Rosenberg - genuin visionär på jordnivå

Göran Rosenbergs analyser är alltid bland de bästa som går att läsa på svenska språket. Som person är han mild och artikulerad och i yngre år var jag mycket belåten att ha fötts under samma stjärntecken, Vågen, som den tempererade journalisten. 

I samband med hans grundliga betraktelse i Aftonbladet av islamofobi ur ett flertal perspektiv blev jag nyfiken på hans astrologiska sammansättning enligt den sideriska zodiaken. För första gången på många, många år öppnade jag hans datafil men enligt siderisk beräkning.

Genast föll den gamla idén om att dela soltecken med analytikern, för Rosenbergs Sol återfinns i den ursprungliga zodiaken i föregående Jungfru (undertecknad föddes de sista dagarna i Vågen och "räddas" med liten marginal kvar i det första tecken han kommit att identifiera sig genom den västerländska, tropiska zodiaken). 

Vad som händer Rosenberg nu är emellertid att hans horoskop tvärtom breddas, trots att Solen föll tillbaka en zodiakal livsuppgift!

Minns uppgifterna: Vågen jämkar, ser symmetrier och förstår rimliga proportioner. Men det kräver att dessförinnan Jungfrun isolerat och noga definierat de fakta som ska sammanjämkas!

Det är uppenbart varför han var så trovärdig som "Våg" även med den västerländska zodiaken, för Jungfru-Solens disponent Merkurius verkar redan från detta tecken! Det är alltså en lidelsefull (Rajas guna) kommunikatör som åtrår Vågens syftemål, ekvilibrium, som informerar eller styr Solens mer jordnära arbete med fakta. En utmärkt kombination, speciellt för en sakligare form av intellektualitet, fastmer som Jord och Luft samverkar utan friktion.

Friktionsfri är däremot inte horoskopets tydligaste skiljelinje, den mellan kosmos noblaste och mest basala element, Eld och Jord! Rosenbergs födelseår konstituerades av det mest avundsvärda tillflöde av Eld - eller Ljus - som tänkas kan.

Filosofins, religionens och medvetenhetens högre fakultet - Zeus eller Gud som den förutseende ("providence") står i härskarläge i den sattviska (kunskapsorienterade) Skytten och där bokstavligen ljusår före de mörkare, trögare och mer passiva naturerna i fråga om rent visuell erfarenhet av vad som är på väg in fenomenvärlden. 

Tankarna går osökt till Tom Cruises actionfilm "Minority Report", buren av det filosofiskt intressanta temat med de tre prekognitiva människor som ligger i vattentankar ("sense deprivation") för att inte bli distraherade i sin kontakt med Nous - det högre medvetande som är allestädes närvarande och som deras profetiska naturer står i kontakt för att se händelser innan de ännu timat (ur vårt icke-noetiska perspektiv). 

För att inte komplicera den enkla actiongenren beskrivs det högre medvetandet i som en oavsiktlig bieffekt av vetenskapliga experiment som gått snett! Sannerligen att Satan är en skrattspegel som distorderar verkligheten och till varje pris söker lura människan att det är hon - bara hon - i hennes lägre manifesta gestalt!

Också konsten tappar denna noetiska domän som i själva verket är mänsklighetens inneboende gudomlighet, så tragiskt förnekad av mänsklighetens ateistiska bottenskrap. 

Anm. Se femfaldige hedersdoktorn vid Sorbonne, systemteoretikern Ervin Laszlo som i "The Connectivity Hypothesis" (State University of New York Press, 2003) beskriver positiv evidens från Tyskland för "precog-fenomenet".

Tvärtemot vad de fåvitska Humanisterna sökt hävda, finns det mängder av positiv evidens för signallös informationsöverföring. Utanför Sverige är den kvantfysiska termen "nonlocality" buzzword för den annalkande nya världsbild som kommer att återupprätta de religiösa utsagornas heder efter den smutskastning lägre stående själar tillåtits bedriva under det att Tidsandan själv signalerade förorening (sekularism).

Rosenberg föddes således i ett årslångt tidsfönster där Jupiter signalerar klärvoajans av högsta rang. Vi vet nu att han via sina skriverier istället gjort sig känd som en folkupplysare, och också det rimmar helt med Jupiters uppgifter. Minns bara planetens sanskritnamn - Guru, Läraren (som möjliggör åhöraren att själv effektuera sin upplysning).

