Jag noterar att 128 personer i min datasamling om 6.100 individer direkt kan kopplas till Penningen. Antingen för att yrket är bankchef, investerare eller individen åtminstone ägnar frågan stort intresse som ekonomer. Eller, som en undergrupp om 38 personer dömda för ekobrott och där Penningen sannerligen måste sägas vara en central drivkraft eftersom de hamnat helt på pottkanten (vad nu det betyder). Bara vd:ar i investmentbolag ingår, människor vars enda syssla i livet är att söka på pengar att förmera sig.
Jag valde bort en handfull ekonomijournalister, vilket kanske var godtyckligt. Men anledningen var att den merkuriska rapporteringen som sådan kan sägas vara den främsta drivkraften. Jag har själv sett en allmänjournalist i princip få yrkesförbud efter att ha gjort några medicinska ströjobb och samhället eller livets obegåvade tendens att röra sig efter minsta motståndets lag tvingat personen att förbli vid sin skomakarläst. Han hade blivit castad precis som Hollywood inte kan se Peter Stormare som något annat än en tokig gangster. Men personen hade inget som hest intresse av medicin innan livet tog honom på denna rundtur! Därför uteslöt jag ekonomijournalister, till skillnad från t.ex. civilekonomer.
Som vanligt är 128 ett väl magert underlag och den nästan totala bristen på signifikanta avvikelser från förväntat genomsnitt kan antingen förklaras så, eller att jag det är en urskillningslös sammanklumpning. Är det Penningens Slavar man söker, kanske det finns ett mer begåvad sätt att definiera individerna. För minns. Lejonet är t.ex. känt som ett lekfullt och spekulativt tecken, och sådana finansmän som sysslar med börsklipp är rimligen av en helt annan sort än de strama figurer som blir Riksbankschefer! Det är därför inte att undra på att PENNINGEN som sådan inte räcker som minsta gemensamma nämnare?
Eller gör den det? För när jag bröt ut den undergrupp om 38 ekobrottslingar återvände ett ämnet som varit på tapeten apropå den senaste storbankskandalen med fifflande höga bankmän i engelska Barclays. SEB-chefen Annika Falkengren uttrycker sig fenomenalt undanglidande i SvD/Näringsliv apropå den här skandalen. Hon använder visserligen ordet "skandal" en gång, men refererar sedan till rötan i sin bransch som "en ny sak" (i släptåget på flera andra bankskandaler).
Värsta snömoset producerar hon i nästa andetag - till skillnad från genomkorrupta chefer i andra banker "upplever" Falkengren inte att SEB "jobbar så". Den där formuleringen gjorde mig verkligt misstänksam, att referera till egna, subjektiva "upplevelser" är väl bekvämt för en i ledarposition och att ens kalla girigt bedrägeri en arbetsmetod gör mig mörkrädd.
Tecken
|
128 bank- / finansmän samt ekobrottslingar
|
|
☉
|
☽
|
|
♈ | 10 | 14 |
♉ | 9 | 8 |
♊ | 9 | 6 |
♋ | 12 | 8 |
♌ | 11 | 10 |
♍ | 14 | 13 |
♎ | 9 | 6 |
♏ | 6 | 12 |
♐ | 10 | 7 |
♑ | 12 | 15 |
♒ | 10 | 17 |
♓ | 16 | 12 |
Snitt
|
10,7
|
10,7
|
Sign.
rel. snitt vid ±50%:
<=5,3 e. >=16,0
|
Som sagt, jag misstror den här tabellen. Inget zodiaktecken, vare sig som sol- eller måntecken, är distinkt ointresserat av Penningen. Pengar är måhända en så omistlig bas för den västerländska människan i modern tid att frågan är helt felställd. Alldeles i zodiakens slut händer det dock något, Solen i Fiskarna och Månen i Vattumannen når signifikant överrepresentation.
Månplaceringen är den mest intressanta eftersom det är vår nattsida som relaterar till den kroppsbundna engångssjälen som i antiken kallades olika ting, vegetativ, irrationell - säte för våra kroppsbaserade och djuriska instinkter. Det som gör oss "mänskliga", fast det mer korrekta är att säga: det som gör oss till bara djur och ännu inte verkliga människor.
