Den daimoniska människan

Ett ämne värdigt den rådande fullmånen längs den sataniska axel som ligger på med full styrka medan detta skrivs. Solen i sideriska Skorpionens 2 grad och Månen i 3-4 Oxen.

De daimoniska människorna har blickar som kan hela eller döda

När jag läser i SvD om Bernard Arnault, Frankrikes rikaste man och med imperiegriller bortom det ordinära, kommer jag att tänka på Rudolf Steiner. Mest för att också han ville föreviga sin vision (om än inte person) via spektakulär byggnadskonst. 

Döm därför om min förvåning när jag ser under vilka snarlika astrologiska teman dessa båda själar manifesterade sig i tid och rum. Här handlar det om den daimoniska typen av själ, mer gud än apa. Den sekulära samtiden erkänner naturligtvis inte de den förra kategorins existens, vilket också är varför västerlandets dagar är räknade. 

Men det finns båda goda och onda daimoner, även om kristen mytologi förefaller vilja skilja dem åt under namnen änglar och demoner. Men det är bara den klassiska plagiatörens fumliga försök att sätta sin egen prägel på något som i det här fallet var en ren stöld av redan existerande hellenistiskt tankegods. 

Hur kyrkan sedan lyckades skorhorna in en korsfäst politisk agitator är en av världshistoriens mest remarkabla tilldragelser, och det gåtfulla geniet Rudolf Steiner menade att det aldrig kunde ha blivit en sådan sak om det inte var för att själen som kallades Jesus var en av den mänskliga historiens milstolpar. Hans korta jordeliv innebar en ontologisk kursändring för planeten. Ahrimans eller Djävulens välde var brutet och ANTHROPOS, gudamänniskan kommer i sinom tid att ersätta de råttor som nu själviskt härjar på Jorden och cyniskt utnyttjar sina medmänniskor och lagrar rikedomar på hög i pur ondska. 

Men om Jesus bröt Djävulens välde och drog ur sladden verkar det som om fläktar fortfarande står och snurrar,  tvåtusen år senare. Ja, roterar galenskapens ekonomism faktiskt inte värre nu än någonsin? Har något satt i sladden igen? Har Satans kollapsade form pumpats upp igen och fått kraften åter?

Här är ett katolskt schema jag hittade på nätet och översatte till svenska. Det är både Aristoteles och Platon här. Yin-yang-symbolen petade jag in. Som dekoration eller meningsbärare får var och en själv avgöra utifrån sin kunskap om den kinesiska läran om Ljuset och Mökret, ofta uppfattade som en energi som samtidigt är två.

Jag skulle vilja föreslå att världen har ett starkt inflöde av onda daimoner och har haft det sedan den så kallade Upplysningen och den teknologiska revolutionen i västerlandet. Ateisten Laplace som inte längre behövde "hypotesen Gud" för sin kosmologi öppnade dörrarna till en andevärld som jag inte riktigt vet om Steiner fattade vidden av så andeskådare han var.

Laplace var en extremt kapabel matematiker men den indiska läran om planeters "verksamma natur" är ofta oerhört träffsäker när man tittar på de verkligt ikoniska individerna. De tycks mer än gemene man ha fångat upp och gestaltat essensen av den tid i vilken de föddes.

Således hittar vi hos den siffertrixiga ateisten både Sol och Måne i den negativa, fallna delen av skapelsen, inte ens i den osynliga Naturen utan lägre ändå, i den materialiserade för de fem yttre sinnena tillgängliga verkligheten. Månen i Oxen är i nio fall av tio (typ) en extrem materialist, helt uppslukad av denna världen efter fallet. 

Nu samverkar förvisso Jord och Luft och om hans matematiska snille kanske främst kan härledas till den mäktiga ömsesidiga receptionen mellan Saturnus och Venus, så lyfter denna samtidigt hans jordnära sinne (Månen i Oxen) mot de himmelska höjderna.

Naturligtvis hade Laplace rätt, det går inte att faktorera in en oändlig Gud i en hypotes om det manifesta världsalltet, den franske vetenskapen svarade Napoleon som en intelligent människa skulle ha svarat en farlig fåne med makt, diplomatiskt. Men Laplace ateism går faktiskt att urskilja ur hans sublunära livsvandring (Månen --> Solen, livsvägen från nativ materialism till en irrationell vägran att befatta sig med "gudshypotesen". 

