Astrologin & dödande inkomstskillnader

[Långt inlägg, cirka 10 A4-sidor - en grundlig analys av ett avundsjukt horoskop]

Det finns inget vetenskapligt belägg för att inkomstskillnader förkortar livet på dem som i avund ser en granne eller kanske ett syskon dra ifrån på inkomstskalan. Debattinlägget i Aftonbladet är underhållande och jag kan bara beklaga om vänsterblocket lutar sig tungt mot den bok som där nämns. 

Första gången jag förde SAP:s födelsehoroskop på tal diskuterade jag det i termer av "kollektiv egoism" eftersom horoskopet omvittnade en låsning mellan ambitionen (Eld) och frågan om makten över de materiella resurserna (Jord).

Men samtidigt måste man minnas att högern är ännu djupare förfallen i det sekulära samhälle där marknadskrafterna har institutionaliserats eller placerats som ett axiom som inte vidare behöver problematiserats. Där konsumtionsmyten söker förmå människor till enskilt armbågande för en bättre position på olika skalor.

I alla avseenden luras dagens individer att betygsätta sig själva mot externa ideal - "A Perfect Ten" - fastän detta är ett falskt sätt att se på världen. Det är den materialistiska vetenskapen som lyckats prångla in sin enda metod - kvantifieringen - i vardagstänkandet. Lägre än så här kan troligen mänskligheten inte sjunka i sitt ideologiskapande. Den här civilisationstypen har inte ens ett århundrade kvar.

Samtidigt är frågan om avund kan döda eller korta livslängden intressant! Astrologin, som lutar sig mot mänsklighetens äldre psykologi, menar indirekt att så är fallet. Det kristna dictat, "syndens lön är döden", möter direkt i Skorpionens tecken, symbolen för stingande avund och en djupt sittande dödsfruktan.

När man ser heroiska brandsoldater eller kämpande kirurger som värnar livet, är det Skorpionen vi ser fast "omvänt". Skorpionen symboliserar rent mörker, ren negation och kommer därför så nära den bibliska Satan man kan komma. I Jobs bok tillåter Gud Satan att agera vedersakare eller åklagare, en uppgift som består i att negera den andra parten och grusa söner hans argumentation. Guds kompletta skapelse innehåller alltså en aktiv kraft som kan kallas Ondskan (men vars yttersta syfte är att den som inte är genuint ond genom prövningarna skall lära känna sin verkliga identitet).

Brandsoldaten och kirurgen kan sägas kämpa för livet men bara indirekt. Deras primära måltavla är kampen mot döden, för att ge livet en chans. Jesus anklagades för att driva ut onda andar ur människor med hjälp av Satan (eller en av hans underordnade hejdukar). På detta svarade helaren klipskt att detta inte kunde vara möjligt, Satan skulle aldrig kunna vända sig mot sig själv (den demonbesatta), detta vore en logisk orimlighet att någon frivilligt motsätter sig sitt eget hus. Det måste således vara Guds kraft som Jesus förmedlade. Jesus vedersakare (de verkligt sataniskt angripna) vredgades inför hans oantastliga logik.

I det här berömda textstället kan Jesus sägas stå i Skorpionens position och primärt adressera Mörkret för att sekundärt locka fram Ljuset (gnosis, insikt) hos åhörarna. I det här fallet lyckades han inte. Åhörarna var verkligen Satans barn, fullständigt förmörkade av något de redan på förhand bestämt sig för.

Samma djävulska besatthet (brist på förutsättningslöshet) utmärker sekulära politiker, och intressant nog kunde en astrolog hävda att både Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt, i varsin ringhörna, är extremt demonbesatta givet deras betoning på Tamas guna (Mörker) i horoskopen. Båda knäböjer vid sekularismens altare och båda är lika fixerade vid den döende västcivilisationens marknadsekonomiska grundstruktur.