Mot detta står då Månen i just Vattumannen. Luftelementet är de människovordna själarnas hemvist enligt indisk tradition där kama, passion, ska fattas som "social instinkt". Men är det trovärdigt att finansmänniskor är i penningbranschen bara för att de åtrår socialt mingel över allt annat? Knappast.
Frågan är om det här fyndet har bekräftat indisk astrologi som förvånat mig genom att så starkt koppla Vattumannen till finans och förmögenhetsbyggande. Vattumannens "naturliga" elfte hus har visserligen "vänskap", "intressegrupper" och liknande som en betydelse, men också "förmögenhet via karriär" - det elfte anses vara det andra (ekonomihuset) räknat från det tionde karriärhuset. Kan det vara ett eko av denna tanke vi ser här. I synnerhet när man besinnar nationalekonomi och liknande intellektuella konstruktioner om penningflöden och faktorer som styr detta, blir den teoretiska och ritbordsaktiga Vattumannen riktigt begriplig.
Vad en livsgärning i Fiskarna har med de direkt penningrelaterade yrkena att göra är lite lurigare. Fiskarnas "naturliga" tolfte hus står för raka motsatsen: förluster av det världsliga goda! Utan att bli alltför efterrationaliserande, tror jag på goda grunder att soltecknet står för ett tema själen valt att adressera i detta liv just för att den ännu inte behärskar området, eller åtminstone har en del "oavslutade affärer" i samband med temat. Själv Sol-Våg har jag t.ex. konsekvent misslyckats i alla de kärleksaffärer som verkligen betydde något för mig, men haft större tur när kvinnan tagit initiativet - vilket tyvärr inlett nedräkningen mot separationen från dag ett.
Den markanta gruppen Sol-Fiskar kanske på samma sätt indikerar att dessa själar återvänt sig för att brottas med Fiskarnas klassiska tema: att allt rinner som sand (eller vatten) mellan fingrarna på dem. Samtidigt är det svårt att se vilken princip som skulle kunna vara verksam här, för Vattenelementet som sådant kan knytas till en girighet eller åtminstone en kylig känsla av tomhet och otillfredsställelse.
Och Fiskarnas härskare Jupiter är just förmögenhetens signifikator - titta bara hur den i indisk astrologi dyker upp som synnerligen besläktad bhava karaka - hussignifikator - för alla dessa livsområden: andra huset för pengar, femte huset för spekulation, nionde huset för andlighet, tionde huset för yrkesframgång, samt då elfte huset för förmögenhetsansamling! Och visst, Jupiter är lyckobringaren, vilket den indiska traditionen påminner om på allra tydligaste sätt.
*****
Jag vill snabbt gå vidare till undergruppen med 38 ekobrottslingar. Skocken rymmer allt från de fifflande svenska artistmanagers (vars kända stjärnor skapat rubriker) till världens största svindlare Bernard Madoff och ett otal andra finansskurkar, främst ett antal stora bank- och företagschefer som skapat tidningsrubriker de senaste åren.
Här händer nämligen något intressant som hjälper till att precisera den något svepande formulering om Kräftan som girighetens tecken, som syntes så berättigad när det visade sig att också Barclays båda bankhöjdare var Sol-Kräftor.
För när man sållar fram dem vars hunger efter Penningen lett till brottsdomar, då stiger plötsligt Solen i Kräftan fram från dess "slumpbrus"-placering och blir den mest okontrollerat begärsfyllda Solen av dem alla! Minns hur den allmänna brottsligheten hos Väduren och Oxen märktes redan i bloggens första test och sedan hållit sig i flera efterföljande studier med ett sakta växande underlag.
Redan med 38 ekobrottsdömda brottslingar skaffar sig Solen i Kräftan ett sådant försprång att jag inte alls skulle blir förvånad att se sen behålla täten i senare och större uppföljningsstudier! Kräftan är ju den irrationella själen personifierad, djurets instinkt att vilja bevara sitt eget tillfälliga liv här på jorden. Och moral eller ens intellektuell klartänkthet är inte faktorer i djurens upplevelse av världen. Det är som det hette om tigern på Köpenhamns zoo som åt upp en ynglig: det här går med automatik, allt den irrationella själen får i sikte är ett byte. Kräftan är också moderssymbolen, modern som instinktivt söker säkra den nära kretsens överlevnad, Naturen sammanfattad.
