Bloggens abnorma förbrukning av tangentbord

Ner från själens sublima höjder till den triviala förslitningens och impermanensens värld - den astrologin tecknar via Jord- och Vattenelementen. Ett inlägg som dryper av konsumentkverulans!

Häromdagen var det dags igen. Ännu ett tangentbord med tangenter som glappar och inte tar så att bokstäver tappas bort i skrivarglädjen. Flera intilliggande knappar var helt blankslitna så att man inte längre såg om fingret var på väg mot "n" eller "m".

Korkat märkestrogen återvände jag efter en runda i staden med ännu ett Logitech-bord, en gång ett schweiziskt (har jag för mig) kvalitetsmärke. Numera monteras prylarna i Kina och bordet hade den tunnaste sladd och sämsta kontaktdon jag någonsin sett på en datapryl. Fortsätter det så här mycket längre till tar västerlandet kål på sig självt. Vinstmaximeringen håller på att skapa ett slit- och släng-helvete som världen aldrig skådat. Prylar omsorgsfullt designade att falla i bitar dagen efter garantin gått ut.

Tangentbord i synnerhet verkar gjorda för att allt kortare livslängder. Jag letade upp kvitton eller liknande för de senaste årens köp. 2014 års bord var det fjärde på bara sex år! Jag minns ett från tidigt 90-tal, från datortillverkaren Dell. Det måste ha vägt 2-3 kilo, i metall och med en kvalitetskänsla som förde tankarna till rymdteknologi. 

Det tangentbordet knackade jag på i flera år innan datorn blev alltför omodern och bordet inte längre fungerade med nyare operativsystem. Tangenterna hade alltjämt samma precision som när det var nya och inte en vit bokstav visade minsta tecken på att börja bli bortnött. Det här var innan marknaden började tänka som Fredrik Reinfeldt och Anders Borg vill att vi alla ska tänka: ge folket skit men maximera hajpen och marknadsföringen så att folk lever i fantasi istället för att se vad som håller på att hända i väst.

För att leta tecken av något slag genomsöker jag horoskopen för inköpskvittona. Det är förstås skrivarnas gud Merkurius som borde uppvisa något av intresse i samtliga inköpshoroskop. Frågan är bara vad.

Våren verkar vara en period då behovet av ett nytt bord anmäler sig!

2008-04-02 - ett tangentbord med nedsänkta och skönt exakta knappar.
2011-03-02 - två tangentbord (häpen över hur snabbt föregående Logitech nöttes ut, köpte jag nu två stycken likadana på en gång - det här var det enda på marknaden med den härliga anslagskänslan i tangenterna).
2014-04-10 - en välsorterad butik i Stockholm hade inte längre den gamla modellen men för ett högre pris fick man nu ett nytt och sämre Logitech än någonsin. De vita bokstäverna ser nu så tunt påmålade ut att jag befarar att de börjar lossna inom några månader...

Jag började blogga i december 2008 så det första bordet klarade ett kontinuerligt högtryck under 2 år och 3 månader.

Vid köpet av två likadana samtidigt hade företaget sänkt tillverkningskvaliteten. Med ungefär samma högtryck och mängder av intryck för Merkurius att förmedla levde borden bara 1½ år vardera, och då försökte jag förlänga deras liv till det yttersta. Den aningen komplexa fjädringen som innefattade en gummidel kollapsade under bokstaven "a" efter bara något år och jag flyttade över de "bästa" tangenterna till det första som jag egentligen tagit ur bruk, och fortsatte en tid till.

Faktum är att ur hållbarhetssynpunkt tror jag att man lika gärna kan köpa ett verkligt no name-bord för 70 kronor och finna att ett sådant skulle hålla ungefär lika länge. (Jag hade ett sånt från Clas Ohlson tidigare och det höll cirka 1½ år innan mellanslagstangenten var så glappig att det inte gick att använda det längre.)

Här är de fyra i tur och ordning, eftersom nätbutiken bara använde datum men inte tid, får midnatt gälla som ascendent, men det senaste tangentbordet köptes direkt från en kassa med köpminuten angiven. En purist skulle därför kanske inte vilja jämföra horoskopen, men närmare än så här kommer man inte.

Att mitt första Logitech-bord föddes med bedragaren och svikaren Algol i nästan gradexaktaspekt till ascendenten är i backspegeln rätt talande. Jag hade det här företagsnamnet i högsta förtroende för det de tillverkat ett årtionde tidigare.

Granskar man speciellt tangentbordets gud Merkurius, står den förvisso i kreativitetens femte hus men den är fallen (vek) i Fiskarnas tecken. Jag glömde rita ut disponenten Jupiters blick mot den Merkurius den förfogar över, men Jupiter hemma i härskarläge i Skytten indikerar Eld som fundament för Vattnet. Elden torkar ut och konsumerar denna Vatten-baserade Merkurius.

Samma typ av budskap från merkuriska Tvillingarna som står i åttonde dödshuset. Den utmattade Merkurius förfogar här över olycksplaneten Mars i åttonde. Det är inge höjdarbudskap för det här tangentbordshoroskopet.

