söndag 2 september 2012

Nobelpriset & Test av astrologins Hus

Låt inte det 3.500 ord långa inlägget avskräcka om du är nyfiken på astrologins anspråk på att återspegla verkligheten. Här är ännu ett i raden av tänkvärda fynd bloggen gjort under sin existens.

Det här kan bli ett av de sista inläggen för den här bloggen. Med den nyss överstökade fullmånen och dess momentana storkors i helvetesvärldarnas kvalitet Tamas guna (och ovanligt många mord och dödsfall i rubrikerna under några dagar) upplever bloggaren en viss mättnad.

Astrologin kan sägas ha fått världshistoriens längsta apologi i de kanske 6-7.000 sidor fallstudier som jag publicerat som snabbsketcher under de gångna 3½ åren. Den antika kosmologin har visat sig överraskande självkonsistent, vilket fynden i följande inlägg åter kommer att visa.

Men med fingret i vinden och en växande känsla för vad som är "svenskhet" år 2012 inser jag hur fel tid och plats det är i historien att på det här språket fortsätta lägga lika mycket tid på inlägg som fram tills nu. Framledes kommer inläggen att bli glesare. Färre om ens några snabbskisser baserade på triviala aktualiteter.

Jag ska istället söka bygga upp ytterligare en serie metodiska studier som demonstrerar astrologin. Om jag publicerar dem eller sparar dem till ett reviderat och mer förtätat bokmanus, är inte bestämt ännu. När två amerikanska förlag så här långt tackat nej tänker jag inte skicka mitt första manus vidare till det återstående halvdussinet intressanta förlag. Att presentera ett svenskt smorgasbord av grundforskning, reflektion och anekdoter var inte så självklart säljande som jag trodde!

Manus v. 2.0 kommer enbart att innehålla "hårda fakta", dvs. kvantitativa studier. Boken "bevisar astrologins sanning" och inget därutöver. Det kan t.o.m. ha varit så att amerikanerna skyggade för ämnets seriositet. Jag har låtit förstå i mina pitcher att astrologin korrekt kan visa den fallna mänskligheten och hur själen har en lång väg hem. Astrologi blandad med filosofi, precis som på bloggen. Men det är rätt långt från ytlig amerikansk ego-mentalitet, en sjukdom som också infekterar den kontinentens så kallade andlighet. ("I'm okay, you're okay.") Positiva affirmationer är den intellektuellt förslappades ursäkt för att förbli en nolla.

Som sagt, i en tid på jorden när det västerländska kapitalistiska systemet visar ökande tecken på stress och USA:s befolkning mår dåligt pga. materiella frågor, är det kanske inte rätt tid att berätta om syndafallet och själens väg till uppvaknande. Folk är ännu inte redo att välja intellektet framför materien.

Först måste hela rasket rasa, och när så sker är också alla möjligheter förbi att ge ut en bok annat än i ren idealism. Likt ofärdiga små moderater i Mälardalen vill folk just nu bara ha feelgood-vibbar och gömma sig från gåtan att de alls finns till och vad de egentligen borde göra med sina liv. Har västerlänningen någonsin varit ynkligare än år 2012?

Insikten om att frigöra mer tid vid sidan av det slaveri (fas 3) som högerregeringen tvingat mig till kom just med det här inlägget, vars märkliga (geniala? barocka?) studie av husen visar att man faktiskt kan förbli i okunnighet om man håller på för länge med samma upplägg. Ibland måste man backa några steg och hitta nya infallsvinklar.


***** ***** *****


Det har gått tre år sedan bloggaren gjorde ett första försök med enkel statistik och inspekterade de då 100 horoskop för Nobelprisvinnande författare han samlat på sig. Sedan dess har ytterligare några pristagare tillkommit och vid flera tillfällen har nämnts att Solen i Jungfrun numera inte bara är det mest prisbelönta soltecknet utan också signifikant mest belönat.

I brist på annat att göra samlade jag åter pristagarna genom en databassökning och gick manuellt igenom de nu 106 pristagarna. Till min förskräckelse hittade jag några felsorterade kartor, bl.a. Monod, Nobelpristagare i medicin och brittiska pop- och bluesmusikern Peter Hope-Evans, samt någon ytterligare. 