Jupiters första välsignande aspekt rör vid egotecknet Väduren: "universell expansion av det personliga intresset". Här finns en missionärsaspekt, men denna jagupplevelse (Väduren) är inte den vanliga. För Väduren som är ungt nytt och vitalt liv i personaliserad form disponeras från en dystrare horisont. Vädurens härskare Mars befinner sig i sitt negativa härskarläge i döendets Skorpionen. Som filosofiplanet betraktad är det därför inte svårt att förstå hur Rosenberg, så sekulär han må vara, har sitt judiska folks öde under Förintelsen med sig. 

Väduren/Skorpionen är en radikal tematisk motsättning när tecknen hopfogas på detta sätt, och död/pånyttfödelse ett oundvikligt grundtema i livsödet. (Vi återkommer till den dominanta Jord som döljer Eld/Vatten-indikationen om ett dramadrottningsaktivt reaktivt mönster.)

Det förstärkande drakhuvudet i Väduren kan sägas agera som megafon för alla teman som bara nuddar vid hotat om ego/personens utsläckande, och den utmärkta artikeln i AB bygger just på detta grundmotiv: att i förväg se vartåt det lutar. Rosenberg har med all rätt sniffat upp ett Europa som är på god väg att upprepa sina förbrytelser från förr. Den dumma människan har bara skaffat sig en ny syndabock i islam.

Jupiters andra välsignande aspekt går till Lejonets tecken, som här innehåller en kombination av Saturnus och Venus som, i likhet med alla astrologiska faktorer, kan uppvisa ett brett manifestationsspektrum. Astrologen Charles Carter hittade depressioner och självmord här men också dedikerade själar som tranformerad den lägre sinnliga fresterskan Venus till omutlig och principfast idealitet. 

Minns att den strama Saturnus är "upphöjd" i Vågen och där representerar vågskålarna (Venus = harmoni) som perfekt Rättvisa. Konjuktionen mellan dessa planeter har således ett gemensamt intresse vilket kanhända förklarar att den indiska astrologin betraktar signifikatorerna för åldermannen och den unga kurtisanen som vänner. Det vore banalt att i den här kombinationen bara se en Sugar Daddy och en ung guldgrävarinna, men det är naturligtvis ett "ungt" uttryck i idévärlden.

Det här helt kart att den berömde britten Charles Carter hade en benägenhet att söka sin astrologiska erfarenhet i horoskop för dysfunktionella individer, hans fascinerande studie av psykopatologi i "An Encyclopaedia of Psychological Astrology" (1923) omvittnar en viss fascination för det morbida.

I granskningen av den typen av horoskop fick han därmed se många exempel på Saturnus och Venus värsta sidor, när Saturnus bara är arbetarens blyfötter och materialistiska inskränkthet och Venus bara åtrår livets behag. Självklart tar människor livet av sig om deras drifter är basala och Saturnus förnekar dem det enda de lärt sig att sträva efter i sina mediokra liv!

Mot ett sådant andligt armod talar emellertid Rosenbergs starka Jupiter som sänder in den vittberesta Skyttens alla intryck, vilka luckrar upp den individcentrerade rigiditet som Lejonet (ibland så pompöst och övermaga) dras med, i egenskap av dess delaktighet i Tamas guna.

Faktiskt beskriver Rosenbergs tre via Jupiter sammanlänkade nedslag i Eldelementet något av en stadig progression med ett avgörande problem på en punkt: Jupiter börjar i "hemmaläge" - jovialisk, oändligt expansiv eller det gudomliga medvetandets kontemplation av dess egen fullhet. Men i dess inträde i en personlig och därmed från Alltet distinkt kropp - Väduren - formas Rosenbergs medvetande på basis av den antitetiska Döden. 

Mars i Skorpionen kan läsas som en ontologisk (existerande) och hatisk Ondska som söker eliminerar dessa personliga livsyttringar och detta i stor skala (Rahu i Väduren förstärker hela dramat och ger det omåttliga proportioner). Öppnades skyarna redan 1948 för återfödelser av Förintelsens offer? Här är i så fall ett tidsfönster vars inneboende symbolik rimmar väl med pånyttfödelsen (Väduren, ny kropp, nytt ego) av någon som dog i förgiftningens tecken Skorpionen.

En mansålder av mognad senare diskuterar "stjärnorna" nästa steg via händelserna i Lejonet - den mogna individualitet som resulterar om man låter en person få förbli vid liv och göra sina livserfarenheter. Bortom den unga och stirriga "liv eller död"-problematiken ser vi i det inledande av de fyra individualistiska tecknen (nu medvetna om en djupare andlig identitet som går bortom personen/kroppen) den förpliktelse (Saturnus) som den synliggjorda kärlekens Venus för mig sig.

