En liten snobb

Gammal börjar man bli om man vagt minns en svensktoppshit från 1966! Enligt svenska Wikipedia var det textförfattaren Peter Himmelstrand som gjorde en varsam översättning av det brittiska originalet som väl förmedlade popgruppen Kinks satir över små snubbar som reducerar sig ytterligare och blir snubbar som bara lever för att betjäna sin livsstil. 

(Låten var faktiskt aktuell även i det här inlägget om fattiga avfällingar som väljer att klättra statusstegen.)

Offer för livsstilssnaran är skattesmitaren och antikexperten Peder Lamm, som i Expressen förminskar sig själv till en parodi. Stolt deklareras att han minsann inte läser bloggar och kontrasterar med sådant han läser: "The World of ­Interiors". I den händelse reporterna är lågstatus tillägger miffot: "det är en av världens bästa publikationer". Man kunde ju ana det.

Lamms pose på fotot är så klassisk att många jamaicanska reggaemusiker ironiserat över den. Sångaren Leroy Smart bling-blingade redan innan begreppet var myntat, och vad om rapparen I Roy som här flashar sin statusklocka på foto så att ingen ska missa att han räknas? Peter Lamm lirar verkligen bland småbarnen.

"Jag låtsas stödja huvudet på näven och får
en ursäkt att visa Rolex-klockan och mina dyra ringar"

Lamm har förtjänat den här bloggens ohöljda förakt och låt oss nu se vilka zodiaktecken som leder till en så patetisk livsvandring på jorden.

Visst, Platon höll jordisk skönhet för att vara ofullkomliga kopior av den himmelska skönheten eller det han kallade "idévärlden", men det finns en gräns vartefter omdömet fördunklas och man oseende börjar stirra på det skapade - på avbilderna. Avgudadyrkan sågs inte med nådig blick i vissa gamla kulturer.

Jag tror aldrig jag sett ett horoskop som tydligare illustrerar just tendensen att sätta prylarna, det skapade, före skaparen, en av de kristna "dödssynderna" långt innan det formulerats några dödssynder. 

När Lamms karta skymtade förbi i "Liten studie i skattefiffel" (länk ovan) valde jag att sätta sinnelaget i Vattumannen, dit Månen hunnit vid lunchtid. Men det betyder ju att det finns 50% chans att antikdyrkaren och materialisten kan ha sinnet kortslutet av Jordelementets - materialismens signatur! Hur kunde jag missa det? 

Visserligen skulle Vattumannen skära sig rejält mot Solen i avvikaren Skorpionen och perfekt förklara varför mannen till varje pris måste försöka stå ut från mängden med sin sökta "personaliserade livsstil" ("bo i 250 år gammal prästgård" och annat perifert trams).

Men det är ju Stenbockens osvikliga dragning till det historiska och antika - till "250 år gamla byggnader" - som nu ringer alla varningsklockor!

Faktum är att jag tappat bort en annars väldigt vänlig manlig bekant med just Solen i Skorpionen och Månen i Stenbocken eftersom han var så ytlig och substanslös - och fixerad på samma sätt vid traditionalistiska markörer. 

Också han hade Peder Lamms "horbockssignatur", den överhettade Mars på Venus i esteticerande Vågen och var lika substanslös som alla andra stockholmare i sin jakt på prylar med elegans... Livsstilsmänniskor utan ambition att tillägna sig kulturhistorien bortom det som de kan läsa i ett glansigt livsstilsmagasin, människor så små att de måste mötas i precis samma aktualiteter, besöka samma kulturevenemang, samtidigt som deras livslögn säger dem att de ändå avviker från massorna trots deras uppenbart kollektivistiska beteende. "Det är falsk matematik, som gör den fattige fattig och den rike så förbannat rik" (Peps Persson).

På grund av Lamms chefredaktörskap över miljonärsmagasinet Connosaurus Rex finns emellertid argument även för en födelse med Vattumansinnet - Luftelementet i saturnisk version relaterar bra till just en bestämmande redaktörs överblickande och sammanhållande funktion. Dessutom får vi, som sagt, det "sociala utanförskapssyndromet" där Skorpionen vägrar delta i den sociala värld som Vattumannen tecknar ("vi som är mer exklusiva än ni").