Dessutom har jag uppenbarligen tagit en funderare över flera månplaceringar de senaste åren och flyttat Månen över teckengränsen i något enstaka fall. Eftersom merparten av pristagarna saknar känd födelsetid och några föddes när Månen vid midnatt bara har några timmar kvar till teckenskifte, har jag sedan bloggen startade ändrat metod. 

Jag insisterar inte längre inflexibelt på att låta Månen ligga kvar i slutet på ett tecken om teckenbytet är mer än 2-3 grader (~4-6 timmar efter midnatt), utan litar på gjorda erfarenheter och intuition. 2009 var den sideriska zodiaken ännu bara årsgammal, nu har chocken över att det är denna zodiak som stämmer med tecknens beskrivningar avtagit. Ofta finns det så mycket i livet och personligheten hos en person att man ganska lätt kan se vilket av två sideriska zodiaktecken Månen rimligen måste ligga i.

Jag nämner detta bara för att jag märker att det är en månplacering MINDRE i Vattumannen än det var 2009, och den minskningen beror inte på något av de felsorterade horoskopen.

Så vad gäller nu, med 106 av världens bästa författare (med undantag av den pinsamma jävssituationen kommittén försatte sig i 1973 när två svenskar delade priset)?

Jo, tyvärr var den hyperlitterära Jungfrun en chimär. Tecknet ligger nära signifikant överrepresentation men når det inte riktigt. Med bara drygt 100 datapunkter att fördela på 12 tecken är detta inte ett så robust test som man skulle önska.

Men problemet är, som jag sagt tidigare, dessa är alla Nobelpristagare i litteratur som existerar. Vi får ta resultatet som det är givet, som en vink från ödet. Och det ÄR verkligen en vink i tabellen, och den noterades redan i det första testet. Den förtjänar att upprepas igen eftersom tillskottet av några horoskop inte förändrade något.

Tecken
106 Nobel-pristagare i litteratur
antal antal
12 6
11 9
11 10
11 7
5 14
12 8
8 11
12 6
5 6
7 9
3 11
9 9
Snitt:
8,8
Signifik.
rel. snitt
(±50%):
<=5 e.
>=13


Som tidigare konstaterats är det kraftfullt närvarande och individualistiska Lejonet uppenbarligen en bättre scenperson (Robert DeNiro, Sean Penn, m.fl.) än den är författare. Men så spegelvänds alla när det istället är den reflektiva Månen som befinner sig i Lejonet. Månen som återseglar de Agerande Sol-Lejonet skapar perfekt drama i skriven form!

Och det var den felsorterade musikern som gav Jungfrun statistisk signifikans. Materialet är så litet att det räckte med att en figur plockades bort för att Jungfrun skulle sjunka just under gränsen för signifikans.

På samma sätt veknade den fascinerande parallellen dramatiska Lejonet som vi noterade för tre år sedan: motpolen Vattumannen i denna uppenbarligen dramatiska axel upprepar precis samma mönster: den är inte mycket att som Sol skriva uppslukande romaner men som måntecken liknade den sin motpol Lejonet.

Nu har som sagt en Vattuman-Måne gått förlorad pga. ett felsorterat horoskop. Men axeln kan alltjämt skönjas och jag tror vi har en spännande ockult berättelse här om vilka som Lever Livet och vilka som inte lever utan istället skriver. Notera hur zodiakens tungviktare alla struntar i litteraturen: Solen i härskarläge i Lejonet, Solen i sitt fall i Vattumannen samt Solen i den avlägset utforskande Skytten.

På sinnelagssidan, med reservation för att några horoskop har en osäker månplacering, visar sig Luftelementet vagt, vagt vara ett författande element. Jag förstår inte varför jag slog samman Sol och Måne i det första testet vid redovisningen av de fyra elementen, för uppenbarligen bär sig Sol och Måne olika åt.