(Lejonet "är" visuell manifestation, man ser med egna ögon i dagsljusets sol, Lejonets härskare).

Saturnus förpliktar att rapportera om Venus, beskriva hennes form och uttryck. Hur hon smälter bort imaginära motsättningar och låter människor uppleva sig som delar i en helhet. 

Att Rosenberg "behöll" venusianska Vågen genom sin kommunikationsplanet bekräftar att han i expansionsfas två växer bortom sitt judiska kollektiva trauma från Förintelsen och Jupiter-Skyttens universalism kommer ännu lite närmare att sluta sin egen cirkel! Jag minns vagt från många år tillbaka hur Rosenberg själv beskrivit hur han växte ur sin först ganska okritiska pro-Israel-hållning och började se Mellanöstern för den ofattbara komplexitet området är.

Att den visionära Rosenberg är ett livsprojekt förstår man när man inser att denna intressanta trippel eller Universalismens försök att se sig själv genom att först avverka personalismens bedrägliga och till egomentaliteten knutna livsstil och sedan som dignifierad individ hörsamma kärleksgudinnans kall, är ett skeende i det mest subtila av element, Elden.

För Rosenbergs livslinje som sådan löper från en Måne (barndom) "skadad" i Jordtecknet Stenbocken och mot ett individualistiskt självförverkligande i Jungfrun som dock ändå bara stannar kvar i jordens "täthet". Grundplanen (från medfödd instinkt till solär autonomi) utspelar sig alltså i det strikt historiskt bundna Jordelementet, dvs. i Djävulens värld och inför vilken Anden (Elden) står impotent.

Många gånger har jag löst antytt att horoskop som helt sonika klyvs i två delar mellan förfallenhetens och förtingligandets Jord och den sublima visionen eller Observatören per se, havererar som en inomvärldslig degradation av Eldelementet. Jorden smutsar och täcker Elden och vi får animal passion eller, i bättre yttringar, gladiatorer som kämpar för ära eller prispengar (Russell Crowes roll i Gladiator matchar hans kombination av Eld/Jord perfekt, hans privata problem med ilskehanteringen påminner om att teutoniska stämningar från Jorden verkligen fördunklar anden.)

Hur kan då Rosenberg ha gått från klarhet till klarhet i sitt liv? Merkurius är viktig, Hermes, budbäraren, är medlaren mellan himmel och jord. En trickster som inte är någon helt trogen. Det här horoskopets Merkurius är välplacerad i Luft för en aktiv önskan att intellektualisera, mentalt tillgodogöra sig och den vägen förstå och få rätsida (balans) på livets scener.

Den drivande kraften i Rajas guna är viktig och se vilken perfekt stabilitet Saturnus skänker Vågen, som ofta kan bli ett mentalt gungfly, genom dess aspekt. Eftersom Venus så att säga "sockrar" (Venus på sanskrit: Shukra!) Saturnus och gör den sträve gränsdragaren mer behaglig förstår man ännu en gång hur lätt det är att ta horoskopinnehavaren för en bona fide Våg!

Dessa är några av de iakttagelser som för mig är "skäl" att anta att den jordbruna livslinjen inte står i kritisk och permanent degraderande inverkan på Nous - andens stilla röst. Jupiter verkar genom detta horoskop, fast livslinjen i Jord visar att den tilltagande transparensen kräver tid.

Jag har först på senare år börjat ta planetär symbolik på fullaste allvar, men misstänker att Saturnus som Kronos bara genom dess herravälde över Jordtecknet Stenbocken är den fallna jordmänniskans upplevelse av "klocktid", hennes historieskrivande och allt annat vi tar till för att gömma oss undan vår gudomliga själs önskan om att visa oss hur stora och oändliga vi egentligen är... 

Huruvida Rosenbergs liv under Jordelementet kulminerar i mystikerns fulla insikt är jag osäker. Jord symboliserar ju synnerlig densitet och en pragmatisk läggning. Men ett väl förvaltat liv kan resultera i en reinkarnation vars horoskop visar fallenheten för den typen av putsande på själens återspeglande förmåga. 

Den eldtrilogi som målades upp 1948 är emellertid en mäktig och tankeväckande symbol i sig. Den tycks säga: inget kan utsläcka Livet, för det är inte av denna världen. Rosenberg föddes samma år och bara några månader efter att staten Israel upprättats som ett materialiserat eller objektifierat tecken för Livets obetvinglighet. Men som ortodoxa judar tenderar att se saken, om jag förstått rätt, betraktas det sekulära Israel som en Satans chimär, och inte det utlovade land religionen talar om.