Den fixerade kvaliteten Tamas är per definition ett steg efter verkligheten, precis som man brukar säga att lagstiftningen alltid saggar ett steg relativt den finurliga brottsligheten. Astrologiskt hittar detta sin bekräftelse: tjuvarnas planet Merkurius härskar över två tecken, Tvillingarna och Jungfrun, och de tillhör båda den rörliga kvaliteten Sattva. Är tjuveri då av Ljuset och laglydnad ett Djävulens påfund?

Den frågan lämnar jag öppen. (Tips: Den går inte att lösa genom politikens typiska tänkande i dikotomier, i "antingen/eller".)

*****

Det goda bruket av Skorpionen bekämpar alltså Satan genom att som Jesus påminna om att den store Förnekaren eller nejsägaren väl inte kan förneka sig själv och sina verk - ingen existerande varelse vill utsläcka sig själv! Men det finns också en Skorpion som inte är genomlyst och det är därför symbolen ingår i zodiaken som dödens tecken, eller tecknet som negerar livet. Hela zodiaken är för övrigt bilder som från början inte är genomlysta och som kräver den levande andevarelsen - medvetande - för att bli fullt förstådda.

Att memorera tecknen och deras innebörd är inte medvetande, detta är Tamas guna, Satans pseudovärld som ligger i bakhasorna på tjuven som rör sig fritt bland de dödas inbillning om en fast värld de äger. (Jesus påminner att Domedagen kommer att komma som "en tjuv om natten", ytterligare en påminnelse om att vår värld inte är konstituerad som vetenskapsmännen söker lura oss: den är inte lagbunden och deterministisk!

Det finns en faktor "x" som inte är slumpen, utan som matematikern Wolfgang Smith beskrivit som "vertikal kausalitet" - att skilja från den platta materialistiska vetenskapens "horisontella kausalitet". Att montera ner den vertikala armen på korset har just varit en effekt av Satans momentana grepp om det västerländska psyket sedan cirka Upplysningen och den nya rationella (ofantligt korkade) människans födelse.

Sekularismen erbjuder nu bara plattmark - materia utan någon djupdimension. För den världsliga människan saknas meningsfull koppling till höjden och djupet i universum. Den sekulära människan är totalt vilsen och lurad att det inte finns någon mening med alltet.

I det här läget är ingen av de 12 zodiaksymbolerna genomlysta av Intelligens (som tillhör höjdens och djupets axel) och t.ex. Skorpionen börjar vissa sina sämsta sidor. 

*****

I det följande ska jag diskutera ett horoskop för en människa som mycket väl skulle kunna dö i sin materialistiska avund. Jag känner till livsödet i viss detalj och fastän det är en familjefar som älskar sina barn (mer än sin hustru vill det synas, där oförsonliga gräl förekommit i årtionden), så matchas barnkärlekens Lejon av en enorm materiell avund gentemot alla.

Detta Lejon tycks inte förstå varför han inte sitter på världens topp fast sanningen är att begåvningen är genomsnittlig och det är lätt att se hans ringa plats i livet som en följd av taktiska misstag, först i utbildning och sedan på karriärvägen. Som Lejon plägar göra har vederbörande stannat för länge i en position, och har sedan fått problem att röra sig vidare mot högre status och mer pengar.

(Jämför Sol-Lejonen Anders Lundin och Anders Björkman som plötsligt fick den nyckfulla och simpla pöbeln mot sig och vars mångåriga positioner som allsångsledare och schlagergeneral plötsligt började ifrågasättas. Detta är ödet!)

*****

Följande illustration söker med färgsättning illustrera varför Solen inte förmår leva upp till sant, kreativt ledarskap - det är Satans löfte om att vinna denna världen (och förlora sin själ) som pga en olycklig födelsetimma dominerar blickfånget:

Tid och födelseplats placerar här Vattentecknen i "jordiska" hus, så att hela fantasilivet sugs upp av vad denna världens herre (Djävulen) förespråkar som ett framgångsrikt liv.