Här är Solens och Månens betoning på de fyra elementen:

Element Tecken Sol Måne
Eld 22 26
Luft 22 32
Vatten 32 22
Jord 30 26


Trots att Månen i Luft och den solära utlevelsen i fantasins Vatten båda dominerar en aning är inget i tabellen ens i närheten av statistisk över- eller underrepresentation med måttet ±50% relativt genomsnittet (cirka 13-40 per element är förväntad slumpvariation från genomsnittet). 

Det går alltså inte att säga att något av de fyra elementen skulle ha mer litterär fallenhet än något annat.

De fyra elementen kan helt enkelt vara för grova raster för att fånga upp författarskap av högsta klass! Att Luft eller Jord ger en disposition att trassla in sig i abstrakta resonemang eller en fäbless för handgriplig konkretism säger just ingenting för frågan om författarskap. 

Det hade varit betydligt intressantare att studera ascendenttecknen, men tyvärr har så få av Nobelpristagarna kända födelsetidpunkter och av dem som har en tid ger AstroDatabank låga betyg för säkerheten (ett antal B- och t.o.m. C-rankade födelsetider). Så det är svårt att komma längre med den här gruppen unika varelser, de riktigt stora författarna. Romankonsten tillhör sinnelags-Lejonet men inte Sol-Lejonet!

Det intressanta är att indisk astrologi har två konstnärliga hus, det tredje och det femte. Sång och dans och rörlighet betonas via det tredje, vilket kanhända avslöjas av dess bhava karaka (hussignifikator), medan kreativitet i största allmänhet kommer genom det femte. Det femte korrelerar visserligen med Lejonet och indirekt med Solen, men indierna såg en särskilt släktskap mellan det femte huset och Jupiter, som därför blev dess karaka.

Jag tror inte att det är värt besväret med så många horoskop utan exakt tid, att studera relationen mellan Jupiter och femte huset i ett månhoroskop, eller de ytterligare husrelaterade faktorer som man skulle kunna förvänta sig hos exceptionellt bra författare.

Men jag gör försöket - ställer om programvaran ZET Lite till Surya lagna och Chandra lagna (solascendent och månascendent) och uppsöker sedan Jupiter ur Solens resp. Månens perspektiv på husen. Och nu händer det saker, vill jag lova. Frågan är bara hur denna tabell ska tolkas.

HUS
Nobelprisförfattares
Jupiter i husen utifrån
Surya lagna + Chandra lagna
antal antal
1 16 2
2 6 10
3 7 13
4 9 11
5 12 9
6 4 5
7 8 9
8 5 7
9 3 11
10 12 7
11 10 13
12 14 10
Snitt:
8,8
Signifik.
rel. snitt
(±50%):
<=5 e.
>=13


Lika fascinerande överrepresenterad som solascendentens framgångsplanet i första huset, lika hopplöst tycks det vara för ett sinnelag att vinna den stora framgång som Jupiter indikerar. Som den gode läsaren förstår är det här bara ett krystat sätt att fråga sig: har Nobelpristagare i litteratur i allmänhet en sol- och/eller månkonjunktion med den stora framgångens Jupiter.

Ja, deras livsuppdrags Sol är markant kopplat till Jupiter. Och hade inte så varit kunde vi kastat astrologin direkt. För här talar vi faktiskt om världens mest beryktade författare. Och Jupiter ÄR med och viskar att dessa är STORA ANDAR.

Varför Jupiter skyr de små "andarna", de som primärt drivs av bara de kroppsliga sinnena kan var och en lätt lista ut. Jag har skrivit om det i tre år nu: DET FINNS INGEN KREATIVITET I DEN SUBLUNÄRA SJÄLEN. Här på jorden, i dödens grotta är man ett djur, en sömngångare en materialist.

Stor konst kommer från Solen - andesjälen, allt livs källa. Men så dubbelt märkligt då att Solen i Lejonet och för den delen Solen i Skytten producerar så lite av Jupiters lagerkransar och medaljer !!!

Men se i tabellen vad som händer när Solen agerar ascendent (och den enskilda lilla världens medelpunkt - Skytten underpresterar åter, fast nu via sitt eget nionde hus! Jupiter i nionde skördar ytterst få Nobelpris, sett ur den presterande Solens perspektiv.