Nu sägs Lamm genom något televiserat antikrundeprogram åtnjuta folklig popularitet, men det hjälper inte till för gåtan om Månens placering. Svenska nationalhoroskopet ÄR ju en Sol/Jupiter-Vattuman i femte spekulationshuset så en Mån-Vattuman skulle verkligen resonera med den del av folkets som föddes till den "goda lyckans hus" (5e) och har förmånen att leka i sina liv medan de tjänar pengar snarare än slava. Jag har tidigare pekat på att den här delen i horoskopet illustrerar den lilla privilegierade gräddan i Sverige som ser till att hålla massorna (inklusive) medelklassen mentalt fångade i materialism - Sveriges "låga" horoskopsida (massorna) är verkligen inte vacker.

Men Sverigehoroskopet enligt bloggens praxis, att använda midnattstimmans ascendent för horoskop över lagändringar eller tillkännagivanden som inte kan placeras i någon särskilt timma under dygnet, gör också Stenbocken till ett av de svenska tecknen. Vågen i öster lyfter fram Venus-i-Stenbocken som den svenska personlighetens tydligaste drag: kärlek till materiell organisation, kärlek till hemmet (Venus i 4e), och särskilt då hantverk runt huset. 

Känns den nationella estetiken igen? Samma enkla "snyggt snickeri" hemmavid förklarar också svenskarnas förakt för högkultur, i synnerhet moderna påfund. Stenbocken Göran Hägglund kan stå och gnägga om "verklighetens folk" och faktiskt ha en poäng - hans eget horoskop tecknar just den här akuta bristen på högre sensibilitet. Han är som en rustik möbel. (Hägglunds Måne i Lejonet tjänar här mest till att förstärka hans utpräglade tamasiska dominans - han utstrålar Mörkrets kvalitet, vilket är ett annat sätt att beskriva den fallna själens missriktade tro på att materien och prylar är "verkligheten".)

Stenbocken är verkligen en lågfolklig nivå - i Indien är Saturnus inte noblessens utan underklassens planet. Att sedan Stenbockens tionde hus står för makt - i politiken eller samhället - det är fortfarande "underklass" filosofiskt betraktat. Överklassen är reserverad för Zeus/Jupiter, överguden och Lagstiftaren och religionens beskyddare.

Peder Lamm skulle enligt det här synsättet mycket väl kunna vara Skorpion med Månen i Stenbocken - Månen blir här då den svans av folk som älskar det han talar om och hans "skorpioniska" jakt efter dolda skatter i folkhemmet. Det är Vatten och Jord hela vägen, med en liten finish av Vågens kärlek till det vackra. Materialism som förleder och stjäl hela livet från själen (som i nästa liv står kvar på precis samma fläck där den var senast).



Överkurs.

Jag hittade Stenbocken och Skorpionen i tätt samspel i ett horoskop för en bok om en judisk sekt som gav världen den upproriske Jesus ("mitt rike är inte av denna världen"). Jesus var mannen som startade ett storbråk bland handelsmännen framför Jerusalems tempel och rasade över att månglarna förorenade det heligaste området i hela staden.

Att Jesus var medlem, eller åtminstone fostrad av den här sekten, kan ingen betvivla som studerat Dödahavsrullarna. Parallellerna till det som blev kristendomen är ofattbara. I textutläggningen till Habbakuk förklaras t.ex. att Satan eller Belial snärjer folket med tre snaror: Pengar, Hor och Förorening av Templet. Jesus är om något känd för att han vägrar ta i myntet som porträtterar Caesar, att han "frigör" Maria från Magdala från hennes horstämpel och för just upploppet av handelsmännen som förorenar templet - symbolen för det bästa hos folket.

Jämför Svenskt Näringsliv som korrumperar Sverige att tro att även kultur måste "bära sin kostnad", dvs. måste underordnas det första av Satans lockbeten, pengarna. Svenskt Näringsliv uttrycker två av Satans tre fångsnät i sin verksamhet, nej alla tre, eftersom Hor innebär att slava just för Penningen!

