lördag 25 februari 2012

Hovnarren om det kungliga namnet

Herman Lindqvist tycker namnet Estelle för kungahuset i riskzonen för folklighet. Men titta vem som pratar! Detta från mannen, vars enda anspråk på individualitet ligger just i furstslickaren nogsamma nedplitande av kungahusens öden och äventyr. Och inte ens alltid så nogsamt, jag tycker mig minnas att Herman ha fått rejält på båten för ett hafsigt sätt att hantera data i sina historiska utläggningar. Horoskopet visar tydligt det astrologiska komplex som fått Lindqvist att lägga ett helt liv på "fint folk" och som nu talar rakt genom hans transparent, besatta hjärna. 

-Ja, vi är bara kanaler för kosmos lekfulla dans och t.o.m. våra tankar injiceras i oss från den Större Själen. Var och en är som ett stelfruset parti tid och i lämpliga situationer aktiveras vår medfödda pladderapparat uppe i huvudet. Likt papegjojor kläcker vi ur oss det bästa vi kan. Följer en människa över tid och se hur chockerande lite vi, var och en, egentligen har att säga. Vi ÄR alla försedda från födelsen med en handfull metaforer. Det var novellisten Jorge Luis Borges som sade det där om metaforerna och läser man hans hypnotiska och säregna noveller ser man snart att han naturligtvis är full medveten om den antika, astrologiska världsbilden. 

De fatalistiska grekiska stoikerna hade kallat våra horoskop för just denna handfull logoi, förnuftsprinciper, som spelar upp samma repliker närhelst den kosmiska miljön trycker på rätt knappar. Det är en ganska dyster verklighetsbeskrivning, egentligen, och Buddha manade sina åhörare att genast göra upp med detta sovande slaveri i ett kretslopp som aldrig kommer att leda någonstans, att vakna upp från Reinfeldts och andras indoktrineringar och se vilket lidande världen och dess förespråkare åsamkar mänskligheten.


Det självspelande piano på Herman Lindqvists himmel jag just syftade på är den skeva lilla triangel som ses sammanbinda Mars i Stenbocken med Venus i Väduren och Saturnus i Oxen. De här bildar ett eget litet astrologiskt "komplex" utöver alla andra sammanhang de ingår i. Vad betyder den?

"Risk för att bli folkliga" rubricerade SvD en artikel (även i DN). Folklighet tillhör om något zodiakens två inledande tecken Väduren och Oxen: "det ringa jaget och jorden det betrampar". Väduren kallade babylonierna till och med för "Dagverkarn" för att understryka den enskilda människans obetydlighet och flyktiga existens. Här idag för att ge en hand, bortförd i morgon. Precis som Rovkapitalisterna och deras megafoner Moderaterna vill driva folk som boskap till de platser där Herrarna lyckats sänka priset på arbetskraft mest. Det är därför Reinfeldt och Borg vill lura svenskarna med in i hårdare monetära kopplingar till EU. Rovkapitalismen ger inte "valfrihet", den slutar i slaveri.

Är det något Herman Lindqvist vet, är det egentligen det här. För hans kärlek - Venus - står i egots tecken och Husbonden Saturnus står i landägans Oxe. Lindqvist tillhör jordens salt, hans ohämmade egenintresse gör honom till en fursteslickare, så när han varnar för hovets förfolkligande spelar han rollen av den snobbistiska alarmisten - olyckskorpen Mars i den sociala hackordningens tecken Stenbocken. 

Lindqvist lider av stockholmssyndromet, hans själ tillhör det enkla folket men hans inkomster (Venus, pengar) kräver en hovnarrs insatser, tror han. För handen på hjärtat. Solen i Fiskarna är zodiakens mest identitetslösa tecken och än simmar stimmet uppströms och får kontakt med den eviga verkligheten, än simmar stimmet nedströms och besmittas av Jordelementet med den tragiska följden att en prosaisk materialist resulterar av det som än gång var en kosmiskt reslig Idémänniska (en mäktig andevarelse). Denna andevarelse tecknas av Vattumannen, händelsevis Sveriges soltecken och den nyfödda Estelles. Ska då denna lilla sessa visa vägen som inte Herman hovnarren har vett att göra? Visa vägen tillbaka till den grandiosa konception av ett intelligent folk som upplever att de alla hör samman i ett mänskligt (humanistiskt) samhälle? 