Naturligtvis är det här en inbiten ateist som flyr till postmodernistiska teorier om att alla synsätt bara är mentala konstruktioner där ingen kan göra mer anspråk på någon annan att beskriva verkligheten. Det här är samma olyckliga kombination av Solen i dominant Lejon med Månen i undersätsig Jungfru som den rå-ateistiska ordföranden för Humanisterna har.

Resultatet tycks aningen nedslående när Solen i Lejonet har en så anspråksfull självbild och det analytiska sinnet (Månen i Jungfrun) inte tillnärmelsevis förmår fånga livets helhet (eller den roll man projicerar utåt) på ett adekvat sätt. Månen i Jungfrun, som jag sagt i artikeln om filosofen Peirce, svarar på Solens tilltal genom att genast hacka sönder helheten i små detaljerade fragment. Och som alla vet kan dessa etiketterade smådelar aldrig monteras samman igen till Originalet. Helheten har gått förlorad.

Förlusten av korrekt självuppskattning blir därför enorm! De här människorna känner bara sig själva genom små analytiska stickprov. Likt Sturmark är även detta en musikalisk människa och pianist - notera att den tekniska Jungfrun representerar bra händer. Artist: ja. Hantverkare: ja. Tänkare: nej. Ekonomiskt sinne: nej.

Det här är nu bara detaljer, om än intressanta sådana. Det verkliga problemet, att avundsjuka och materialism faktiskt dödar, ses till att börja med i den "upphöjda" Jupiter i Kräftan i tionde huset för status och social prestige. Den här människan utnyttjar sin talrika familj för att höja sin profil.

Här kan man visserligen tala om en familjefars berättigade stolthet, men jag har studerat dem på avstånd och finner det nästan lite misstänkt hur föräldrarna trycker ut ungarna i verksamheter som alla syftar till att de ska synas och höras. Barnen är inte alls lika extroverta som faderns Lejon-Sol. Det luktar lite av föräldrars försök förverkliga sig själv genom barnen lång väg. Och det är i själva verket att instrumentalisera sina barn istället för att hjälpa dem förverkliga sin potential.

Själviskhet och instrumentalisering kan ofta Månen-i-Jungfrun lastas för (se bara hur Sturmark använder än det enda och än det andra ämnet för att hålla sig och sina Humanister vid liv). Eftersom Månen här ligger i "omedvetna" 12e huset, är det uppenbart att individen inte bara har en fragmentarisk självbild utan att den på något sätt också är helt eller till del omedvetandegjord eller bortträngd. 

*****

Som symbol för Hemmet (Kräftan, 4e huset, Månen) har familjen investerat i ett exklusivt kulturmärkt hus som på ett bestickande sätt skiljer ut sig i övrigt nybyggd och central del av staden. Jupiter i tionde symboliserar "välmåga" och position i samhällseliten, men hur korrekt är budskapet?

Inte alls! Månen (Jupiters disponent) står i fattigdomens 12e hus, i tjänstehjonets tecken och Vattenelementet har en besynnerlig tendens till inbillningssjuka. Det är en undersåte som låtsas vara kungen i stan! (Tankarna går till Solen och kungens arketyp, Lejonet...)

Familjen, eller åtminstone horoskopägaren, lever i permanent självlögn genom att ständigt vara ute och resa och bese världen, men som fattiglappar. Smygsitter på offentliga restauranger med medhavd mat. (Var är den sanna lejonkungens stolthet i detta dubbelspel?)

Man kan här se kulturhuset som det enda objekt familjen haft råd att investera i som en slags falsk kulissvägg - dess syfte är i hög grad att visa omvärlden att här bor viktiga människor. (Och genom människornas nickande på gatan får kulissväggens ägare bekräftelse på att de är att räkna med.)

Bakom denna imposanta yta som drar alla disponibla resurser för att vidmakthålla pågår tjuveri, allt för att fullborda inbillningen om att tillhöra det högsta skiktet av kulturkonsumenter. Under många år (och kanske alltjämt, jag vet inte) pågick ett oavbrutet piratnerladdande av all världens film och musik på en dator i husets källare.

