Musikaliskt snille men inte så snäll...

Musikarrangören Jack Nitzsche har figurerat i samband med mycket popmusik jag gillat genom livet och det var förstås som producenten Phil Spectors högra hand (orkesterarrangör) jag upptäckte namnet.

Lyssnade just igenom en LP från 1967 med den osannolika sparrisen Gary Lewis - komikern Jerry Lewis anemiska och röstsvaga son - och gillade den smått betryckta popen. Skivan "Listen!" innehöll spår arrangerade att låta bara en smula som den psykeliska LSD-musik som gällde det här året. Men bara en smula - ingen skulle ändå ha funnit snubben som sjöng, "Everybody loves a clown, so why don't you?" trovärdig som hipp och påtänd.

Jag har "alltid" vetat att Nitzsche skrev den fina "When You Walk In The Room" med en verkligt bra sångröst från 60-talet - Jackie DeShannon (horoskop här). Och samarbetet med Neil Young mot det årtiondets slut får inte glömmas. 

Men upptäckten att den här hyperbegåvningen var en suput och riktigt obehaglig (läs Wikipedia) var naturligtvis en sänkare. Bara det att han stod åtalad för att ha våldtagit Neil Youngs f.d. flickvän med en gevärspipa (som en del av en misshandel) EFTER att han och Young blivit ovänner. Ta ut hämnden på sin fiendes föredetting - hur lågt kan man sjunka?

Ja, horoskopet introducerar ännu ett exempel på kombinationen av Jungfrun och Skorpionen som jag nyligen misstänkte för att vara den mest själviska kombination som går att klämma ut från zodiakhjulet och då en betydligt djupare "in i döden sjävtjänande" läggning än t.ex. den naivt egocentriska och ändå friskt utåtriktade Väduren. 

Här kombineras nu tre av de mest egoistiska symbolerna, och generositetens Jupiter står dessutom i snålhetens Stenbock. Men mitt i alla detta nedslående producerar tydligen dessa kombinationer eller något i dem musikalitet av sällsynt hög kvalitet!

Jag identifierar genast kombinationen av Vatten och Jord som verkar vara så bra på stämningar och troligen är det den kraftfulla ömsesidiga receptionen mellan formsäkra Saturnus och Jupiter - utgreningens och variationer-på-tema-planeten - som förklarar mycket av hans musikaliska geni. 

Också Månen i Jungfrun, när den inte får kritik på den här bloggen, kan bidra till ett skickligt musiköra. Det är typiskt att Nitzsche började slita hund i Hollywood genom att skriva noter - så typiskt Jungfrun, den lilla notarien, sekreteraren, etc! Det finns kamp för att få allt så prydligt och exakt som Jungfrun vill ha det - sinnet i konkretionens Jord verkar i Eld och det betyder strid! Väduren är klarvaken och på hugget och tydligen gynnas Jungfrun i sitt hantverk av denna positiva och öppna Vädur. Lämnad åt sig själv sluter sig Jungfrun lätt samman och sitter och petar i ändlighet med hur små obetydligheter som helst.

Nitzche tillhörde "coola" musikergänget i Hollywood, medlem av det informella "Wrecking Crew" - bara namnet låter röjigt! De ansvarade för kompet i hur många klassiska 60-talshits som helst, inte bara Phil Spectors. Sonny & Cher, Beach Boys, med fler, med fler. 

Trummisen Hal Blaine var världens bästa enligt mig och man hör direkt när han brakar loss. Ett mer makalöst driv går inte att få och det är därför jag då och då letar upp någon gammal mossig popplatta där "the Wrecking Crew" spelar, bara för att höra deras bidrag... Hal Blaine hördes även på Art Garfunkels solodebut från 1973, den enda riktigt bra skiva han gjorde utan Paul Simon.

Den svarta och våldsamma sidan - kylan i själen och behoven av stimulantia - kommer förstås också från Nitzches två kalla element, Jord och Vatten. (Märk hur bloggen smyger in Aristoteles naturalistiska betraktelser över elementen för att i andra inlägg istället betrakta dem som skilda metafysiska världar. Båda synsätten stämmer: de som kan iakttas i vår värld finns också i en evig värld.) Utifrån ett månhoroskop hamnar t.o.m. den varma och utåtriktade Väduren i kalla och mörklagda åttonde huset! Ett limbo för syndarna i väntan på att själen ska visa tecken på förståelse av sin belägenhet.

Vid omtestet av mördare med 205 horoskop, visade sig återigen den fallna Månen i Skorpionen ha en koppling till ett iskallt och grymt hjärta. Vad jag inte redovisade då var att våldsplaneten Mars inte i sig är mer vanartig i något särskilt tecken. 14 Mars i negativt härskarläge (Skorpionen) låg t.o.m. under genomsnittet (17 placeringar per tecken). Det är uppenbarligen inte korrekt att tillskriva Mars i Skorpionen särskild grymhet, vilket gjorts i litteraturen och som säkert också jag av slentrian gjort på bloggen.

Samtidigt ligger en en klar känsla av hårdhet gränsande till kall grymhet i kombinationen av just Jungfrun och musikerns Mars i Skorpionen. Jag har sett ytterst kallsinniga och förhärdade naturer med den här kombinationen. "Lite stryk som barn skadade då inte mig"-typen.

