Satirens astrologiska profil

I DN en intressant artikel om tecknade satirtidningen MAD som fyller femtio i sin svenska inkarnation. Om tidningens upphovsman, serietecknaren Harvey Kurtzman, ger den här illustrerade kortbiografin en förnöjsam läsning. Här hittar jag flera små sidokommentar som bekräftar ett och annat bloggen klarlagt om zodiaktecknen.

Som t.ex. så nyligen som i föregående inlägg, om hur hårt stylade discoartisten Petra Marklunds formplanet Saturnus står i sitt upphöjda läge i artisteriets Vågen och verkligen är en bra bas för målmedvetet arbete mot ökad stilistisk säkerhet. Faktiskt har hennes artiststil något karikerat eller serietidningsaktigt ut över sig, utan att på något sätt tillhöra de extremaste.

Harvey Kurtzman har emellertid andra aspekter som förklarar den skruvade stil han hittade med MAD. Är inte det "sociala utstötningssyndromet" en perfekt grogrund för satir! Vi omtolkar det bara i riktning mot mobbning, en vanlig manifestationsform, men kombinerar den tanken med den upphöjda Saturnus. Då får vi intelligent mobbning eller satir!

Naturligtvis spelar också Solen i Jungfrun in här, zodiakens mest kritiska och detaljfixerade tecken. Det är ungefär vad jag minns av mina pojkår runt 10-12 med tidningen MAD - hur välgjorda och detaljerade alla illustrationer var.

Beträffande Jungfrun som den målmedvetna profitjägaren, är det uppenbart att Kurtzman ville åt pengar, men samtidigt aldrig kunde behålla ett jobb särskilt länge ("offer" för det sociala utstötningssyndromet!). Biografins författare verkar inte särskilt nöjd med att den vassa samtidskommentatorn blev en sellout och mot hög och framför allt månatlig ersättning klängde fast i årtionden vid en vampig serietidningsbrutta han skapat åt Playboy Magazine. 

Biografen antyder att Kurtzman skulle ha dragits just mot den stabila inkomsten och det är bara att se Sahlin, Reinfeldt, Arkelsten och alla andra politiker som sökt makt för att den ger dem stabilitet. Den mörka kvaliteten Tamas dominerar även Kurtzman via placeringar i Lejonet, Skorpionen och Vattumannen.

För den pekuniära läggningen är snaskets Mars i störning mot Solen i Jungfrun intressant. Solen är dagsverket i ett sattviskt, dvs. starkt föränderligt tecken. Mars är aggression i ett mer inflexibelt tecken. Fast/rörlig, där ligger källan till ett problem i horoskopet!

Samma stickiga "onda öga" som Mars riktar mot hyperkritiska Jungfrun bidrar naturligtvis till bilden av en träffsäker satiriker (attacken ligger i Vattumannen, folkets tecken eller företeelser och tankar bland folket). 

Men här ger Mars och Skorpionen också en "sleazy" inre sida när det kom till pengar och ämnesval, och Playboy - en typisk skorpiontidskrift (sex) - passar på något sätt väl ihop med den här himmelen, där rikedomen (Jupiter) och det i Skorpionen "förfallna" sinnelaget kommer samman.

Tagna för sig är Jupiter och Månen i Vatten tecken på en enorm förmåga att bottna i djupa och skruvade känslor, fenomenalt för en satiriker! Skorpionen i betydelsen gift eller fermentation kan konsten att koncentrera stinget!

Men i det lukrativa jobbet för Playbog [sic] gick något ironiskt i dagen. Det är väl så att man inte i längden kan häckla etablissemanget om man samtidigt i smyg åtrår dess njutningar. Venus i hedonistiska Lejonet talar ett helt annat språk än horoskopets ironiska och taggiga delar. Helt bortsett från Kurtzmans onekliga talang skulle man kunna beskriva horoskopet som ett praktfullt exempel på dubbelmoral.