Jag minns en kommentar om detta för 7-8 år sedan: "Tankar bara ner kvalitetsfilm!" Se åter Månen i det "fördolda" 12e huset och Mån-Jungfruns statistiskt intressanta överbetoning i kriminella horoskop! (Se "Temastudier") Här får vi bilden av en simpel tjuv som dessutom är en snobb!

Jag utgår från att familjens hårddiskar efter några år av denna non-stop trafik riktning bara mot det egna hemmet innehöll upphovsrättsskyddad underhållning för tio mansåldrar. (Det gick inte ens att ringa, nerladdandet skadade IP-telefonins kvalitet och husägaren vägrade stänga av tjuveriet ens för att tala med vänner och bekanta.)

*****

Men inget av det sagda är en materialistisk avund som dödar. Tvärtom ser Jupiter i tionde trovärdig ut tills astrologen ser att det bara är tomt utanpåverk genom Månens världsligt klena placering. Märk också det genommaterialistiska budskapet av Jupiter i fantasins och åtråns Vatten baserad på en Måne i konkretiserande Jord, men i den världsliga förlustens 12e hus. Det här är komplicerade budskap, men den ständigt piratnerladdningen stämmer lysande in på den här "dolda källarverkstaden" där det "jobbades" för fullt för att åtgärda den verkliga fattigdomen.

Avundsjukan (som är tydlig och djupgående i mannens fall), hittar vi istället i 2a ekonomihuset. Mars i härskarläge i hatiska Skorpionen är sannerligen inte en automatiskt bra placering, för i praktiken betyder en härskarplacering bara att planeten slipper lösa andra problem som "fel" element eller "värdtecken" kan introducera. Här pratar vi om Skorpionens negativitet punkt slut. Dess vägran att acceptera någonting utan mothugg "drabbar" här den egna ekonomin.

Givet att hela krutet spillts på att blåsa upp en föreställning om ett rikt och välbärgat hus inför omvärlden (tionde huset) - sociala hycklare med andra ord - är det en fascinerande logik att samma vilja till uppblåsthet nu skapar aggression i andra ekonomihuset, och hatisk vägran att inse att den här sektorn får problem att bära upp illusionen om den perfekta och rika familjen.

Skorpionen utmärkte sig visserligen inte i mina studier av brottslingar, men här ser man tydligt att Mars naturliga ondska kan resultera i oetiska steg på ekonomins område. Eller allra minst en förbittrad avund som jag ofta noterade på den tiden jag hade mer kontakt med den här människan.

Samtidigt är Solen-i-Lejonet en kraft för gott, så det blev lite av en dr Jekyll & mr Hyde-personlighet. Vid brevväxling kunde t.ex. det första stycket vara positivt och bejakande (vad än ämnet gällde) bara för att i följande stycken surna till allt mer så att man upplevde att människan blivit demonbesatt någonstans mitt i skrivandet. Det var en helt annan röst som talade i slutet av brevet!

*****

Och för att börja runda av frågan om avund dödar. Naturligtvis "äter Satan sina egna barn". Den här inflammerade framgångsdrömmen i det yttre anseendets tionde hus och som aktiverar bitterhet och avundsjuka i den ekonomiska sektorn, slutar till sist i dödens planet Saturnus i det 6e huset för slavar och hälsofrågor. Även om det här kapsejsade och totalt felorienterade livsödet (börjar som härskare och slutar som slav!) inte blir till en otimligt tidig död, kan man också tala om förlusten av själens skönhet som en sjättehus- eller hälsofråga.

Det är fascinerande att se "lyckodrömmen" Jupiter så entydigt positionera sig i tionde huset för arbetsgivare (låt gå i ett fabulerande Vattentecken), medan den konkreta Saturnus bojar eller drar människan till sjätte huset för underordnat folk. Här är en annan källa till mannens extrema avund och bitterhet: hoppet säger "chef" (10e) medan nödvändigheten (Saturnus) låser honom i en underordnad position. Till stor försmädelse för ett Sol-Lejon, gissar jag, blev han tidigt passerad av sin yngre bror på karriärstegen.