Slavarna under Penningens kan således beskrivas som en människosort där begäret har blivit för stort under en serie jordeliv, tills t.o.m. födelsetecknet vittnar om att själen nu är på jorden för att ta en sträng titt på varför det verkar vara passionerna som styr alla beslut och inte förnuftet. Det måste vara en ofattbar otrygghet som driver människor att samla så mycket i sina lador att de inte ens inser att den enes bröd blir den andres död. Det saknas något i förståndet hos dessa varelser. Men så är ju också galenskap kopplad till Månen och det blott jordiska sinnelaget.
Tecken
|
38 ekobrottslingar
|
|
☉
|
☽
|
|
♈ | 4 | 6 |
♉ | 2 | 2 |
♊ | 3 | 0 |
♋ | 6 | 1 |
♌ | 1 | 4 |
♍ | 3 | 7 |
♎ | 1 | 3 |
♏ | 2 | 2 |
♐ | 3 | 2 |
♑ | 5 | 3 |
♒ | 2 | 5 |
♓ | 5 | 2 |
Snitt
|
3,2
|
3,2
|
Sign.
rel. snitt vid ±50%:
<=1,6 e. >=4,7
|
Det är uppenbart att den här tabellen saknar värde, 38 mätpunkter ger på tok för många signifikanta avvikelser från snittet. Men om man begränsar sig till topp- och bottenvärdena - i misstanken att vi här har relevanta fynd - så kan jag bara skratta åt Månen i Tvillingarna och hur de lyser med sin frånvaro bland ekobrottslingar. Det är samma Måne hos bloggaren som förklarar bloggens anti-materialistiska grundhållning. Tydligen stämmer indisk astrologi även här, som tillskriver just detta sinne mer filosofiska och intellektuella böjelser än vad Tvillingarna normalt gjort sig kända för (i väst).
Förklaringen är densamma som vi stötte på i Ptolemaios hellenistiska astrologi: det jordiska sinnet "ägs" eller disponeras av den himmelska Merkurius, dvs. förnuftssjälen. Tanken smyger i bakgrunden även i indisk astrologi där Merkurius kallas Buddhi, vilket är en synonym för Purusha, den kosmiska Intelligens som genomsyrar hela universum fastän helt osynlig för en materialist. T.o.m. fallna själar som biologen Richard Dawkins medger att tillvaron SER UT att bära spår av medveten design, men sedan är det som om barnets trots hindrar vissa från de nödvändiga slutsatserna: ekon av intelligens i tillvaron antyder Någon eller Något som har intelligensen som sitt attribut.
Men det hårdnackade barnet av låg börd vägrar acceptera den Himmelske Fader som hon lärt sig lite varstans att hennes tradition numera förkastat. Barn av dålig börd klarar inte att tänka hela vägen ut och nå slutsatsen att hon är barn av en ond ätt. Hennes intelligens (Buddhi) är otillräcklig. Det är för övrigt ett intressant uppslag för en framtida studie: är Merkurius överlag sämre hos ateister än hos de som förespråkar intelligent design? Eller är det (som det brukar i astrologin) en fråga om en mängd faktorer som degraderar vissa, så att de inte når fram till den självklara slutsatsen?
Sinnet i Väduren tycks attraherad av penningen så till den gräns att ekobrott resulterar och på ett vagt sätt rimmar detta med solteckenstudien av brottsdömda, där Väduren och Oxen är notoriska överträdare av lagens gränser. Samtidigt verkar denna Måne kunna ge en viss extremism, för den var också oerhört tydlig i horoskopen för yrkesfilosofer! Och den här variationen är kanske inte så märklig eftersom Månen i Debutantens tecken (tänk Håkan Juholt) signalerar ett vidöppet men oerfaret sinne, vitalt och energiskt och med en passion (eldsjäl) att bemästra vad sinnet nu orienterar sig mot (via Solens och andra faktorers kanalisering).
Den kriminella Månen i profitsökande Jungfrun är ingen nyhet, den har noterats förr. Intressant är att den fallna Månen i Skorpionen - den andra signifikant brottsbenägna Månen - tydligen väljer döden/mord som sitt sätt att uttrycka sig (i sitt patologiska tillstånd). Mån-Skorpionen tycks inte vara en sjuklig penningkramare.
Det är uppenbart att det är naivt att bara tala om Kräftan som girighetens säte, för här negeras helt min hypotes om att Månen i härskarläge skulle vara extra sårbar. För där den drivande Solen är kriminellt hungrig på pengar, tillhör Månen de som kanske håller sig för goda för brott trots att närigheten och vilja att sörja för sitt eget hus är en dominant drift inom dem.
