Hanna Fahl om svenska högerns kollaps

Det är när DN publicerar opinionsartiklar med ett större perspektiv än deras eget räddhågsna borgare-bakom-stadsmuren, som tidningen moment återfår sitt existensberättigande. Inte när Wolodaskij försöker kopiera norska nyheter och sätter en alldeles för avancerad mobiltelefon i händerna på någon klåpare och tror att de sniffat upp spionage mot Rosenbad. (En tidningsanka om någon!)

Jag började förstrött läsa några rader av en kvinnlig debattör i DN vars namn jag sett men aldrig hört hur det låter i huvudet på. Hanna Fahl var någon jag verkligen kunde sympatisera med! Horoskop måste göras.

Är det inte lätt parodiskt? Födelsedag ett dygn efter undertecknad (fast ett senare år). Är det kanske ändå så att SOLTECKNET går fram när människan agerar på basis av REN VILJA och sin ÄKTA kognitiva typ. Dessutom står det i Wikipedia att hon arbetat som översättare, vilket även bloggaren halkade in på under några år. Vågens äpplen tenderar att falla rätt nära trädstammen.

Den här kombinationen av Måne och Sol är den moderata Stridshingstens, fast med ombytta placeringar. Jag skulle vilja hävda - baserat på att skannande av många tusen kartor vilka diffust finns någonstans i bloggarens bakhuvud - att det är mer lyckosamt att hålla elementen "rena". 

Stridshingstens element var inte lika snyggt arrangerade. Hans Sol VILLE Kräftan eller näringssjälens biologiska trygghet för sig själv och de som ställde upp på hans mobbartekniker. Men hans falskhet låg i att reflekterande Månen i Vågen förvandlade grönsakssjälens primitivitet till något som lät mer aptitligt än det var. Vågen estetiserar och via Luft spann Stridspitten en efterrationaliserade lögn om vad som i grund och botten bara är primitivt ha-begär. När LUFT äger eller disponerar VATTEN får vi i värsta fall riktiga demoner som manipulerar andras känslor därför att de själva håller sig analytiskt kyliga. Dessa är de värsta populisterna.

Sådan är inte Hanna Fahl. Jag läser att hon musicerar i ett band som klassificeras som "dödspop" (kontrasterande allusion till "death metal"  förmodar jag). Månen och Jupiter tyder på en enorm känslighet, inte minst för lidande eller lidelse - Kräftan är det passionerade (Rajas guna) av de tre Vattentecknen och likt havsvågorna krampar och kränger det i affekt över allt som träffar dess sinnesapparat. Eller som den märkliga kompositören John Cale under sin dysterrock-period i mitten av 1970-talet uppbragt och alarmistiskt sjöng - som om han just upptäckt något helt nytt: "The Ocean will have us all! The Ocean will have us all!" 

(Kanske den låten, "Barracuda", bidrog till att binda ihop astrologins Vatten, näringslivets omättliga girighet och den mytologiska Hydra i bloggarens sjätte/inre sinne - Månen.)

Men när det biokemiska havet är upprör - framkallare av Förgänglighet och reaktion på densamma! - kommer Hanna Fahls Sol i Vågen in och söker gjuta olja på vågorna. Och gör det med en både effektiv och artistisk ådra: Merkurius, Mars och Venus i samma tecken är en imponerande kombination! 

Jag känner en hyperbegåvad app-konstruktör med enbart Mars och Venus stigande i Vågen i öster och han är något av ett all-geni, spelar gitarr och skriver låtar, hittar på lustigt skruvade slogans och konstruerar kluriga spel. Precis som i Hanna Fahl bor det en liten revolterande punkare inom honom och jag tror han spelar marknadskapitalismens spel under tyst inre protest. Han har munnar att mätta därhemma... Bill Clinton hade Mars och Venus i första huset han med, men i Jungfruns tecken. Han sades vara exceptionellt intelligent, och musicerade också han (saxofon).

Det är uppenbart att Hanna Fahl har en vinnande kombination här. Snar att ta starka intryck pga. den överdrivna känslighet Jupiter i Kräftan ger (och här kopplad till sinnelagets Måne), men en utomordentligt vital ansamling i Vågens tecken som klarar att rida ut det vredgade havets (Kräftan) alla stormar.

Den skamliga Stridshingsten å andra sidan, ville SKAPA stormar för att bygga ett klassamhälle med problem och räddningen i en låglönesektor för dem som inte kunde parera hans Stridshingstens snaror ("arbetslinjen") samtidigt som hans esteticerande Våg ljög om vad han ägnade sig åt och talade om det som något gott via omskrivningar. 

Ja, Vågens tecken är duktig på att hitta ord som snärjer de ovaksamma och att Hanna Fahl ursäkter sig att andra och "säkert mycket bättre" sagt det hon vill uttrycka, det är bara Kräftans röst, för evigt lågvattenmärket i den värld vi fortfarande kan kalla Själens hemvist. (Jordelementet är inte besjälat, möjligen av Djävulen, "denna världens herre" - det är för mig oklart om detta verkligen är den djupast fallna själen av dem alla eller bara uttrycket för ren Negativitet). 

Det finns inga behov att ursäkta sig, särskilt inte vid jämförelse med den andra tidningsartikel (också i DN) som jag orkat närläsa idag. I den jämförelsen framstår Fahl som ett under av klarhet och stringens i tanken. Hon talar Sanning. Högermannen Swartz fallerade  upprepade gånger i sin opinionsskapande fiktiva dialog med en generisk europé som tittade in på Sverige och förundrades över "alltför generösa flyktingpolitik." (Se föregående inlägg.)


(Bloggaren har varit FÖR minskat flyktingmottagande i annat inlägg, men det tillhör hans privilegium att kliva upp och ner på olika våningsplan och föra en diskussion utifrån skilda perspektiv och genom att skifta en eller flera parametrar. Rent praktiskt är det rätt uppenbart att Sverige i dagsläget har för korkade politiker och en totala anti-intellektuell allmänhet. Det är lönlöst att driva ideellt styrd realpolitik när ett land förfallit till den kloaknivå som Svenskt Näringsliv finner gynna deras intressen bäst.)