Nu ska man kanske inte använda Aftonbladets rubriksättningar som normativt mått på en människas eftermäle, men i fallet med filmdivan Anita Ekberg tycks intrycken peka mot en sociofobisk gnällspik. Om filmens utveckling bortom sin egen tid såg Ekberg bara det halvtomma glaset: "Var är elegansen, mystiken, romansen?" (time.com)
Hon hade ett så skevt perspektiv att hon kunde kalla sin avsevärda skönhet för ett handikapp. Den här nyupplagda bilden på svenska delen av nätet bekräftar ännu en gång hur vackra de tyvärr väldigt kverulanta Jungfrurna ofta är.
Ser någon en svag likhet med Ingrid Bergman kan det bero på att båda kvinnorna föddes med Månen i Väduren och kommunikationens Merkurius i Lejonet. Bergman var nu Sol-Lejon och mig veterligen knotade hon aldrig över något.
Det är en besynnerlig kontrast som uppstår i zodiaken mellan de sidoordnade tecken som markerar övergången från Eld till Jord, rent medvetandeväsen till förkroppsligat ting. Och särskilt då övergången från den goda lyckans femte sektor till olyckans sjätte. Det är inte märkligt att det var just omvärldens tendens att se Ekberg som en kropp hon upplevde som ett fängelse eller ett "handikapp":
Ekberg har som synes Merkurius i Lejonets 28 grad (Ingrid Bergman: 27 graden). I rörelse eller i kommunikativt läge deltar hon således i den goda lyckans sektor (utifrån sinnelagshoroskopet). Time-artikeln ovan påminner om hur grobiandålig engelska hon talade som ung och goda rådgivare i USA manade henne att omedelbart fixa den saken om hon tänkt sig en framtid i landet. Naturligtvis rimmar detta väl med att Merkurius disponent är Solen själv men en Sol fånge i olyckans sjätte sektor och generellt hämmad pga. den södra månnodens närvaro.
Amerikanerna rekommenderade också att tjugoåringen skulle lära sig röra på kroppen, och även detta stämmer med den undertryckthet som formligen strömmar ur denna lamslagna (handikappade!) sektor. Inte minst den fallna Venus i Jungfrun som finner socialt umgänge rätt besvärligt.
Aftonbladet påstår att hon var fruktad för sin vassa tunga och även detta kan härledas till Merkurius (kommunikationens) uruselt placerade disponent Solen. Fast inte inritat råder en "ömsesidig reception" mellan Solen och Merkurius, tyvärr mellan de oförenliga elementen Jord och Eld. Detta kan förklara varför hennes liv på många sätt var slitigt och strävsamt (eller att hon åtminstone uppfattade saken så).
Den vassa tungan kan också härledas ur spetsiga Mars som inte alls är någon krigare för Vågens harmoni och balans och sociala jämvikt eftersom mattan rycks under fötterna genom disponenten Venus fall i antisociala Jungfrun. När sedan denna seriöst socialt störda Mars angriper kvinnans eget sinnelag i egocentriska Väduren, då börjar man ana epitetet "divornas diva"!
Nej, hon dog utan att lämna några stora eller sorgfyllda rubriker efter sig, men det ser man nästan av födelsehoroskopet.
Säga vad man vill om La Divan Ekberg, men visst blev hon mest berömd för sitt långa, ståtliga och fördelaktiga yttre. I mina ögon såg hon ut som en nordisk gudinna. Jag tycker vi i Sverige ska vara stolta över henne. Många bland dagens skådespelerskor har tagit till den ena skönhetsoperationen efter den andra för att fixa till sig till det bättre, och oftast med ett motsatt resultat. Titta på alla dessa "ankläppar" som många har idag. De ser inte riktigt kloka ut! men Ekberg behövde aldrig göra detta. Hon var född snygg.
SvaraRadera