136 författares ascendent och Merkurius

Här följer en genomsökning över 136 författare med känt födelseklockslag. Det kan vara allt från berömda romanförfattare, Nobelprisbelönade eller ej, till fackförfattare kända inom sin genre. T.ex. den på sin tid omåttligt inflytelserika brittiska astrologen Alan Leo. 

Typiskt nog har inte hans lika berömde efterträdare Charles Carter kommit med vid datainsamlingen - trots att hans kompletta horoskop finns med i samlingen. Detta understryker att det verkligen är en på måfå hopsamlad grupp kartor som inte lutar snett på grund av försöksledarens egen bias. Jag har för övrigt inte läst en roman sedan jag var pojke, och poesi kom och gick snabbt i övre tonåren.

Det som utmärker de här 136 är således bara att de för ett ytligt öga gjort sig kända för ett författarskap. I några fall rör det sig dessutom om ett "one hit wonder", t.ex. Douglas Adams och hans "Liftarens väg till galaxen".

Jag hade faktiskt ingen hypotes, när jag i november förra året sökte igenom datamängden som då uppgick till kanske 5.700 kartor. Jag resonerar så att astrologins käpphästar är rätt väl kända, att t.ex. Tvillingarnas tredje kommunikationshus borde uppvisa en böjelse mot skriftställeri. Men i bakhuvudet också studien av Sol och Måne hos Nobelpristagarna i litteratur så här långt, där jag faktiskt Solen i skrivaren Merkurius härskar- och upphöjda läge Jungfrun, vid en andra granskning visade sig statistiskt överrepresenterad, och att sinnelaget i Lejonet - ett tecken med känsla för dramatik - tydligen fungerade perfekt. Till skillnad från Solen i Lejonet, där dramatiken, förmodar jag, hellre ageras ut i person från scenen än genom det skrivna ordet.

Dataunderlaget gränsar förstås till det instabila, men som visat sig i flera följande ministudier av brott är det samma två sol- och måntecken som envetet fortsatt att visa sig mer brottsbenägna vartefter datamängden vuxit från dryga hundra till fyrahundra. Det går inte att bortförklara. Det finns en "zodiakal effekt".

Det är därför med viss tillförsikt jag redovisar följande lilla pilotstudie för författare. Det är också bara andra gången jag granskar husen i samband med ett särskilt yrke. Det första minitestet gällde skådespelaryrket och jag lyckats då hitta ynka 38 skådespelare med klockslag av en grupp om 950 kompletta horoskop. Alldeles för få för att kallas en robust studie. Ganska exakt två år senare har gruppen med kompletta horoskop nått 1400, så det kanske snart är dags att göra ett uppföljningstest för att se om revirets slutna rollmask Kräftan alltjämt tycks åtfölja skådespelaryrket (ett väldigt träffsäkert fynd, för övrigt).

Så till författarna. Notera att husen för Merkurius motsvarar tecknen i den naturliga zodiaken, Väduren representerar således hus 1, Oxen hus 2 och så vidare:

Tecken/ hus, nat. zodiaken	136 författares ascendent och husplac. för Merkurius
	ASC	☿
	antal	antal
♈	9	12
♉	12	14
♊	9	16
♋	12	11
♌	16	7
♍	13	11
♎	13	7
♏	19	10
♐	9	11
♑	15	14
♒	4	12
♓	5	11
Snitt:	11,33	11,33
Signifik. rel. snittet (±40%):	<=7 eller >=16	<=7 eller >=16

Jag måste säga att fynden är underhållande, för vad hittas bland författarnas ascendenter om inte en signifikant överrepresentation för de två tecken, som när de förekommer tillsammans i ett horoskop, jag tidigt döpte till "dramadrottningen"!

Ser vi denna tabell som förkroppsligandet av författarskapet, som ett slags komposithoroskop, framgår att författarskapet (och det är som sagt mestadels romanförfattare bland de 136) sannerligen är ett spel mellan kontrasterna Lejonet och Skorpionen, liv och ljus mot död och mörker.

Men hantverkaren och praktiska organisatören Stenbocken tycks också en utblick/ascendent som tycker om att komponera en berättelse i skriven form. Dess härskare Saturnus, en organisatör av helheter, skulle kunna förklara detta. Faktum är att av de fyra elementen visar sig det jordnära Jordelementet producera flest författarpersonligheter.

JORD: 40
VATTEN: 36
LUFT: 26
ELD: 34

Eldascendenterna ligger exakt på medelvärdet och inget av elementen är signifikant över- eller underrepresenterade.

Men kanske ligger det ändå någon sanning i det engelska uttrycket "air head" som på svenskan blivit "tomskalle" (eftersom vi saknat historisk kontakt med kulturländerna och därmed med den terminologi som kommit ur t.ex. den antika världsbilden.) Luftelementet är underrepresenterat. En notabel del av dessa ascendenter gör något helt annat med sina luftblå intellekt än att skriva böcker.