Kanske är det giriga demonen Rahu (Drakhuvudet) som fick det att gå överstyr i Nitzsches övergrepp på kvinnan.  "Sensationalismen" när Vatten urladdar sig i mötet med Eld finns i horoskopet: Mars i negativt härskarläge äger Solen i Väduren - eldvattnet och Nitzsches nästan livslånga alkoholism... Mars i Skorpionen värmer inte direkt upp Solen i Väduren utan söker släcka den! Solen måste kämpa för att hålla distansen till det kalla och upplösande vattnet... 

Tänker på Amy Winhouses horoskop som delas mellan Vatten och Eld och hur hon ohjälpligt söp ihjäl sig... Å andra sidan är bloggens "svampexempel" Whitney Houston, där istället ett dominant Vatten kan förklaras som en kyla som så längtar efter värme att man tar till falsk Eld - droger eller alkohol. Det finns helt klart flera signaturer som skulle kunna matcha missbrukarpersonligheten. Vad om Thåströms långvariga tunga narkotikamissbruk? Skorpionen och Oxen, och Fiskarna och Jungfrun - två kalla oppositioner mellan Vatten och Jord!

En Sol i Väduren verkar vara en värmande motor, men när disponenten står i Skorpionen uppstår helt klart en annan sort. Jag har kastat mer ljus in i Wikipedias foto på en äldre Jack Nitzsche. Det finns ingen värme och inget liv kvar i de där ögonen, kanske aldrig fanns.

Så falnar glorian på alla ens barndoms musikaliska hjältar...Phil Spector i fängelse för mord på en kvinna och så Nitzsches övergrepp... Tur att man är så schizofren att man kan knäppa av hela berättelsen om en människa medan man lyssnar till hennes musik...

Merkurius just i slutet av Väduren kan mycket väl ha en släng av "Algol-infektionen". Satan, Åklagaren eller ibland den insidiösa Korrumperaren, verkar skifta strategi beroende på hur horoskopet i övrigt ser ut. Här är då Merkurius skadad precis i den våldsamma övergången mellan Eld och Jord, två element som synbarligen ofta urladdar sig i kamp. Nitzsches Sol i Väduren spär på bloggens tidigare studie av 400 brottsdömda och där just aggressiva Väduren dominerade.

Samtidigt slår det mig att hans förmåga att skapa musik var formidabel - han kunde röra sig i och forma musikaliska världar från det lilla, lilla och ömma till dånande symfoniska crescendon - med ett sådant spektrum måste man nästan förvänta sig ett horoskop som är ovanligt kontrastrikt.

*****

Jag var på vippen att kalla Mars i Skorpionen grym när jag skrev inlägget, men hejdade mig och kontrollerade mot de 205 mördarhoroskopen. Faktum var att bara ett enda resultat avvek från det uppställda intervall om ±40% inom vilket naturliga slumpvariationer anses gälla. Och den enda avvikelsen, en underrepresentation, är i sig mycket intressant. 

Cirka 24 placeringar eller fler ansågs som en signifikant överrepresentation medan 10 eller färre var en ovanligt "bra" Mars, en krigare som håller sig för god för att lösa problemen med mördande våld.

Fascinerande nog samlade godhetens eget tecken Skytten bara på sig 9 Mars bland mördare, ett tydligt tecken på att Jupiter, den stora välgöraren och tillika religionens och filosofins planet stoppar det värsta våldsdådet av dem alla: när en människa tar en annans liv och (tillfälligt) hindrar den själen från att leva ut sitt fulla öde.

Jag har tidigare påpekat hur bisarr den tropiska zodiaken är, där det är den jupiteriska Skytten som drar på sig alla dessa mordiska månar som enligt siderisk zodiak är helt begripliga: mördare och ett "fallet" psyke i dödens tecken är intuitivt helt begripligt. Månen i jupiteriska Skytten ger bara "nonsens".

Och nu bekräftar själva Mars samma sanning fast omvända vägen: krigaren i Skytten ägnar sig inte åt dråp (mycket riktigt ser vi Bågspännaren rikta sin pil uppåt i de flesta illustrationer). Godhetens och den högre lärdomens Jupiter är, som traditionen alltid hävdat, tvärtom en beskyddare! (På goda grunder kan man t.o.m. kalla Jupiters härskarläge i Fiskarnas Vatten för Livet, det organiska livets tillskyndare! Fiskarna är kända för sitt medlidande och sin djurkärlek.)

Går man igenom Mars i tecknen enligt tropisk zodiak hos dessa 205 mördare, flyttar sig förutsägbart den enda signfikanta avvikelsen till Stenbockens tecken (närmare bestämt bara 7 placeringar). Det är dessa Stenbockar som enligt siderisk zodiak istället är Skyttar. 

Naturligtvis skulle en tropisk astrolog utifrån enbart denna avvikelse kunna säga: "Se hur väl Mars kontrollerar sina impulser när den står i disciplinerade Stenbocken. Se hur Mars upphöjelse här bekräftas av ett kvantitativt test." Det vill säga, samma typ av argument jag anförde för den "fallna" Månen i Skorpionen.

Men då glömmer man att den sideriska zodiaken här visar sitt större förklaringsvärde på två ställen samtidigt: Månens fall i Skorpionen bidrar till mördare medan Mars förfogad av filosofiska Skytten minimerar mord. Ett motsvarande scenario där två signifikanta fynd ömsesidigt bekräftar varandra kan inte den västerländska zodiaken uppvisa.

Utifrån de flera kvantitativa tester bloggen utfört i olika ämnen har tanken stärkts - inte dramatiskt men dock - att det var just dessa anomalier som Babylons stjärnskådare än gång såg under deras månghundra åriga studier av den sideriska stjärnhimlen. Och rönen är giltiga in i denna dag, bara man följer astrologins första zodiak.