För att vara lite bussig mot Lindqvists horoskop förskjuter jag den okända födelsetidpunkten fram till lunchtid. Då har med marginal sinnelaget lämnat den furstslickande och formalistiska Stenbocken och nått in i just Vattumannen. För hur bra en torr hierarkiälskare som Stenbocken än passar som symbol för historikerns sinnelag, ligger det en inte föraktlig poäng i att se vår mest folkliga (japp!) historieberättare själv ha SINNELAGET eller Nattsidan i samma tecken som huserar Sveriges Dagsida eller HÖGRE SYFTE. 

Varför finns Sverige? Soltecknet Vattumannen ger svaret: att ge människor ett gemensamt koncept att arbeta för, en tankens miljö som låter var och en blomma ut till sin fulla intellektuella kapacitet. Det är en mäktig och socialt demokratisk vision som t.o.m. forne storkapitalisten Dominic Barton hyllar som ett skandinaviskt föredöme för hela världen! Aj, Nya Moderater, där sprack ballongen och desinformationen om att Sverige behöver mer fattigdom, ett incitament för "det sovande folket" att söka jobb oavsett hur låg lönen är... 

Och vad i jämförelse med Människans Mått Vattumannen säga om Reinfeldts och Borgs "fas 3" - att skrämma svenskar till tystnad inför arbetsgivaren genom att varnande peka mot de tiotusentals svenskar de håller instängda i naziinspirerade arbetsläger, där "syndabockarna" utför sysslor helt utan lön? Herregud, vad Sverige slirat snett! Långt bort från Vattumannens koncept om den värdiga människan, den intelligenta människan, människan som arbetar jämlikt i grupp! En vuxen människotyp.

Varför jag ändå vill ge Herman Lindqvist förmånen av denna Måne på den intellektuella Luftnivån och inte ett sinne fastklistrad vid enbart tingen som objektiva fakta - likt barn som fattar Legoklossar och bygger strukturer utan att vara medvetna om varifrån Planen till strukturen kommer (så kallade ateister, som tror de själva är upphovet till allt) - det är för att Lindqvists formalistiska Saturnus då får sikte på folkdjupets Måne. 

Detta behöver förklaras. Månen i Stenbocken skulle diskret ha varit radiostyrd från Saturnus i den nativa materialismens tecken Oxen. Med aggressiva Mars skulle vi ha haft en påfallande megafon för den jordägande klassen! Men detta är inte Lindqvists värv. Han är historieberättare, sammanfattare av sammanhang. 

För detta värv syns mig Saturnus banala fixering vid fysiska fakta i Oxen mycket bättre rustad när den uttrycker sig från Vattumannens luftiga nivå. De tre horoskophus som motsvarar Lufttecknen rubriceras i Indien som kama - instinkt mot det sociala livet. 

Se bara tecknen: Tvillingarna, i Indien skildrade som en ung man och kvinna och förvisso separerade men i högsta grad intresserade av att komma samman. Vågen, de två vågskålarna bjuder här på sammanjämkningen av de båda, precis som i den västerländska traditionen. Allianser och äktenskap. Och så då Vattumannen eller Kärlet, detta kosmiska rum som har plats för alla levande varelse. 

Vi kan likna Vattumannens krus vid såväl det kosmiska som det sociala rummet. Är det så konstigt att det socialdemokratiska samhällsbygget kallats social ingenjörskonst? Detta är vad vi svenskar kan, det är vad landet i sina bästa stunder ägnar sig åt: att bygga en intellektuell miljö för oss själva som alla är utbildade nog att förstå och delta i.

I samma utsträckning Lindqvist kallar sig demokrat och inte ren fursteslickare och dyrkare av hackordningen och de ägandes privilegier ("Svenskt Näringsliv"), ökar sannolikheten att han föddes runt åtta på morgonen eller senare för en Nattsida som responderar på Vattumannens grandiosa koncept.


Fakta kontra trovärdighet (och här fransas det ut...)