I gengäld bildar Jupiter och Solens naturliga femte kreativitetshus fin synergi i ett Surya lagna-horoskop. Tolv Jupiter i femte är bara en kort om statistisk signifikans!

I Surya lagna-spalten hittar vi också de onda och jordbundna sjätte och åttonde huset som platser där sällan Jupiter hittas om det är sublimt författarskap som är frågan. Kanhända är sjätte husets fiender och olyckor för mycket av vardagsproblem för att tillåta den sinnesro stort författarskap kräver. Och åttonde som korruptionens hus och "dödens inträde" verkar också lite för "demonanfäktat".

Desto märkligare då hur Jupiter bakom ryggen på en solär ascendent producerar mängder av utmärkelser! Var inte detta "den onda daimonens hus" enligt hellenistisk astrologi? Västerlänningarna utvecklade aldrig den indiska metoden att studera ett horoskop ur tre perspektiv, den fysiska ascendentens, månascendentens och solascendenten så man ska kanske inte blanda äpplen och päron.

Men även indisk astrologi ser rätt mörkt på det tolfte - det är i det här huset själen ovillkorligen står inför uppdraget att rena sig. Det är inte längre en tid att leka (5e) eller jaga makt och ära (10e) utan en fråga om att frälsa sin själ.

Är det ett sådant arbete som författare håller på med? Är det därför Jupiter förefaller fungera lika bra i tolfte som i grannhuset, det första? Jupiter är när allt kommer omkring ZEUS SOTERIOS, Jupiter Frälsaren via kopplingen till Fiskarna och sjöfarten. Detta är bloggen fingrat på tidigare - gamla, nästan utraderade tankemönster som dock är sanna idag fastän mänskligheten (åtminstone i väst) nu är så degenererade att de varken ser eller bryr sig om livets spelregler längre. Ett döende släkte.

Och vad säga om helomvändningen i Chandra lagna-horoskopen? Den ringa människan och framgångens Jupiter är så antitetiska att det knappt verkar gå att vinna Nobelpriset i litteratur med enbart Månens plattmarksperspektiv. Eller om fyndet möjligen berättar att Jupiter i motsvarande egoposition funkar extremt illa: "Self praise is no recommendation." Jämför Nya Moderaternas horoskop med både Jupiter och en fallen Venus stigande i öster....

Nu börjar jag förstå varför jag så föraktar dessa små själviska borgare och deras ovilja att delta i ett samhällsbygge. De kan helt enkelt inte producera någon stor Berättelse utan får som svenska folket nu sett gång på gång ta till rena lögner om sin duglighet. Ingen skulle någonsin komma på tanken att nominera dem till ett pris för stort författarskap. Det är en så ful berättelse de skapar i levande livet, en äcklig historia om människor som bara lever för sig själva. Vem skulle vilja läsa om eller ens se en film fylld av okultiverade shoppande moderater? Låt dem hålla till på DN:s livsstilssidor och skrävla om sin heminredning.

Glädjande nog bekräftas astrologins lära om de tolv husen även genom skribenten och kommunikatören Tvillingarnas tredje sektor (för det är förstås inte så att tredje står för kulturella aktiviteter som sång och dans och sedan affärskommunikation men INTE författarskap). Där prosaiskt plattmarksego och stor framgång (Jupiter) inte alls fungerade, där gör fantasins Måne i under om den ägnar sig åt kommunikation. Det är detta som stora framgångens Jupiter i tredje huset säger, inte att Månen skulle suga i alla avseenden!

Men på samma sätt visar det sig att månascendenten inte alls fungerar med det ömsom profitlystna, ömsom olycksdrabbade och ömsom sjukliga sjätte huset. Jag börjar förstå, med Månen i första huset och Jupiter i sjätte, att mitt engelska bokmanus aldrig kommer att slå an hos någon amerikansk förläggare, inte så länge jag söker sälja in det som den sanna berättelsen om det fallna människosläktet och den ursprungliga astrologins klara blick för detta. USA vill ha förljugen och glättad text även i viktiga frågor!

