänad av en Måne i sattviska Jungfrun. Men Månen leder inte vägen, det är Solen som gör det.

Wikforss: Det här horoskopet för den ateistiska sektkollegan med Sturmark är så avvikande att det är värt en granskning.

Den korta versionen är: när själen är så andligt skadad att ingenting längre fungerar, då återstår för några tursamma varelser åtminstone "default"-läget "krass materialism". Det är exakt vad vi ser i detta psykiska horoskop (baserat på Månen som ascendent), det faller tillbaka på det sista lilla som inte är helt förstört: Saturnus negativ herre i den materiella strukturens tecken Stenbocken i andra huset födointag! En själ som inte lyckats komma ett steg bortom "det onda modersbröstet". Vi ska uttyda kartan lite mer.

Psyket tycks vara sattviskt, ljusbringande och sanningssökande. Men här är den "felfördelade" årgång 1961 då Saturnus står hemma i härskarläge i dystra materialismens Jord-element och äger den lätta och filosofiskt utforskande Jupiter - psykets ägare. Det blir så baktungt att filosofin aldrig lyfter bortom den rena materialismens sfär. Kvinnan går till Humanisterna där de skadade själarna fylkas.

Solen - den själsliga identiteten - känner sig inte ens hemma med sin kvinnlighet eftersom Kräftan befinner sig i åttonde korruptionshuset - ett mörklagt och omedvetet hus. Kvinnan skulle inte ens acceptera existensen av en bakomliggande Irrationell eller Vegetativ Själ där "blueprintet" till den fysiska skapelsen residerar. För sådana här som finns att säga uppenbarat i människokroppens finare strukturer.

Hur rasande hämmat och till ett förnuft med lågt i taket begränsat detta psyke är, framgår av Jupiters position i andra huset, antikens "Hades port". Detta är Oxens naturliga hus för munnen och oralitet. In i och ut ur munnen kommer Underjordens giftiga gaser. Här är den simplaste av alla människor: en som enbart knyter an till fysiska substanser i sitt tänkande. Det österländska filosofins diskussioner om subtila kroppar (bortom mätbarhet subtila) har ingen plats i så här begränsade psyken. De får nöja sig med den inskränkta empiriska världsbilden.

Givet dessa indikationer är det inte konstigt att det nionde huset för högre vetande eller visdom (sophia) är en ren katastrof. Giriga demonen Rahu och aggressionens Mars skapar en mycket underlig berättelse om det här psykets "högsta goda", det är en pseudoreligion som baseras på Lejonets disponent Solen i dess bisarrt usla placering: en andesjäl som först tycks identifiera sig med Kräftan - den irrationella eller vegetativa själen - men sedan likväl förnekar sin grundläggande biologism (åttonde husets mörkläggande tendens). 

Ett troligen rätt sorgligt och ensamt kvinnoöde och djupa identitetskonflikter. Kanske ännu en av Sturmarks lesbiska trosfränder. De möts i Humanisterna just för att de funnit kristendomen så förhatlig i dess propsande på enbart heterosexuell kärlek (vilket också är den universella norm som zodiaken beskriver, när man avkodat den).