Hedonism: en filosofi för de enkla

DN intervjuar en svensk forskare som i sin avhandling argumenterar för att hedonismen - att leva för nöje och njutning - är "grejen".

Avhandlingen nämndes internationellt för en vecka sedan men lockade inte, åtminstone inte på det här forat, till någon diskussion:

Hedonism As The Explanation Of Value

ScienceDaily (Sep. 13, 2009) — Friendship, knowledge, health, and prosperity are all things most of us would call valuable. But why? What is value? According to the philosopher David Brax, who is now submitting a new dissertation at Lund University, there is only one universal value: pleasure.

http://hypography.com

För astrologen är det inte svårt att dra på mungipan över ännu ett fall där en människa utgått från sin egen natur och aningslöst om vilka alternativ till den egna själsliga evolutionsnivån som existerar upphöjer sin orientering till normerande princip. Minns vilken av de 12 grundprinciperna Lejonets tecken representerar och le du med! Så här ser nämligen hedonistens horoskop ut:

Extremt övertryck i Leo, njutarens tecken!

Först måste det sägas att en födelse efter klockan 13.00 ger ett sinnelag (Månen) i intellektuella Tvillingarna, men ingen kan väl betvivla att den som sjunger hedonismens lov har sin själsliga orientering i materialistiska och sinnesförankrade Oxens tecken!?

När sedan denna naturliga böjelse mot kropp och beröring är aktiverad samtidigt med nöjes- och lustprincipens tecken Lejonet, då är det bara "för mycket", individen spårar ur från full omdömesförmåga och förordar naturligtvis hedonismen. Helt i linje med att Eld och Jord är en vidrig konflikt där den i bästa fall rena och andliga Elden helt degraderas av sitt stångande med Jordelementet och förlorar i klarhet och insikt.

Den negativa och tröga Jorden "hi-jackar" helt enkelt högre kognitiva gåvor och "kanaliserar om" individen i rent fysikalisk riktning. Här möter - i kubik - bilden av vad som genom historien kallats en "fallen själ", en som helt identifierat sig med köttets "medvetenhetsnivå" och inte längre svarar på riktig, klassisk filosofi. Ännu ett offer för den begränsade palett som har bjudits människan sedan "Upplysningen".

Varför det här inte enbart är en sexmissbrukare utan en som gör sig besväret att problematisera det han helst av allt vill ägna sig åt, synes i horbockssyndromet: Mars som bygger en förbindelse framåt i rät vinkel med amorösa Venus. Men se vilka zodiaktecknen är! Båda de kalla och kritiska merkuriala tecknen, Tvillingarna och Jungfrun.

Det överdrivna libidot har här tvingats upp "upp i tankelivet" så att mannen fått sex på hjärnan. Vi ser bilden av rå lusta + amore (Mars + Venus) men inte som en njutningsfull aktivitet utan som ett problem att med Merkurius logik hacka sönder och analysera! Detta starkt modifierade horbockssyndrom blir således till intellektuell reflektion kring "beröring" och allt det andra som sorterar under det taktila Jordelementet.

Och minns, det psyke (Månen) vi ponerar vara verksamt via Jordelementet satte stopp för Lejonets maskulina och heta dominans, vilket ledde till ett vanartigt Lejon, överdrivet i sin ansträngning att "sälja sin grej".

Det är en märklig låsning mellan Sol och Måne (man och kvinna) som indikeras här, eftersom Lejon och Oxe, var en för sig, båda är för njutning. Men Oxen är ett beröringstecken och Lejonet visuellt/experientellt. Man skulle kanske kunna tala om kronisk men otillfredsställd lystnad här, ett tillstånd inte helt olikt det kyrkan kallar helvetet.

På temat problem eller problematisering tål det också att noteras att det här inte är ett bra år för Lejonet. Saturnus passerar i sin 28½ år långa cykel genom zodiaken Lejonet vid den här tiden, och värre fiender än den fritt gassande Solen och den kylslagna och åtstramande Saturnus, kan knappast tänkas.

Tanken slår mig att filosofen, långt ifrån att vara någon Casanova för egen del, faktiskt lever ut Lejonets nöjesprincip på ett tämligen blekt och självhämmande sätt (Saturnus = repression av allt den kontaktar). Det är som att låta en något mekanisk och fyrkantigt tänkande systemerare tilldelas rollen som försteälskare.

Av detta lär man sig att varje årgång av varje tecken kan vara unikt. Ingen plats för simpla veckotidningsbeskrivningar i äkta astrologi. Jämför med andra celebriteter under etiketten Lejonet, där en del direkt illustrerar tecknet där det hör hemma, i nöjesindustrin.

All denna Eld kommer dock till ett pris. Det reflektiva och inkännande Vattenelementet saknas helt på himlen och i den psykologiska konstitutionen. Jag ska inte gå in på här vad det kan tänkas motsvara för brister i uppfattningsförmågan.

