Boktips. Inte.

Medan jag spejade på Amazon fick jag syn på den brittiska titeln "Babylonian Star-Lore" och löftet om en rekonstruktion av föreställningarna hos astrologins skapare. 

Efter att ha läst två torra och akademiska böcker av den amerikanska assyriologen Francesca Rochberg som båda saknat diskussioner om zodiaktecknen, tänkte jag att det här kunde vara något. En handfull positiva omdömen var så där urvattnade att man inte kunde avgöra om boken var bra eller dålig men jag gav den en chans.

Jag tror aldrig det tagit tvärstopp tidigare med mindre än tjugo sidor lästa. Men den här "privatspanaren" som troligen bekostat tryckningen själv, var verkligen 150 kronor i sjön. Det är en engelsman som kan sin västastrologi och redan tidigt i texten förklarade sin MOTVILJA att behöva gräva i österlandets material. Han kverulerar också över hur förskräckligt dyra böcker i ämnet är. (Korrekt, Rochbergs "The Heavenly Writing" på Cambridge University Press gick loss på 450 kronor och jag har sett priser på uppåt 800 kr för lika tjocka böcker.) 

Som akademiker är nu alla varningstecken för hand att det som följer kommer att vara av tvivelaktigt värde. En "svensson" som tycker det är för dyrt med böcker och som egentligen tycker det är ett nödvändigt ont att söka rötterna till sin egen tropiska (västerländska) zodiak i österlandet.

Och värre blir det. Författaren har inte klart för sig hur babylonierna arbetade sideriskt med sin zodiak utan smetar ner sin "forskning" med en okunnig, västerländsk bias. Han skapar den mest meningslösa rekonstruktion jag någonsin har sett av ett naivt sumeriskt folk som börjar med en tropisk zodiak (en sådan som britten själv gillar bäst!) men som efterhand upptäcker att den kommit i olag. (Det tar dem 1.500 år att upptäcka detta!) Då hittar babylonierna på nya zodiaktecken medan de gamla tillåts falla i glömska. Som bevis anför britten extremt tvivelaktiga indikationer på tecken som sägs likna varandra men ligger en bit bort i zodiaken.

Halva boken består av appendix som förklarar hur han utvecklade sin teori (som i bokens första hälft är upplagd som ett gäng korta skisser över ett gäng stjärnbilder). Det appendix om sumerisk kilskrift, som när jag först bladdrade i boken tycktes mig rätt vetenskapligt och fick mig att tro att det var en riktig forskare, visar sig enligt författaren själv vara ett rakt "lån" från någon källa han hittat på internet. 

Eftersom han uppenbarligen inte vet mer om babyloniernas zodiak än någon annan (det finns en anledning att professor Rochberg inte har så mycket att säga om tecknen) fyller han ut alla luckor med de gamla grekiska källorna och flyttar tillbaka stjärnbilder till Babylon som nämns t.ex. av Manilius och Ptolemaios. 

Det här är med andra ord pseudovetenskap när den är som sämst. Ren och skär spekulation och med en galet osund förståelse i botten av babyloniernas zodiak. Den var inte tropisk, så denne privatspanare har gjort som svenska moderaterna, han hittar på en falsk förhistoria till sin västastrologi, som han känner sig mest bekväm med.

Jag tänkte välja ut några meningar som på ytan låter smarta men som när man tittar på vad författaren säger, är rent dravel. Men så blev boken liggande några månader och nu orkar jag inte leta upp tokigheterna igen.

Betyg: minus 2 stjärnor. Boken är dessutom så fult typsatt att den skriker dåligt amatörjobb redan på den nivån.