Det vill sig nämligen inte bättre än att både Sol och Måne disponeras av planeter som är verksamma illgörare när man utgår från sinnelaget och placerar Oxen i första huset. Den sublima indiska filosofin insåg direkt att Venus passionerade tendens att identifiera sig med kroppshyddan inte gagnar människan i sitt liv på Jorden.

Jfr.  samtidens kanonad av reklam för att fullständigt banka in i huvudet på arbetsträlarna i väst att de bara är kroppar och behöver konsumera i princip hur mycket preparat som helst för att hålla kroppen igång och attraktiv. 

Att äkta eller alliera sig (Venus) med det fysiska är således det sämsta en andesjäl som kommit till Jorden i en människas skepnad kan göra. Men det är just det Oxen i öster (1a huset) tenderar att göra. Några strödda iakttagelser genom livet av personer med känd födelsetid och en fysisk ascendent i Oxen har bekräftat att de varit slavar under kroppsvård, fitnesstänkande och liknande.

Det här insåg jag dock först efter upptäckten av den sideriska zodiaken - enligt västerlandet var dessa djupt ointellektuella individer alla Tvillingar, vilket borde ha fått mig att betvivla astrologin redan för trettio år sedan. De stämde horribelt illa in på Tvillingarnas beskrivning. Tvilling till Solen var emellertid en faster som jag alltid hade noterat som Kräfta. 

Och hur lät hennes visdomsord till syrrans förstfödde (jag)? Jo, hon deklarerade helt otypiskt en Kräfta men så typiskt en Tvilling att "livets mening var att läsa och studera"! Ord rakt från Solen i Luftelementet och knappast från Fredrik Reinfeldts sideriska Sol-Kräfta där "drivkrafter" att jobba och konsumera helt är hans centrala mission och, skulle jag vilja påstå, mentala störning (mentalitetens Måne stöttar inte "landsfaderns" Kräfta väl - se bara hans ofattbara förmåga att välja bedrägliga, svekfulla eller inkompetenta kvinnor).

Venus är således Oxens fiende, vilket även det judiska originalet till kristendomen lärde ut: kroppsköttet kan inte ärva himmelriket. Oxen i öster har således uppdraget att bryta sin naiva identifikation med sin kropp, upptäcka att det finns någon i kroppen.

Men ateisten Laplace föddes med Solen i Fiskarna och dess disponent Jupiter är också en verksam illgörare för den med Oxen som sin ledande princip. Jupiter är dessutom signifikator för religionen och den eviga filosofin (sophia perennis). Ateisten har båda den lilla och den stora välgöraren emot sig och de står dessutom i det mäktigaste av tecken, gudamänniskan Anthropos! Gud som immanent i skapelsen. Gud förklädd till människa. 

Men Laplace får ingen bukt med vare sig Venus eller Jupiter så vad kunde han annat än förkasta tänkandet om Gud. Hans sinne var lågt och Luftelementet uppfyller inte sin högsta potential i det här horoskopet. Den ömsesidiga receptionen mellan Saturnus och Venus är naturligtvis fortfarande ett starkt omen om en strukturerad mentalitet, men det kan vara den notoriskt ateistiska Vågen som röjer sig här igen. De tre Lufttecknen relaterar till människans värld men givet horoskopets problem tycks Laplace ha varit oförmögen att ta till sig tankarna om en arketypiska människan - Anthropos - som Guds avbild på Luftnivån, andenivån.

Kan man kalla Laplace en daimonisk människa? Nej, inte med både Sol och Måne i den fallna delen av skapelsen, i Naturens lägre nederkant. Men disponenterna till Sol och Måne står båda i tät konjunktion i det mest förtätade Lufttecknet, babyloniernas Den Store (Vattumannen, den arketypiska Människan). Denna höga grundton verkar nu ont mot den lägre Laplace i sin blott naturalistiska vandring. Så han ser och räknar på ett kosmos helt utan spår av en högre intelligens. Så smart och ändå så kodum (Månen i Oxen)!

Steiner var emellertid tveklöst en daimonisk människa och dessutom en god sådan. Den rike fransmannen också, men ond. Rudolf Steiners födelsetid är känd medan Arnaults är det inte. Därför visar jag Steiners karta utan hans Vågascendent för att alla tre ska kunna bedömas enbart utifrån Månen eller sinnelagsascendenten.