*****

Det förtjänar att återigen nämnas att Lejonet, vars härskare är Solen, likväl i den indiska astrologin betraktas som tillhörig Tamas guna, mörkrets och okunnighetens kvalitet. Jag tyckte först idén om okunskap var befängd, givet att Lejonet är bärare av så många goda kvaliteter. Ledarskap, positiv och inspirerande och så nöjeslysten (hedonistisk) förstås. Än märkligare om man använder planeterna som metafysiska signifikatorer, där Solen står för människans levande andesjäl, hennes atma eller jiva-atma.

Men anledningen är den att den fixerade kvaliteten (som den kallas i väst) saknar upplysning är att tamas representerar ett sömnens tillstånd. Lejonet drömmer allt detta som den är känd för! Den tror att den är den stora älskaren, den kärleksfulle fadern (en följd av hedonismen är att den producerar horder av oönskade barn eftersom Lejonet är så fixerad vid att få leka...).

Tamas-tecknen är de mest habituerade eller fixerade i sina attityder av alla tolv, och för Lejonet är det fara värt att den vaknar ur sin sömn först när Skorpionen - döden - knackar på dörren och markerar att Lejonet - det njutningsfulla livet - är över. Det är väl värt att notera att Skorpionens varumärke är att vara fast i en "dålig tripp".

För den olustiga resan genom ett liv fyllt av misshagligheter, se den skorpiondominerade gender-feministen Maria Svelands horoskop. Nyckelord här är: Skorpionen har alltid något att invända sig mot eller spy galla (skorpiongift) över, medan Lejonet verkar obotligt för och inte ser några som helst hinder.

Det förvånade mig inte att (efter att födelsetimman blivit känd) upptäcka den totalt orealistiska 14-barnsmamman Nadya Suleman äga en Måne + rosenskimrande Venus i Lejonet. Dr. Phil fick prata länge och väl med henne innan hon ens vagt började fatta hur fullständigt ute i en drömvärld hon befunnit sig när hon skaffade åttlingarna, trots att hon inte kunde försörja de sex hon redan hade. Lejon ser inga hinder, Skorpionen ser bara hinder!

Det ska tilläggas att Nadya Suleman har Solen + Saturnus i Tvillingarna, en indikation om intelligenshämning, eller åtminstone en ultraextrem självcentrering - jfr vår gode "njutningsfilosof"... Det goda med Saturnus är dess uthållighet, i indisk astrologi styr den över arbetarklassen, shudras.

Det tydliga är att det freudianska Överjaget Saturnus vägrar att låta individen själv leva ut den gränslösa lustan men samtidigt binder individen stenhårt vid sin egen opartiska men föga animerade syn på saker. Notera också hur allmänt expansiva Jupiter och Solen i Lejonet skulle ha inneburit en stor livsaptit om inte Saturnus kapat förbindelsen genom att ställa sig mellan de här två besläktade eldplaneterna.

Den förnekade eller blockerade lustan syns istället "läcka ut" i sublimerad form via mentalisering (störningen mellan Tvillingarna/Jungfrun). Samma motstridiga budskap tycks framtona via kollisionen mellan Sol/Måne, man/kvinna. Så mycket framgår faktiskt redan av DN-artikeln. Filosofens egna ord belyser perfekt horoskopets många störningar:

Det var stökigt i klassen och böckerna blev min tillflyktsort. Jag läste mycket filosofi för att imponera på en tjej, berättar han.

Trots att inlägget gick ut hårt med upptäckten av ett så tydligt lustelement i horoskopet mojnade vinden betydligt vid det närmare studiet, så att slutordet istället blir i något i stil med:

En del njuter livet medan andra pratar om att njuta det!

*****

Tillägg.

Mest förknippad med antiteserna lust/olust är väl den politiske filosofen Jeremy Bentham (utilitarismen). Som man kunde misstänka saknar han varje egen tillstymmelse till levande kontakt med den "lust" och den "smärta" (eller "olust") han resonerade kring.

Med noll planeter i Eld, Solen i Vattumannen och Månen i Stenbocken (samt en "debil" filosofiplanet Jupiter i Stenbocken), dominerades han totalt av Saturnus brist på liv och närhet och istället en förkärlek för att rita upp saker hemma vid skrivbordet.

Not. Benthams födelse anges ofta som 15 feb 1748, men England gick över till gregoriansk kalender först 1752. Datumet enligt ny stil (N.S.) är 26 februari. Glömmer man detta vid horoskopberäkningen ger programvara (som automatiskt hoppar till den nya stilen redan 1582) ett "nöjeslystet" sinnelag (Månen) i Lejonet.

En sådan Måne rimmar illa med den här torra politikern, vars utilitarism sannerligen är en "stenbockskonstruktion", dvs en saturniskt rätlinjig skrivbordsprodukt, med en plus-kolumn och en minus-kolumn.

Jämför den svenske hedonistens Sol-Lejon partiellt nedfruset av Saturnus: resonerande kring den njutning som inte Saturnus själv befattar sig med, men dock strålkastarljuset på Lejonet/lustprincipen.