Kineserna om "dödens protokoll"

DN:s länkfunktion verkar inte fungera väl under semestrarna, men så blev det här inlägget slutligen synligt, efter många timmar.

*****

I DN skriver Malin Ullgren om att "döden har sitt protokoll", sin föreskrivna koreografi, de steg och de gester man måste utföra vid sorg. 

Den allmänna uppfattningen är att Fredrik Reinfeldts inte förstår vad var tid kräver, illustrerat genom hans relativa tystnad - intill ett märkligt anförande i SvD om extremism som noga undvek att i ord påminna om att attacken kom från extrem höger och riktades mot hans egen huvudfiende socialdemokratin. Det publicerades på dagen en vecka efter massakern.

Dödens protokoll kände även de gamla kineserna till. Det är inte fråga vad man egentligen känner för de ihjälskjutna socialdemokratiska ungdomarna, ingenting tydligen om man som Reinfeldt så tydligt i en hjärtlös politik visat hur ointressant solidaritet med samhällets svaga är, men de gamla kineserna var väldigt noga med att inte missa att skicka rätt signaler utåt, just som Ullhagen talar om.

Den konfucianska klassikern Förvandlingarnas bok, till exempel, som varje ambitiös regeringstjänsteman förväntades kunna utantill och vars visdom han förväntades förstå tillämpbarheten av i varje enskild situation, beskriver som följer det schackdrag Reinfeldt nu missat:

Six at fifth:
[His/her] going out [leads to] tears like rain.
Relatives assume [the proper stance of] mourning [lit: "cry alas!"].
Good fortune.

(källa)

Den antika texten är kärv. En gammal kines kan ha sett bildtecknen och hört ungefär följande i sitt sinne:

Vederbörandes frånfälle - tårar som regn!

Detta var den föreskrivna hållningen i situationen. Allt annat avslöjar en hjärtlös människa (hsiao jên = tölp, en ringa människa) som inte förstår mänsklighetens spelregler. Kanske en räknenisse, eller en fanatisk ideolog som inte ens förmår nämna socialdemokratins offer i sin text om Norgeterrorn, för att det gått sjuk prestige i hela regeringsinnehavet...

Den som däremot förstår att via gråt och utlevelse visa sin sociala tillhörighet, framför allt med de berövade (socialdemokratin i världen) - den människan utlovas "god lycka".

Fredrik Reinfeldt har ännu en gång visat att han är något mindre än en statsman, en tom nickedocka för Rovkapitalismen och helt renons på den kultur som för övrigt även Svenskt Näringsliv nyligen ansåg vara olönsam lyx i det svenska utbildningsväsendet.

Vilka djävular som har tagit över rodret! När ska svenskarna ta tillbaka kontrollen? Dvs, de som inte redan kroniskt insjuknat i Reinfeldts onda lära om att sätta egenintresset först i alla lägen.

För andra tillämpningar av den kinesiska visheten, se till exempel:

Regeringen Reinfeldt faller i höst

Reinfeldts 2011 - karaktärslöshetens brytpunkt

Dessa inlägg är knappast dagsfärska men återspeglar redan i rubrikerna diskrepansen mellan Sveriges nuvarande ledare och det som de gamla kineserna menade utmärkte en stor människa (chün tzü) - en sådan som lyfte folk upp ur deras naturliga egoism och fostrade dem till att tillsammans skapa sig ett kulturellt (och materiellt) högtstående land!

Den antike rådgivaren hade bara bekymrat skakat på huvudet om han fått tillfälle att se vad Reinfeldt under fem år sysslat med i Sverige... Utförsäljning av folkets gemensamma goda och så lite godispengar åt medelklassen som tack för att den är snäll och knäpper av intellektet. Jobbskatteavdrag 1, 2, 3, 4.... - vad i hela friden är detta för monomani? Vad gick fel?