Horoskopets bärande delar är lika mäktiga som enkla att förstå. Steiners övertygelse att Jesus verkligen inneburit en kursändring i historien bottnar i att han själv var en del av Kristusväsendet!

Likt den ateistiska smitaren Laplace ses här den indiska astrologins mäktigaste aspekt, den ömsesidiga receptionen och nu utväxlar inga mindre än själens form Saturnus och andesjälens identitet Solen positiva hemmalägen med varandra! Det här är så esoteriskt att många med nödvändighet saknar baskunskaper att förstå kartan. Och den här bloggen är inte till mycket hjälp, där nycklar ligger utsplashade lite här och var över tiotusen sidor! Sade Krishna i den hinduisk gudasaga: "Det kryptiska ordet är Mig kärt."

Med Månen i Lejonet lyfter dessutom Rudolf Steiners lägre natur skyhögt upp i himmelen och det är som sagt den ofattbart viktiga axeln mellan andesjälen eller Solens tecken Lejonet och atmans specifika manifestation via den himmelska Människan (Anthropos, Adam Kadmon, Purusha) - Guds avbild i världen som tecknas här. Steiners intelligens (för detta ÄR pur gudomlig Intelligens) får ateisten Laplaces horoskop att se ut som något katten dragit in. 

Och jag menar att Steiner var en god daimon på samma grunder som jag såg Laplace som en mycket ofärdig simpel människa. Månen disponeras av Solen och eftersom Lejonet här ockuperar första huset är Steiners leonina och vidöppna mentalitet av det goda slaget. Solen är en verksamt god planet. Att det är fullmåne och därför en ökad (nästan smärtsamt ökad) spänning förändrar inte att det är en god spänning som leder till högre insikter och märk här att det är Solen - vår andliga identitet och ytterst vår gudomliga arvsrätt som är involverad i en ömsesidig reception. Laplaces ateisthoroskop spelar helt enkelt inte i samma liga. 

Jo, det finns statusskillnader i himmelen! Men jag har inte velat trycka på den här sidan av astrologin på bloggen. (Swedenborg talade om att andliga varelser har olika "tonhöjder" om jag inte missminner mig.) I Sverige finns landets rasbiologiska synder och med den materialistiska plattmarksversionen av jämlikhetsideologin som råder här, saknar folket sensibilitet för högre ting. Enstaka individer kan vara mogna men inte folket som helhet. Svenskarna är tillspillogivna åt Djävulen/Ahriman, så är det bara. Annars skulle de inte ha valt Reinfeldt. De har bevisat sin omdömesförmåga.

Steiners andra halva av den ömsesidiga receptionen är Saturnus, Solens disponent. Där Solen i Vattumannen var en verksam välgörare för antroposofen och klärvoajantens vidöppna sinne, där är istället Saturnus, Solens förfogare, en verksam illgärningsman! Det är helt nödvändigt eftersom Lejonet i första huset gör Solen god. Solen behöver en ond opponent. Är då Saturnus Ahriman eller Djävulen enligt detta synsätt? 

Jag har tidigare inte velat identifiera Saturnus med Djävulen men som indisk astrologi visar, skiftar planetern verksam valör beroende på ascendent, så rimligen har Djävulen ett sätt att kapa och ta kontrollen över alla planeter och Saturnus, "själens form" är inget undantag. 

Steiners övertog termen Ahriman från den persiska zoroastrianismens "Onda tanke" eller Djävul, och persernas Angra Mainyu och Ahriman blir senare de judekristna ebioniternas eller esséernas ljusängel Mikael respektive mörkrets furste Belial (Belial = Den Värdelöse).

Nu förstår man bättre varför Steiner intresserar sig så för Ahriman - hans själsliga form ägdes av Djävulen (men har pratar vi inte om den kåta lilla Pan, faunans rådare i de lägre delarna av Själen utan en representation av Ondskan på det högsta kosmiska planet). Men mot denna "fallna" själsliga form stod således en god Sol och framför allt ett gott sinne (Månen).

Lägg sedan till att det goda sinnelagshoroskopet också har ett nionde hus för klärvoajans, religion och filosofi som inte är av denna världen. Väduren är det tecken där Solen är "upphöjd" och här har vi visserligen inte Solen men väl krigaren Mars, som då Lejonet ockuperar första huset, är en krigare som går godhetens ärenden. Denna Mars i Väduren är en verksam välgörare.