Bara en Måne i Kräftan bland dessa 38 ekobrottslingar kanske friköper Annika Falkengren en smula ändå, trots att hon svävar på målet om oegentligheter i den svenska bankvärlden och trots hennes (och branschkollegornas) bestickande fallskärmar. Girig javisst, men inte girig bortom lagens råmärken. De här människorna behöver inte bryta lagen eftersom de själva nått en position där deras girighet tillåts diktera villkoren!
När jag zoomar in på den enda Mån-Kräfta som dömts för ekobrott bekräftas fullt ut bloggens växande serie observationer som tyder på att Kräftans element Vatten är en bov i dramat. Horoskopet tillhör britten Lord Peter Truscott som varit involverad i en mutskandal.
Trots att bara en Måne utan herre (disponent), dvs. ett sinne som råder sig själv, hittades, bekräftar det här horoskopet ändå bloggens tes: När inte heller Solen har något annat än Vattenelementets instinkt som ledstjärna, då är Månen i Kräftan en kritisk placering. Den här korrupte adlade britten har händelsevis både Sol och Måne i samma tecken som Annika Falkengren - hon som svävar så på målet vad som försiggår eller inte i den svenska bankvärlden...
Trescotts sataniska axel spelar säkert in i karaktärslösheten eftersom Mars i monetära Oxen är illa placerad och Jupiter i Skorpionen kan tänkas bli korrumperad till en egocentricitetens och materialismens filosofi, i den mån den alls utvecklar någon filosofi. Jupiter på lägsta nivå är, som vi sett, enbart en "lyckoplanet" - den dumma och naivas jakt på en smula världslig framgång.
Givet att Månen i härskarläge i Kräftan är "sin egen", faller misstänksamma blickar på Solen i Fiskarna, destinerad att känna av halshuggningen hos Draksvansen - kanske som en senkommen effekt av att Solens hemliga ägare, Jupiter, i detta horoskop är inflammerad av den svårt materialistiska Mars-Oxen. Skulle lorden ha en ascendent (om vilken vi inget vet) som placerar den sataniska axeln ofördelaktigt på himlen, står korruptionen skriven på himlen med eldskrift - eller rättare en sörjig teckning i leran.
Pengarnas Venus i jagiska Väduren, och på basis av samma Mars, är heller inget direkt --- och här verkar svenska språket sakna ord för vad britterna kallar "ennobling" - för vi använder ju inte ordet "förnoblande". Däremot vet svenskarna att "förmera" pengar eller förgyller tillvaron. Saknar svenska folket vision om hur man växer som människa och går bortom den simpla materialismen? Nationalhoroskopet har den korrupta brittiska lordens Mars i Oxen, precis som det vandrande ekonomiska problemet Mona Sahlin (Mars och Algol nära varandra).
Något förvånande är det dock att se både Solen och Månen i Oxen hålla sig så lugna fastän ämnet för den här studien just var Penningen! Men jag har en misstanke om att Oxen är för slö för att nå hela vägen upp till finansvärldens högre höjder. Och det är därifrån de flesta horoskopen är hämtade.
Se istället hur Månen i Stenbocken vaknar till liv bland de 128, utan att riktigt nå upp till signifikant förhöjning. Här är sinnet som tänder på att bossa och organisera och hålla på och dela ut materiella resurser!
Månen i Stenbocken stämmer utomordentligt väl med en sämre sorts Stenbock, de som själva åtrår makten och legislaturen och sedan i skydd av regler och förordningar belönar sig själva rikligt. Gissningsvis de fariséer Jesus kritiserade så hårt för skenhelighet och tom formalism i Nya testamentet.
Jämför med hur cirka 100 socialdemokratiska politiker istället flockades runt SOLEN i Stenbocken: inte Månens negativa habegär utan Solens andliga kall och VILJA att skapa en god fördelning av de materiella samhällsresurserna.
ennobling = adlande, förädlande. I ovan nämnda sammanhang passar adlande bäst. Man kan tala om olika saker som adlar karaktären.
SvaraRaderaFör ett tag sen påstod du också att det inte fanns något ord på svenska som motsvarar "Shifty". Jag säger bara: Ombytlig.
