Polismordet på Michael Brown (horoskopet för lömsk rasism)

Margaret Thatcher, ökänd främlingsfientlig högerpolitiker i
England: "Många fruktar att vår brittiska kultur hotas
dränkas av en främmande och väsensskild kultur."

Wikipedias precisa tid för den amerikanske polismannens rasistiska dödsskjutning av unge Michael Brown ger ett horoskop häpnadsväckande i dess tydlighet. 

Kanske är det också därför detta, bara ett i raden av den vita djävulens övergrepp på andra människor - i tankar, attityder och till sist också fysiska övergrepp eller mord - eskalerat till den global nyhet som vägrar klinga av. 

Här är då ett av historiens vägskäl, och när Katrine ex-Kielos från den mer välbemedlade delen av England för högertidningen Aftonbladets räkning hävdar att brittisk rasism inte alls är påfallande stark, visar hon bara hur irrelevant hon gjort sig själv i sin underliggande konservatism. Vad hon som "ekonom" nämligen inte nämner är att segregationen i England är av samma typ som i Sverige: av ekonomisk art. 

Som London-bo har hon förmodligen inte ens haft tillfälle att se svarta och vita i interaktion eftersom metropolen är übergentrifierad och svarta drivna långt bort i ytterförorterna. Gatunamn som Portobello Road, som ännu på 1970-talet utmärktes av en brokig blandning av nationaliteter går inte längre att bo på om man bara har en normal månadslön. 

Den romantiska komedin "Notting Hill" (1999) med Julia Roberts och Hugh Grant var väl den sista sucken av det gamla folkliga myllret innan "den ekonomiska utrensningen" satte in på allvar. Idag är gatan och marknaden en kommersiell turistattraktion. Ex-Kielos ser inte den nygamla strukturella rasismen eftersom hon i grunden bejakar det kapitalistiska systemet.

Röster från ett annat London (1979), när rasismen
ännu inte hade maskerats för att dupera de naiva.

Polismordet på Michael Brown i USA visar exakt den systemiska rasism som gömmer sig bakom självbedrägeriet - självlögnens - efterhandsrationalisering.

Rationaliseringar och konstruktioner av ursäktande argument om det övergripande motivet är "lugn och ro till varje pris" står alltid Vågens tecken för. När Vågen tappat greppet om Rättrådighet finns det ingen gräns för vilken horaktighet och skamligt medlöperi denna astrologiska princip kan sänka sig till. Balansens tecken sitter verkligen i ett klämläge mellan två av den indiska astrologins "onda" hus - och i överförd bemärkelse onda zodiaktecken: olyckans och fiendskapens Jungfru samt korruptionens och dödens Skorpion. 

Då och då i bloggens botaniserande bland skandalösa tidningsrubriker dyker den här kombinationen av ett Jord- och ett Vattentecken upp i samband med rätt bedrövligt snuskiga attityder. Den antika egyptiska dödsscenen där själen vägs på vågskålarna tecknar väl hur delikat Vågens placering i dödens västerstreck väster är och hur den smala bron omgärdas på sidorna av ett bråddjup. Kalla Vågens tecken en andens luftbro till "andra sidan". Runt sig drar den negativa polariteten ner mot dödsriket och grisarnas gyttjebad.

Svårartat lögnhoroskop med fullmånespänning mellan
Jord/Vatten = biologiskt hög/låg - allt filtrerat genom en
våldsamt självcentrerad värdkultur för den rasistiska hierarkin.
Som vid Margaret Thatchers födelse stiger Dödens Saturnus
i Vågen i öster ("min åsikt är normen"), här med hårdhetens Mars.

I horoskopet för rasistskjutningen av Michael Brown är det dock en annan gyttjekombination som aktiverats: den mellan Stenbocken (Jord) och Kräftan (Vatten). Detta är inget annat än rasismens eller hackordningens egen axel. Jag har tidigare givit min åsikt om varför inte Stenbocken figurerar nämnvärt i horoskop för invandrarfientliga eller rent rasistiska individer medan motsatta Kräftan är en klassisk indikation om en räddhågsen och protektionistisk (nationalistisk) mentalitet som sluter sig mot omvärlden och bygger upp krabbans tjocka skal och bakom de tjocka dörrarna talar illvilligt om "de andra". 

Kräftan och Månen anknyter dock till det instinktiva Vattenelementet och här krävs oerhört rena vatten för att man inte ska bli en dynghög som hasplar ur sig folkmassans obegåvade och oförståndiga tyckanden. Kräftan är expert på snabba och subjektiva åsikter baserade på ögonblickets intryck. Månen och tidvattnen suddar snart ut deras utsagor och någon ny ytlig trivialitet hörs istället. Det är inte en djupt sittande främlingsfientlighet hos Kräftans tecken, vad som helst som upplevs som hotfullt triggar krabbans negativt krigiska försvar av sitt hus.

Mitt förslag till att Stenbocken ligger så lågt i frågan om diskriminering - trots att den och dess härskare Saturnus är själva upphovet till allt hackordningstänkande - är att det är Jungfrun - i synnerhet den psykiska (Månen) i Jungfrun som är Stenbockens träl och går Husbondes ärenden. 

Stenbocken är därmed själva den rasistiska strukturen som förblir i det fördolda medan dess verksamma agenter är dem tidningarna slår upp stort som "järnrörsgäng" och annat. Stenbocken är i själva verket Storfinansen som gynnas av att småfolket slåss inbördes - undergruppering mot undergruppering - istället för att ena sig mot den 1% på toppen. 

Det är tragiskt att inse att Moderaterna som tappat så mycket till Sverigedemokraterna avslöjar hur stor andel av Sveriges befolkning som är rena byfånar, helt ur stånd att producera ens dessa de allra enklaste analyser av de reella strukturerna som ligger bakom rasismen. Det är alltid ägande och privilegier inblandade och att som Katrine ex-Kielos behändigt gör, glömmer den brittiska kolonialismen - den västerländska kolonialiseringen av världen - i sin skyndsamhet att frikänna sitt nya hemland England från beskyllningar om rasism, är bara alltför typiskt.

Londonbaserade reggaegruppen Misty
offer för  brittiskt polisvåld 1979

PS. Polismordet på Michael Brown skedde under samma fullmåne som hyllade brittiska artisten Kate Bush föddes under. När jag går igenom alla hennes låttexter i minnet (det jag minns) slås jag av hur lite hon har att säga om sitt England annat än i den romantiska och kärleksfulla "Oh, England my lionheart". Ännu ett fall av fullständigt aningslös hemmablindhet. Men så var hon också ett överklassbarn.


PS2. De historiska tidningsklippen från avsomnade svenska tidningen Musikens makt återgavs i en inlaga till brittiska reggaegruppen Misty In Roots första album. LP-skivan dokumenterade några live-spelningar i Sverige under den internationella konceptturnén "Rock Against Racism" 1978-79.

"Rock Against Racism" (1978) med spöklikt
undertryckt hat mot det vita förtrycket.
Brittiska färgade gruppen Cimarons
(cimaron = slav som rymt från plantagen)

Bloggaren såg två spelningar med Misty - de var tio gånger tyngre än Bob Marleys kända spelningar på Gröna Lund för en allt större rekordpublik! Gruppen var ett makalöst disciplinerat gäng av andliga och socialt medvetna musiker, ledda på scen av en man som kallades Generalen - med de forna slavdrivarnas piska i sin hand! Symbolik för dem som kunde se och tolka tidens tecken.