Till sist pekar sinnelagsascendenten mot Vattumannens eget hus, det elfte. Detta är otroligt intressant för jag har alltid trott detta var det perfekta författartecknet. Sedan visade sig Solen i Vattumannen ha extremt svårt att lägga vantarna på Nobelpriset medan Månen är mycket duktigare. Och här upprepas märkligt nog den indikationen - precis som i fallet med den klena Sol-Skytten och det klena nionde Skytthuset.

Det hade kanske varit lite för bra för att vara sant att hitta totala spegelbilder av tecknens beteende, och således saknas Mån-Lejonets motsvarighet som Jupiter-i-femte. Månascendenten ger en genomsnittlig betoning av framgångens Jupiter i femte lejonaktiga lek- och skapandehuset. Men hur fascinerande är det inte att femte huset här ligger lågt och tredje författarhuset dominerar med tanke på att försöksgruppen är världens bästa författare!

*****

Ett försök till validering av husexperimentet...

Det tar alltså 100 år till innan vi har en lika stor ny grupp av världens bästa författare (enligt Nobelkommittén) och att försöka upprepa husexperimentet på en annan grupp, t.ex. Nobelpristagarna i fysik som jag redan tittat på, är en uppenbart tveksam uppgift. För om litteratur utan större problem kan kopplas till det tredje huset där den babyloniska guden Nebo (vår Merkurius), gudarnas skrivare regerar, i vilket hus ska man placera matematikens och fysikens gud?

Det är inte ens klart vilken gud det skulle kunna vara, men mycket talar naturligtvis för Saturnus som en allmänt naturvetenskaplig och helt och hållet förnuftsdominerad planet. Det skulle innebära 10e eller 11e huset, vilka dock inte har några "utforskartraditioner" knutna till sig. Men det har förstås Gurus eller Lärarens eget positiva nionde hus, som jag många gånger kallat den förutsättningslösa grundforskningens hus - utöver kända beteckningar som "utlandet" eller "filosofi/religion". Att hitta Jupiter i nionde hos grundforskarna (där den så markant saknade hos de fabulerande författarna) skulle vara en fjäder i hatten för astrologin och illustrera en axel i systemet (3e huset komponerar och förmedlar kända fakta, 9e huset introducerar nytt vetande).

Men även matematik "känns" väldigt mycket Merkurius. Bloggen har flera gånger, mest på känn och via strödda (anekdotiska) iakttagelser sökt binda ihop Jungfrun med matematiken. Det ger i så fall sjätte huset, som dock alls inte har någon vetenskaplig koppling i det indiska synsättet på husen (och heller inte i den västerländska särutvecklingen).

I själva verket passar både Saturnus och Merkurius utmärkt och i så fall har vi fyra möjliga hus utöver den självklara kandidaten det nionde, och Saturnus och Merkurius i sina negativa faser (Jordelementet) känns aningen mer troliga, om inte för matematikerna så åtminstone för fysikerna. För i genomgången av Nobelpristagarna slogs jag över hur "grabbiga" deras insatser var. Det är män som belönar tekniska underbar som byggt apparater som mäter strålningen si eller så.


Vi lämnar frågan om i vilket hus den totala framgångens indikator Jupiter skulle kunna lägga sig i relation till en sol- och månascendent och väljer att se och lära oss när astrologin själv agerar som vår Guru. Ja, Guru är ju Jupiters indiska namn, så det är möjligt att vi här har hittat ett sensationellt (och mig veterligen aldrig tidigare provat) sätt att låta astrologin själv berätta om sina spelregler! Nå, bäst inte ta ut någon seger i förskott.

Här är för övrigt de tre tester utifrån vissa frågeställningar jag tidigare gjort på Nobelpristagarna i matematik och fysik t.o.m. 2009. Alla har givit statistiskt signifikanta resultat. Men även om underlaget här är 185 pristagare talar vi ännu om små undersökningar där bara det egna omdömet kan säga om det signifikanta utfallet är en slumpmässig artefakt eller om det stämmer lite för väl med den astrologiska traditionen för att bara kunna viftas bort.