I inlägget om Max von Sydow - skrivet innan jag läst intervjun och noterat att också denna nämnde hans med tanke på skådespelarens internationella status rätt knaggliga engelska - noterade jag en "luddig" zon som inbegrep Tvillingarna och Fiskarna. Samma luddighet återkommer i Herman Lindqvists horoskop. 

Både han och Sydow är Sol-Fiskar och båda har kommunikatören Merkurius "fallen" i detta sensuella tecken, känt för att haspla ur sig orden kvickt som en porlande vårbäck. I en webbchatt med Lindqvist för mindre än ett år sedan noterade jag en slarvighet med rättstavningen av episka proportioner. Jag har aldrig förr sett en "officiell person" utan korrekturläsare avslöja en sådan blindhet inför språket. Jag har märkt problemet som bloggare, när jag på bara några minuter vill få ett brännande ämne ur händerna och upp på bloggen. (En imbecillernas tidsanda: "Allt nu!" Människosjälar på drift i mediahelvetet.) Halvfärdiga meningar och tappade bokstäver genererar slutresultatet...

Hos Lindqvist är detta ännu ett exempel på hur Vatten/Luft är nivåer i ofas, så att "lost in translation" är en bra beskrivning. Man vet vad man vill säga, men sedan uppstår mörka blindfläckar och det som kommer ut på andra sidan är inte exakt som tänkt. (Detta är ett helt annat uttryck för disjunktionen mellan Luft och Vatten än "desinformatören", som avsiktligt manipulerar budskapet.)

Lindqvists teoretiskt ömsesidiga reception mellan Merkurius och Jupiter, Tvillingarnas och Fiskarnas härskare, innehåller därför visserligen en raskhet i tankevindlingarna men också tendensen till grovt slarv. Lyssnar man noga på Sydow som skådespelare finns där en viss hafsighet i det engelska uttalet. Fokus ligger inne i den sensuella själen (Fiskarna/Vatten) och därmed nedprioriteras själva exekveringen. Jord är det element som vinnlägger sig om fakta- och stavningskontroll. 

Jag har ofta tänkt på varför Lena Olin visserligen hade flera högprofilroller i Hollywood men ändå inte blev en av de stora. Hennes spektakulära skönhet borde ha tagit henne hur långt som helst! Förklaringen ligger, tror jag, i hennes tunga betoning på Luftelementet. Skolad på svensk teaterscen hittade hon aldrig närheten till motspelarna - hon levde i den mentala sfären och agerade även framför filmkameran som i teatern, där skådespelarna befinner sig i verket som i ett luftslott. 

(Rollen mot Robert Redford i Havana från 1990 bara ett, men ett spektakulärt exempel på icke-kemi mellan två huvudrollsinnehavare. Att spela mot Redford, med både Sol och Måne i dominanten  Lejonet, kräver sin man - eller kvinna! De måste kunna bjuda tuggmotstånd!)

Tanken slog mig apropå Sydows lyckade omställning från det teatrala överspelet (för att nå bakersta bänkrad) till det mer realistiska framför en filmkamera. Hans Eld och Vatten ger närvaro framför kameran. Lena Olins Sol, fastän i Fiskarna som både Sydow och Lindqvist, "dissocierades" från verkligheten genom hennes massiva betoning på det intellektuella och tänkande - men osynliga - Luftelementet! 

Men till skillnad från Sydow, där enbart kommunikations-Merkurius slirar mellan Vatten och Luft, påverkas hela Lena Olins förmåga till pregnant närvaro framför kamerans avslöjande Eld-Öga av att Vattnet går förlorad genom soldisponenten Jupiter i Luft. Alltför identifierad med blueprintet, för lite "fysisk" energi. En helt annan variant av "tappat vid översättningen", således. De fyra elementen kan betraktas som skilda värdar. Människosjälen lär sig över många liv verka obehindrad på alla existensplan.


Se även: Estelle - men vilken stjärna? om prinsessans remarkabla födelse just då en av de gamla persiska astrologernas fyra kungliga stjärnor aktiverades via själva födelsedagssymbolen Solen.


1 kommentar:

  1. Vickan Storkäft är en bra hovnarr, men det är det enda hon duger till.

    SvaraRadera

Popup m ordverifiering (öppet kommentarfält ledde genast till drivor av spam).

30+ dagar gamla inlägg räknas som arkiverade.