Den här massiva negativiteten från Jord och Vatten som så fullständigt degraderar Lejon-Solen till en besatt upplevelsenarkoman (jag kan inte säga konsumist eftersom ekonomin tvingar till så billiga upplevelser som möjligt), är naturligtvis inte en naturens slump.

Vad man kan tänka sig är att den här själen valde en så bakvänd och felprioriterad himmel för att den helt enkelt är en omogen och extremt desorienterad själ. Den här himmelen visar hur snett en varelse kan hamna under loppet av några jordeliv. Det är en uppenbart extremt stark böjelse mot det jordiska här, och Solen - andevarelsen - är helt kidnappad av Naturen och dess falska materialistiska religion.

En annan teori är trauma-spåret: en själ som kommer direkt från ett liv under extrem materiell fattigdom eller nöd, kanske genererar en så väldig bild av det lyckosamma livet (se Kräftans dröm om Jupiter i statushuset!) att genomslaget här i tid och rum blir det att återfödelsen äger rum just under ett påfallande overkligt och inbillad behov om materiellt självförverkligande. 

Jämför med inrapporterade drömmar från Andra världskriget: när människor låg döende i hungersnöd, började drömmarna (Månen/Vatten) producera spegelvända historier om dignande matbord och festliga banketter! Jag skulle påstå att en så här ensidigt materialistisk himmel som "trippelrörelsen" från Jupiter via Mars och till Saturnus kan vara ett en själ som i sitt just föregående liv dog i extrem fattigdom men vars "sista önskan" räckte för att generera ett sådant liv som jag nyss skissat.

Vi kan således sortera det här horoskopet till gruppen av psykopater, eller åtminstone psykopatologiskt drivna individer. Det är mycket talande att individen för 7-8 år sedan var oerhört inne på böcker om "psykopatiska chefer" eftersom det här Sol-Lejonet i sin fantasi själv är Gud Fader och tydligen har känt stort missnöje med precis varenda arbetsgivare.

Oraklet i Delfi sade, "Känn dig själv." Men hur ska det gå till med en dissekerande Mån-Jungfru som dessutom är undertryckt i det tolfte för omedvetenhet?

*****

Kommer den här själen att vara tillbaka i den materiella underklassen i nästa liv? Vem vet? Jag noterade en genuin barnkärlek hos honom - så typisk för Solen i Lejonet. 

Utvikning. Det här fattar inte svensken om Anders Lundin, svenskarna är ett litet och förgrämt släkte att de inte kan uppskatta Lundin som företer tydliga tecken på Lejonets uppsluppna glädje/kreativitet i sig, det finns något extremt missunnsamt och rent sjukligt i det man hör ur folkdjupet via de nya interaktiva medierna. Det är definitivt sämre själar på jorden nu än någonsin förr. Jag undrar om de är är för någon slags Domedag ett par årtionden från nu...? Sverige kanske kollapsar och fryser inne på en vecka som i Hollywood-filmerna.

Ett människoliv är så komplext och så många trådar vävs samtidigt. Uppenbarligen har det här Lejonet inte lyckats med sitt materialistiska projekt och den sura skorpioniska avunden kommer att bli till problem i ett kommande liv. Men samtidigt har han byggt en god kulissvägg och barnen kanske inte som små märker av den riggade 10e-huskulissen och de knakande diskrepanserna utan rider ut i sina egna liv på goda krafter.

Där är för övrigt förklaringen till att lagen och tjuven inte är någon enkel svart-vit fråga...

Ett sista ord. Jupiter är dock en välviljans planet och även om den knutits upp till tionde husets produktion av yttre status, har den naturligtvis också någon koppling till individens insida - även om jag måste säga att dess filosofiska uttryck är postmodernistiskt haveri hos vederbörande. Det är blanda och ge utan någon konsekvens, som framgått av den biografiska skissen.