Andens kamp, dissociationen och Nobelpriset (dec 2010)
Ingmar Hedenius & Satans huvud (aug 2011)
Mer om Nobelpristagare, astrologi och intelligens (nov 2011)


HUS
Nobelprisfysikers
Jupiter i husen utifrån
Surya lagna + Chandra lagna
antal antal
1 14 23
2 21 11
3 15 11
4 11 16
5 16 12
6 17 14
7 12 15
8 20 16
9 13 24
10 17 14
11 14 15
12 15 14
Snitt:
8,8
Signifik.
rel. snitt
(±50%):
<=8 e.
>=23

Okej, jag ger mig. Den gamla hustraditionen tycks ha bättre koll på verkligheten än en del av mina mer vidlyftiga spekulationer! Glöm pratet om Merkurius och Saturnus och deras hus. 

DET ÄR DET NIONDE HUSET FÖR HÖGRE STUDIER OCH FÖRUTSÄTTNINGSLÖS UTFORSKNING SOM GÄLLER.

Ganska fenomenalt egentligen. 

Men precis som Solen i Skytten var värdelös på att skriva romaner är det inte i relation till den aktiva och sprittiga Solen som Jupiters favoriserar och belönar det nionde grundforskningshuset (Jupiters egen naturliga hemvist i dess "positiva" läge). Det är det uppmärksamma och re-aktiva sinnelaget (Månen) som visar sig bäst skickat för världsledande forskning. 

C-G Jungs tankar om den extroverta och introverta grundtypen anmäler sig, nämnda i en SvD-artikel den 29 augusti. Solen är den typiskt extroverta individen och Månen förstås den introverta, reflekterande. (Att Jung "lånade" i princip hela sin psykologi från kinesisk filosofi och astrologi är ett faktum som alltid utelämnas i ytligare skriverier för allmän konsumtion.) 

Det är naturligtvis därför Månen i Lejonet så väl återspeglar de aktiva solära Lejonen - fullt upptagna med att leva ut det dramatiska livet - och från hem genom reflektion skapar storslagna och Nobelprisbelönade berättelser! Det enda som förbryllade mig i artikeln var att andelen introverta uppmätts så mycket högre än andelen extroverta, men det problemet ligger inte på det här bordet.

Och fast signifikansen av den andra notabla överrepresentationen är lätt att missa (och garanterat fördold om man inte tagit del av den här bloggens tidigare kvantitativa studier), är den sublim i sin tydlighet. Månascendenten och Jupiter tillsammans (hus 1). Vad indikerar detta? 

Att det unga, väduriska sinnet, som ännu är vidöppet och består av ren Eld utan att kognitionens porer täppts till av gamla sanningar (vare sig Jordelementets fysiska realiteter som ingen ens längre försöker flytta på såsom Jesus tro förflyttade berg) är det sinne som Guru älskar att informera. "Låt barnen komma till Mig", sade samma Lärare för tvåtusen år sedan. 

Och det är just detta, fast inte i sådan klartext, bloggen redan påvisat på ett analogt sätt i upptäckten av hur nerlusade yrkesfilosofers horoskop var av placeringen Jupiter-i-Väduren! Väduren är förstås ägaren till första huset i den naturliga zodiaken medan filosofin som verksamheter hör hemma under planeten Jupiter och ... det nionde huset.

Vilken sublimt sluten cirkel!

*****

Eftersom Nobelprisfysikerna är en klart större grupp än författarna är det här testet stabilare och mer trovärdigt. Mycket möjligt skulle några av de underrepresenterade husen försvinna in i det slumpmässiga förväntade bruset om vi haft fler författare. Men man vore långt dummare än Nobelpristagarna själva om man gjorde den statistiska signifikansen till en avgud. Solen i Jungfrun ligger och tangerar signifikans bland författare och jag menar alltjämt att det är där denna introverta och privatistiska figur som bäst hör hemma: ensam på sin skrivkammare med sina tankar och funderingar över vad den sett när den - utan att blanda sig i - observerat människor och världen runtomkring sig. Se inlägget om Sol-Jungfrurna Paul Simon och Cat Stevens nyligen, där speciellt den förra fulländat konsten att skriva ultrakorta berättelser (låttexter).