S
Ja, när man enbart läser engelsk litteratur (och t.o.m. tenderar att tänka på engelska) sjunker svenska motsvarigheter undan.
SvaraRaderaT.o.m. du, språkpolis, behövde nästan två år för att hitta motsvarigheten till "shifty", så förstå då ett inlägg som måste skrivas så fort som möjligt för att dagens övriga plikter kallar!
:-)
Beträffande "ennobling" håller jag med om att adlande passar bäst. Men det brittiska uttrycket lyckas fånga ett dubbelt skeende: ett befintligt gott karaktärsdrag som meriterar ett lyft på den yttre samhällstrappen. Jag är inte helt säker över de grunder på vilka man "adlas" i Sverige.
Grundförutsättningen här var ju att Venus (balans e. proportion mellan två parter) saknas i tecknet som bara tar hänsyn till den egna positionen.
Ett själens tillstånd åtminstone vid födelsen, och som obearbetat inte ger anledning till överord eller "adlande". I sammanhanget användes således "ennobling" som en ellips för en känsla! :-)
PS. Med "två år" syftar jag på inlägget från augusti 2010 om ABBA-tjejerna och Gwyneth Paltrow. Det enda inlägget, verkar det, där jag uttryckt tvivel om ordet "shifty" på svenska. Men inte som att det skulle saknas synonym utan för att jag "hittar inte svensk motsvarighet just nu".
Om du använder Google-sök uppe till höger kan du lätt verifiera om dina minnesbilder är korrekta. Jag hittar en annan variant på "shifty" i inlägget om Pierce Brosnan, duktig på att göra slemma karaktärer. Där föreslog jag "shifty" som ordet primärt fattas i engelskan inte som ombytlig utan som rent falsk, som "slug" (eller "lömsk"). I sina onda roller spelar Brosnan alltid opålitligt med blicken - alltid ett tecken på att Merkurius jobbar på högvarvför att vända spelet till sin fördel.
Vilket du alltså inte lyckades helt med här, eftersom ditt minne (Månen) under Algols inflytande korrumperade fakta.
:-)
Jag är verkligen inte språkpolis, speciellt inte när jag läser den här bloggen, för då skulle jag inte få göra annat än att anmärka på skrivfel och anglicismer, och det skulle bli jobbigt både för dig och mig!
SvaraRaderaHär gällde det ju inte att rätta fel, utan att påpeka att det faktiskt finns svenska ord när du tror att det inte finns det. Jag älskar ord och att översätta, att hitta motsvarigheter till ord och uttryck på olika språk.
När det gäller shifty så är det inte alls två år sen du senast förmodade att det inte fanns någon motsvarighet, utan kanske någon månad sen. Och jag kom genast på ombytlig (och kollade i lexikon också) men brydde mig inte om att påpeka det då. Men när nu det här med ennobling kom upp så passade jag på att nämna översättningen av shifty också. Om man är ombytlig är man ju faktiskt också opålitlig, i alla fall i sina ståndpunkter. Men det är naturligt inte alla ord som har exakt samma "överlappning" i sin betydelse i alla språk.
När det gäller "adlande" så har ju det också dubbel betydelse precis som ennobling har i engelskan. Dels att en person blir konkret adlad, dels att olika saker en människa går igenom adlar, alltså förbättrar, karaktären. Typ "Pengarnas venus i jagiska väduren är inget som adlar karaktären". (Men jag förstår inte riktigt din kommentar om ordet "ennobling" - du tror väl inte att man blir adlad i England bara man har ett gott karaktärsdrag! Adelsmän har väl förresten aldrig behövt vara särskilt ädla till karaktären, det var ju såna som gjorde kungen en tjänst, ställde upp med hästar, manskap och vapen i krig t ex, och fick adelsprivilegier som tack.)
Slutligen: Vilka fakta är det som är korrumperade?
S
Brydsamt att du som språkmänniska har problem att knyta ”korrumperade fakta” tillbaka till min Google-sökning på NÄR ordet ”shifty” senast användes, och då inte alls på det sätt som du presenterar saken.
SvaraRaderaIstället får vi spelad okunskap och hävdandet av ett blott månadsgammalt bruk av ”shifty” där jag påstår att ordet saknar svensk motsvarighet (vilket jag alls inte minns).