Om de obildade unga män i Sverige som älskar att leka Richard Dawkins och reducera religionen till nonsens och söka förklara Jesus för enbart en litterär fiktion, får de faktiskt läsa på lite bättre. Faktum är att de motstridiga jesusbilden INOM Nya testamentet faktiskt stärker tanken på att mannen verkligen existerat. 

Uppenbarligen fanns skandalösa historier om honom (tempelbråket) och senare har försök gjorts att skriva nya historier som överlagrar och tunnar ut de äldsta vittnesbörden. I takt med att kristendomen började rövslicka den politiska makten i Rom var det också nödvändigt att glömma att rörelsen hade sina rötter i hatet mot den romerska ockupationen av det heliga landet. Därför har en jesusbild odlats där mästaren är god och from och håller ett lamm i sina händer. 

En värre lögn får man leta efter. Jesus var något så unikt som en mystiker och samtidigt sociala revolutionär. Sekten bakom Dödahavsrullarna levde redan i kommunism - en social struktur med många tusen huvuden inom landet som redan fungerade som det Nya Israel (precis vad kristendomen senare kom att se sig som), redo ta över rodret när det gamla korrupta systemet nått sin av Gud utmätta tid. 

Sekten räknade inte alls med att förvandlas till eteriska andeväsen och ryckas upp till himmelen, utan om annalkande omfördelning av världens rikedomar! De rika skulle dö i sin synd och "de fattiga" (ebionim) skulle åtnjuta autonomi i sitt eget land. 

Detta är det antika kristna fattigdomsidealet som kristdemokraten Göran Hägglund - privatiseraren och förstöraren av svenska apotekssystemet - inte vet något. I sina gärningar avslöjar Hägglund att han i sektens mening är ett Satans eller Belials barn. Lustigt nog tecknar hans horoskop en övervikt av Tamas guna och därmed böjelsen mot den onda sidan.

I samband med min första bok om den judiska sekten som lanserade världshistoriens mest kända person, noterade jag följande om horoskopet för bokinköpet:

"Går man istället till symbolen för psyket, Månen, ljusnar bilden från detta obevekliga och fatalistiskt mörka drag som Stenbock och Skorpion tillsammans bildar. Månen i Skytten indikerar som bäst ett återsken av högre ting, av filosofi och religion."

Jämför gärna med Peder Lamms Jupiter (Skyttens härskare) i sen Våg för "förmögenhet" och Vågens "samklang" bara med de privilegierade - ett, tror jag, olyckligt resultat av att Satans stjärna Algol opponerar Jupiter med en avvikelse på 4 grader från exaktitud. Ritar man om horoskopet för mitt inköp av de översatta Dödahavsrullarna (den första av flera som hamnat på bokhyllan) så ser man hur väl horoskopet matchar sektens profil.

De svaga grå pilarna visar på en intressant sak i samband med dispositörskapet. I den "naturliga zodiaken" ser man samma fina Jupiter i Vattumannen som tyvärr bara gäller den privilegierade minoriteten i Sverigehoroskopet. I sektens föreställningsvärld fylls det elfte idealhuset av den stora välmågans Jupiter och det är Vattumannen - hela folket som ska må bra.

Positionen är förnämlig eftersom Jupiter också är den direkta ägaren av Månen, sinnelaget eller sentimentet i dessa Dödahavsrullar. Minns att horoskopet är för ett av mitt livs viktigaste bokköp och att ett horoskop som blivit mer och mer betydelsefullt för vart år (den startade ett livslångt intresse) rimligen måste vara högst signifikativt.

Ett ytligt bokköp - så som materialister sprätter iväg pengar för att konsumera för konsumtionens egen skull - sådana inköp ger rimligen horoskop helt utan signifikans. De kan inte alls ledas tillbaka till bokens "själ" eller innehåll. Dessa horoskop uttrycker bara det KAOS som materialisten lever i och söker döva genom okynneskonsumtionen.