Det vore naturligtvis försumligt att i samma genre missa att den totala giganten när det kommer till koncisa tonsatta berättelser, Leonard Cohen, inte bara är född i sideriska Jungfrun utan dessutom i soluppgången. Och vad som hans copycat som gjort så bra från sig i egen rätt, Susanne Vega? Också hon uttrycker i sitt liv Sol-Jungfruns lilla men väl artikulerade röst och vars texter beskriver en person som likt Paul Simon mest tycks gå omkring insjunken i sig själv och via nonstop hjärntjatter observera och sedan beskriva sina konkreta omgivningar och vad  som där utspelar sig (den absolut skvallrigaste man jag någonsin varit med om var född med Solen i Jungfrun)! 

Dessa singer-songwriters är alla Jungfrur som hopats på mina skivhyllor (undantaget Cat Stevens). Just för att de är de koncisa beskrivningarnas mästare (något jag inte behärskar). Under några år som undertextare - man hamnar alltid i uppgifter där man måste tillägna sig något nytt - hade jag en arbetsgivare som själv högg i och gjorde ett och annat jobb. Solen i Jungfrun förstås! 

Men där går botten ur fenomenet eftersom så mycket nyanser nödslaktas då man översätter t.ex. pratiga britter till en kort textremsa. Den typ av Jungfru (eller merkurier) som finner sig hemma här utan att få klaustrofobi är bara en tekniska ordräknare, fickparkerare och felfinnare (jfr fenomenet Twitter). De uppvisar troligen mindre av lyricistiska färdigheter med mindre de är konstnärer som tvingats ner på botten av näringskedjan för att överleva i vår sjuka tid, påpiskad av den genomdestruktiva marknadsliberalistiska ideologin och dess tillskyndare.

*****

Bland fysikerna och matematikerna favoriseras inte ett enda hus genom Jupiters nåderika blick och närvaro (som leder de bästa till Nobelpris). Men jag har tidigare visat att bloggens tröskelvärden för signifikans är för krävande - med t.ex. 1.000 mätpunkter är den slumpmässiga variationen inte alls så stor som ±50% från medelvärdet. Den är faktiskt mindre än ±40%, ett gränsvärde jag då och då använt i de här studierna när underlaget nått cirka 200 mätpunkter eller mer. 

Skulle vi vara lite generösare mot dessa 185 fysiker gällde istället intervallet 9,3-21,6 och då blir det plötsligt tydligt att det finns en intressant axel (dessa axlar som så ofta dyker upp - se länken till fysikerna och intelligensen här ovan). Likt Jungfrun hänger axeln strax under statistisk signifikans men dess innebörd är tydlig och har allt med vår naturgivna värld att göra!

Jag tänkte inte ens på den i samband med den onekligen ytterst materiella vetenskapen fysik: Satans egen axel för den jordbundna människan! Oxen som symbol för den totala identifikationen med det fysiska!

Men här är symbolen för den fallna själens naiva realism (och arbete på att bättre förstå det vi kallar vår "verklighet"), och symbolen höjer sig svagt men märkbart ur "det vita bruset". Oxens eget 2a hus och Skorpionens naturliga 8e hus attraherar fler utmärkelsens Jupiter hos Nobelpristagarna än några andra livs- (hus-) områden ur perspektivet av Solen, dvs. andesjälens "livsuppdrag".

Motsvarar detta andesjälar (Solen) som enkom fötts för att de ville blir berömda inom den sataniska domänen eller för att deras själar förhandsbokats att bli Gurus eller Upplysare, att ta mänsklighetens förståelse av sin belägenhet i det fysiska ett steg längre? Sådana frågor kan inte kvantitativa studier besvara.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Popup m ordverifiering (öppet kommentarfält ledde genast till drivor av spam).

30+ dagar gamla inlägg räknas som arkiverade.