Kan du spåra upp det inlägget medger jag gärna Googles indexeringsmiss, och den moteld jag här anlägger. Men föreslå inte det snart månadsgamla inlägget Konstnären, skattebrottet och fullmånen. Det fångas nämligen av Google-söket som du sökte ignorera och innehåller inte något påstående av det slag du söker tillskriva mig.
Jag är en bättre läsare än du kan tro, både av egen text och andras. Jag ser under denna onda tid av fula transiter i Oxens tecken ett större mönster.
I detta reagerar du snarlikt var gång greven av Oxford förs på tal. Ditt språkpolisiära ingripande har sannolikt att göra med flera inlägg nyligen som inbegriper denna högst språkliga figur. Från ditt betende i tiden för andra Oxford-inlägg är ingen slump att denna kommentartråd öppnas några timmar efter att jag analyserat några rader ur en Shakespeare-dikt och (återigen) antytt en relation (av något slag).
Detta är då den andliga sanningen om varför du kände dig kallad att vara lika märkvärdig som jag (greven/poeten), fast å svenska språkets vägnar: ”Har bloggaren tumme med en skald, måste jag svensk poet markera mitt revir och därtill påvisa bloggarens språkliga ofullkomligheter”
Som om inte Shakespelares texter kryllar av både påhittade och sökta formuleringar – lär dig läxan så att din kritik träffar hårt om det är döda du vill.
Man kan förenklat sammanfatta dina återkommande invändningar i närheten av Oxford-inläggen som illustrationer av svensk jante i dess prydno. Det negativa Jordelementet är Avundens rot (Algol i Oxen). Synden "iInvidia" är motsatsen till individualitet.
Naturligtvis måste jag ge dig sista ordet i de små terminologiska hårklyverierna, vem orkar dividera så här (förutom en Jungfru)? :-) Intressantare för dig, med både Sol och Måne i Jord, torde vara det nyskrivna inlägget om Syndafallet och De Fyra Elementen. Där hittar du ytterligare en anglicism att ondgöra dig över...
PS. Bloggen innehåller inte bara anglicismer utan följer också tysk praxis med versal på substantiv, där bloggaren finner en betoning vara på sin plats. :-)
Jag skrattade åt dråpligheten i det här med Oxford och alltihop. Jag lovar och svär, jag hade ingen som helst tanke på att det stod något om karln i det här inlägget! Och jag har inget emot honom heller, och hela historien som du har beskrivit är ytterst fascinerande, och jag tar inte ställning i frågan var det hela kommer ifrån. Är det så att jag "reagerar snarlikt var gången greven av Oxford förs på tal" måste jag i så fall vara ett redskap för "Makterna", för som sagt, det är helt omedvetet! :-)
SvaraRaderaNär det gäller "shifty"-inlägget så är det mycket märkligt, för det kommer inte upp när man söker på ordet. Det var troligen i maj el juni (inte det 27/6 utan tidigare). Jag har tagit några stickprov utan att hitta det, så jag låter det vara. Du får tro mig på mitt ord el ej. Jag vill minnas att det var nån skådespelare som hade någon "shifty" stil.
Men jag motsätter mig beteckningen "språkpolisiära ingripanden" - som jag skrev så är det inte det det är frågan om utan tips på svenska motsvarigheter till engelska ord som du menar inte finns på svenska.
Som jag skrev så har jag lärt mig bortse från anglicismer och andra fel när jag läser denna blogg, och det får du se som beröm, att jag ändå läser den :-) När allt kommer omkring är ju formen underordnad innehållet.
S
PS: Nu har jag tittat igenom ovanstående blogginlägg (hade inte tid att göra det igår kväll) och ser absolut ingenting nämnt om Oxford här! Så varför inblandning av honom?
SvaraRaderaS
Språkpolis är inte något fult i mina ögon. Men naturligtvis kan många uppleva saturnisk ordningsmakt som plågsam. :-)
SvaraRaderaDitt ps. beror på slarvläsning av min kommentar. Jag talar om ett inlägg som omedelbart föregick språkpoliskommentaren. Förstod du inte det, måste din långa försäkran om hur du fascineras av fallet Oxford sättas ifråga, men det varvet orkar ingen av oss. Mot nya astrologiska upptäckter!
Ja, jag hade bråttom igår kväll, och hann bara skumma igenom, och i morse läste jag aldrig själva kommentaren fråga. Men inte behöver mitt intresse för "fallet Oxford" betvivlas för det. Jag har ju läst allt som stått om det förr.
SvaraRaderaS