Man skulle också kunna närma sig en sådan här karta utifrån tankar om livslängd och Saturnus position, kanske i relation till Månen och fjärde huset (frågans slut eller utgång). Utan att gå in på detaljer står Saturnus med halshuggaren Ketu (Draksvansen) och dessutom i sin fiende levande livets Lejon medan både Månen och fjärde vilar på denna eländigt placerade Saturnus. Preliminärt ser horoskopet svagt ut även på den här punkten.

Luttrad men bedrövad över Satansstjärnans svekfulla natur köpte jag nu två bord på en gång, för att ha mer att nöta på:

Här upprepas delvis svenska nationalhoroskopets Vågascendent baserat på Venus i Stenbocken. Dessutom Månen i fjärde för "frågans slut". Man kan börja ana oråd redan nu eftersom Saturnus (hållbarhet) står i den onda daimonens och det världsliga misslyckandets eller den världsliga (materiella) förlustens tolfte hus!

Dessutom disponerar denna illa placerade Saturnus skrivdonets gud Merkurius - återigen i femte kreativitetshuset och invid olycksplaneten Mars. Det är nu man kan notera att även den ordsprutande bloggaren har Solen, Merkurius och Mars liggande i LUFT i femte kreativitetshuset. De här två tangentborden förbrukades blixtrande snabbt och det är bloggens kanske 15.000 A4-sidor vi ser här. Luft i ett Eldhus har liksom inga spärrar - tankar och ord bara rinner rakt igenom detta helt transparenta och enligt grekerna lyckosamma hus. Jo, jag har haft stor glädje av att blogga medan den kollapsade svenska arbetsmarknaden under en sjuk högerregering gjort mängder av utmärkt kapabla människor helt omöjliga och utelåsta...

De två tangentborden med sina korta livslängder har också halshuggningens Ketu i Tvillingarnas tecken och man ska inte gömma att skrivdonets Merkurius dessutom ÄR den onda och förlustbringande daimonen i det här horoskopet. Merkurius äger tolfte men verkar genom det goda, dharmiska femte. Lustigt nog målar detta på sitt sätt en visselblåsares horoskop - och bloggen politiserades i rask takt efter att ha startat i avsikten att undersöka den sideriska zodiakens anspråk på att vara den korrekta. 

Utan några jämförelser i övrigt med den höggradigt underhållande Russell Brand - notera hur också hans tolfte hus (den onda daimonen) är högaktiv på hans himmel och verkar kunna förklara hans politisering (vänsterut) på senare år. Jag kommenterade den saken efter att återigen ha tittat på underhållarens horoskop här.

Den onda daimonen behöver såldes inte vara en maliciös eller illvillig kraft utan den verkar i "normalfallet" mest vara en personifikation av "all världens jäkelskap" som mer eller mindre tydligt verkar i varje människas liv. När tolftehusägaren ställer sig prominent - i ett hörnhus - kan individen drabbas. För det här tangentbordet är det snarare en fråga om att det är intimt involverat i ett gott dharma-hus och därifrån kommunicerar om allt det onda. Kanhända är det övermåttet av ondska som drabbat Sverige med högerregeringen som tvingar fram ett onormalt slitage av tangentbord under denna period, tidigt 2009 till våren 2014.

Det nästan dagsfärska senaste bordet då? Förutom kontaktdonet som ser ut som rent smäck har knapparna gjorts billigare och är inte alls lika sköna längre i anslagskänslan (samtidigt som bordet blivit dyrare). Horoskopet, nu med exakt klockslag, är inte lovande...

Nu stiger förgänglighetens eget tecken Kräftan i öster och med den sin härskare Månen. "Frågans slut" är således en primär angelägenhet. Hela bordet andas tillfällig förbrukningsvara. Skrivdonets gud Merkurius står förvisso i det universella dharmas nionde hus, världssamvetets hus, men det är återigen en fallen och på något sätt vek Merkurius som här är knutet till kommunikationsverktyget. 

För att göra det ännu värre har Merkurius återigen den onda daimonens roll och här härbärgerar den framgångens Jupiter i tolfte huset. Jupiter är den lyckosamma, så det här tangentbordet tycks inte vara någon lyckosam konstruktion, vilket jag redan sökt illustrera med hänvisning till en uppenbart förenklad och nedbantad konstruktion som inte ens bemödat sig att behålla den eleganta och snofsigt fjädrande anslagskänslan i det gamla tangentbordssystemet som nu är för dyrt att tillverka för de giriga företagarna.

Vidare: olycksplaneten Mars i merkuriska Jungfrun i tredje huset, ett hus som erinrar om Merkurius som skrivdonens planet. Nu är visserligen Mars hussignifikator i tredje (krig och pennfäktning är relaterade), men faktum kvarstår att Merkurius också har rollen som ägare av tolfte där materiella ting inte går ens väg utan tvärtom är en källa till förluster (eller extra utgifter).

Dessutom: Fjärde styr över frågans slut och husägaren Venus står själv i åttonde dödshuset och i fjärde befinner sig gränsdragaren Saturnus, visserligen "upphöjd", men Venus är som sagt delvis handikappad i det onda åttonde. 

Jag ser redan nästa inköp av tangentbord för mig. Allt för den heliga kapitalismens sak.