En Måne i filosofins och religionens Skytten ligger per definition i Guds hus om man ritar kartan som "naturlig zodiak", men det intressanta här är var Månens ägare Jupiter hamnade.

Den andra grå pilen, från Saturnus till Jupiter, visar en annan tendens i Dödahavsrullarna: gruppens utanförskap i relation till de fördömda massorna som kryper för romarna och har anammat den grekiska livsstilen. Folket som väljer "de mjuka och medhårs tingen". Ordvalen är kryptiska men syftar rimligen på den hedonistiska livsstil som helt dominerar dagens västkultur och som ett skikt av välbeställda judar lagt sig till med redan i antiken.

Nu blir plötsligt Saturnus (+Venus) i Skorpionen i åttonde korruptions- och dödshuset en disponent av Jupiter i ideologins och idealets elfte hus. Här syns sektens hat mot materialisterna! Dissociationen mellan Luft och Vatten går igång på elementens subtila nivå (tavelduken varpå motiven målas, eller möjligen att likna vid grundlagren färg). 

Här är det Vattnet - den instinktiva lustan som inte får något grepp om Jupiter-i-Luft. Idealens och Luftens "jupiteriska filosofi" distanserar sig från Saturnus-Venus (fixering vid utseende eller pengar) i Skorpionen. Det är just detta rörelsens filosofi tar avstånd från eftersom bindning vid Venus skulle avslöja dem som Horor, som folk som dyrkar det skapade istället för Skaparen - folk som Peder Lamm.


Tillägg.

Jag måste erkänna att I Roy, min snabbpratande rapparfavorit på 70-talet, nog ändå inte var så ironisk i sitt poserande som jag velat tro. Jag hittar fler foton på nätet där han fortsätter stalja och nu ser han inte alls ironisk ut över sin statusklocka.

Måne i Kräftan gör den här Sol-Tvillingendelvis naiv och kanske korttänkt girig. Han tjänade stort på sitt rappande men dog likväl utfattig och hjärtsjuk. En insamling i England för en hjärtoperation kom inte till stånd i tid. I Roy, som hittades liggande på en gata i Kingston dog av hjärtsvikt. 

Alla hans barn gick åt helvete och det knäckte honom - så typiskt Månen i Kräftan - kycklingmannan som inte har rationalitet nog att veta när tiden är kommen att släppa avkomman ur hågen. 

I Roy hade således ett Luft/Vatten-glapp mellan Sol och Måne (precis som Fredrik Reinfeldt och tallösa andra livsöden) och detta tyder ofta på problem med att få ihop "livspusslet". Här finns blindfläckar och i värsta fall livslögner som individen inte själv klarar av att genomskåda. (Reinfeldt har istället Solen i Vatten och Månen i Luft - här är tendensen till att rationalisera sina irrationella instinkter större än med I Roys Sol i Luft och Måne i Vatten.)

De här bilderna på fattiga människor som kommit upp sig och flashar sina klockor och guldringar är troligen snarare exempel på hur underklassen alltid själlöst sökt imitera de välbärgade. Sveriges egen Göran Persson är kanske det sorgligaste exempel det här landet känner. Så måttlöst hungrig på pengar! Alla hans goda intellektuella gåvor förbleknar inför den helhetsbild den här klassförrädaren tecknar i Evigheten. Han var också en av dem Gud INTE VALDE. Jag tror de här människorna anar att de är fördömda och passar på att ta för sig medan chansen finns...

Sekten bakom Dödahavsrullarna hade en märklig lära där man frivilligt skulle låta Satans barn härja loss i full medvetenhet om att ett annat öde väntar dem än de "långmodiga och ödmjuka". Hur man pusslar ihop denna hållning (som så tydligt märks i den kristendom som sömlöst följde på den judiska esséismen) med deras militanta sida, förklaras i Dödahavsrullarna: medlemmarna måste noga lära sig känna igen de verkligt onda och hata dem av allt sitt hjärta, men i övrigt bidra till det goda samhället. Esséernas Ljus/Mörker-doktrin byggde helt på att individer via sina gärningar och sociala profil signalerade om de tjänade Gud (helheten) eller Satan (egot).