Fenomenet med Luftens brist för författarskap tycks helt orsakat av Saturnus i dess jordiska och konkreta läge och dess världsfrånvända och abstrakta läge. Från det jordnära och kroppsliga läget i Stenbocken och dess tydliga vilja att sätta skriftliga avtryck i världen fullständigt kollapsar det andra saturniska tecknet: Vattumannen vänder helt ryggen till författande. Saturnus i sin sanna gestalt är ju en essentiell Luftplanet och kallas "själens Form".

Är Vattumannen, likt sin planetära härskare alltför stor för att ägna sig åt att skriva böcker om det ena eller det andra i världen? Är det under Luftens värdighet att krympa så mycket att den blir konkret och faktaenlig? Är det Luftelementet Fredrik Reinfeldt var så rädd för när han talade om faran av visioner inom politiken? (En kalkon som heter duga.) Han har ju själv sinnet (Månen) i Luft som disponent eller förfogare över hans Sol i Vatten. Jag tror Reinfeldt lider av en värre "dissociation" än man kan tro...

Vad än Vattumanascendenter attraheras av, är det tydligen inte författarskap. De kanske är, som i Vattumanlandet Sverige (soltecknet): sociala eller tekniska ingenjörer...

Även Fiskascendenten verkar helt ointresserad av författarskap, och man påminns här om att Merkurius både anses skadad och lida sitt fall i detta tecken. Vid studiet av Nobelpristagare i fysik visade sig å andra sidan kombinationen av Sol och Merkurius i Fiskarna vara en riktig vinnare!

Min enda tanke om detta är att det kan vara Jupiter, Fiskarnas härskare, som ligger bakom detta fenomen. Jupiter är utforskaren, den som fyller utrymmet intill dess att den hittar "själens form" - kanhända är Fiskarna mer lämpade som forskare som vandrar upptäckandets väg.

Skrivaren Merkurius är istället den som summerar det som redan upptäckts längsmed färden eller som dikterades av någon Övergud. Det går inte att skriva den Stora Romanen om ens djupa attityd till livet är att vidga vyerna, vilket är typiskt den lösdrivande Fiskarna.

Författarskapet lämpar sig kanhända för mer tillslutna och rigida typer. Att både Lejon- och Skorpionascendenten tillhör just det rigida Tamas, kvaliteten som vill spänna ut ett fixerat kosmos, talar för detta. Men det är inte hela förklaringen eftersom de Nobelprisbelönade författarna dominerades av Solen i Jungfrun, vars kvalitet, Sattva, är motsatt Tamas.

Men här kan man anföra att Jungfrun tillhör Jordelementet som har mer med mörker och andlig okunnighet att göra än de andra. Jungfruns utmärkta och Nobelprisbelönade författarskap (när Solen indikerar motivationen och livsuppgiften) kan liknas vid att den krattar och krattar med ett redan givet material, stöper om, stryker och lägger till. Kultiverar, precis som Jungfrun som agrar symbol är känd för.

Likt den begränsande Tamas äger Jungfruns sattviska (kunskapssökande) aktivitet rum inom ramen för ett stort mörker. Men "i varje litet sandkorn...". Sattva - strävan efter ljus och insikt - fast i det mest hopplösa element som tänkas kan, Jordelementet som för evigt är den absoluta Ondskan. På jorden imiterar man verkligheten såsom i en skyddad verkstad, och det är kanske är därför soltecknet Jungfrun som skrivare bäst imiterar den gudomliga världen, varifrån även detta inlägg egentligen skrivs!

Fiskascendentens närmast totala ointresse för författarskap påminner också om att detta är tecknet där själen måste rena sig om den vill anträda "vägen upp", men att det också är ett tecken där många själar tycks solka ner sig och dras in i en ny inkarnation till följd av den onda böjelsen - kontakten med den vegetativa själen som Besökaren upplever som något främmande och nytt. Många människor är i princip bara biokemiska processer - allt i deras liv handlar bara om konsumtion av känslor! Hur skulle en sådan kunna samla sig till författarskap?

*****

När det gäller skrivaren Merkurius placering i de tolv husen hände inte mycket. Men det som nu hände var desto viktigare. Helt i linje med den vaga föraningen är det tredje kommunikationshuset - motsvarande Tvillingarna - platsen där författarskap kommer naturligt för Merkurius. Men detta är också det enda huset där det blixtrade till

Att femte och sjunde huset skulle vara främmande för författande tål att tänka på. Med femte, som i den naturliga zodiaken tillhör Lejonet, ställs vi inför två fakta: dels att tecknet excellerar som måntecken bland de yppersta författarna (Nobelprisbelönade) och dels inte alls presterar som soltecken bland desamma. Och nyss såg vi hur Lejonet som rollmask verkligen attraheras av författarrollen!  Men femtehuset, den allmänna kreativitetens hus, är tydligen inte rätt forum. Merkurius går till sitt eget tredje hus!

Varför då inte Jungfruns 6e hus kan man fråga, när nu Solen i detta tecken producerar så mycket Nobelprisförfattare? Kan det bero på att husen verkligen ha egna betydelser och att 6e inte handlar om kommunikation utan om hälsofrågor och fiendskap?

Att författarskap ogärna utvecklas i ett hus som inte ens tillhör en själv utan partnern, kan tyckas logiskt, Inget annat hus är så distinkt "inte jag" som sjunde partnerhuset!