Men Steiner kedjerökte som en besatt och dog relativt ung. Helt klart är den tamasiska (mörka) luftplaneten Saturnus en kropp han ogillade att bära själv så upplyst inifrån sitt väsens centrum. Steiner levde och verkade som synes på den supralunära nivån eftersom hans Måne är helt orienterad uppåt och därtill extremt lyhörd för den goda Solen. Och viktigast: sinnet har lagt den onda Saturnus/Ahriman bakom sig och sinnet distanserar sig från Djävulen. 

Västerlandets naturvetenskap är Djävulens bländverk, det såg Steiner helt klart och det är naturligtvis organisatoriska Saturnus som representerar naturvetenskapen.

*****

Stormrike Arnault har ett lika daimoniskt horoskop. (Jag blandar inte in 11e och 12e husen som i hellenistisk astrologi kallades den goda resp. den onda daimonen, och det för att synkretismen är besvärlig nog på den här bloggen och delvis för att det här är ett experiment där enbart Chandra lagna, månascendenten, används för alla tre.)

Frankrikes rikaste man har samma mäktiga ömsesidiga reception som Rudolf Steiner. Är det därför båda uppförde byggnader som skulle inge en känsla av något överjordiskt - kanske det kosmiska rum som jag misstänker krukan representerar som Vattumannen häller ur.

Parallellerna mellan Steiners och Arnaults himmel är så långtgående, inklusive en god krigare - nu i Vattumannen och som Månens förfogare, att det är lätt att förbise att detta inte är ett gott sinne!

Alla förutsättningar finns på högre nivå, men i just det här fallet blandar sig Drakhuvudet - den giriga demonen Rahu - in och infekterar sinnet. Här är en klassisk människa med uppblåst ego. Väduren kollapsar direkt i första huset och blir ett barn som vill leka gud, här finns inte tyngden i Steiners Mån-Lejon och direkta intresse i livets mest centrala frågor (de andliga).

Även om Månen är i tilltagande är den långtifrån lika potent ännu som Steiners nästan exakta fullmåne. En tilltagande Måne är ett gott omen för indierna, men sedan var det frågan om den demoniska girigheten. Uppenbarligen är det Rahu som har ett finger med i spelet och som har drivit den här vulgära mentaliteten till positionen som Frankrikes rikaste. Man påminner sig Annika "Fallskärm" Falkengren som också har Månen med Rahu men nu i den vegetativa själens centrala Vattentecken Kräftan. 

Jämför hennes fula smygberikande av sig själv utan en krona spenderad på några gudshybrisartade superbyggen. Det är så typiskt Bernard Arnaults sinnelags-Måne i Väduren att redan som Eldelementets första tecken börja leka med den monumentalarkitektur som sedan nästa Eldtecken, Lejonet, Konungen, kommer att iscensätta i full skala.

En annan indikation på att Arnauld faller under kategorin onda daimoniska varelser är att Solen har lierat sig med pengarnas Venus, som för Väduren i första huset är en ond influens. Fransmannens kombination av en välgörande och stridbar krigare Mars och en ond hora Venus ger således en överlibidinös nerv. Det har ofta talats om att människor som ackumulerar så här mycket rikedom är psykologiskt avvikande på något sätt, sociopater. Men med astrologin kan man dumpa den slitna diagnosen och studera vad som driver dem i mer detalj. Solen, Mars och Venus ligger här - ur sinnelagets eller fantasiernas perspektiv - i elfte huset för förmögenhetsansamling via karriär. 

Och tionde karriärhuset - i fransmannens lunära föreställningar - fylls av en uppseendeväckande kombination av handelsmannen Merkurius och Stora förmögenhetens Jupiter - denna förmögenhet som så ofta i horoskop för onda män (t.ex. Fredrik Reinfeldt) en verksamt ond Storfinans. Om man på detta sätt bara vidgar tolkningen en smula inser man att där Steiners nionde hus borrade sig ända in i himmelen, där drömmer fransmannens giriga sinne bara om världslig makt och om att bygga sig en förmögenhet och ett "himmelrike på jorden". Det här är en daimonisk natur, men en falsk ande.




Tillägg


Jag ser att Wikipedia har sökordet Daimonic och att det beskrivs ungefär på samma sätt som jag använt det här.