Me Too-rörelsen har haft negativa konsekvensen noterar Aftonbladets förre krönikör Staffan Heimerson i vad som skulle bli hans sista text för tidningen. Den finns i tidningen men saknas i listan av alster signerad Heimerson!
Han noterar inte bara att rörelsen i dess drevartade uttryck förstört glädjen med sex för de kommande två generationerna utan att den hysteriska moralismen som argbiggor till feminister utan producerade också en självuppfyllande profetia när han noterade att under rådande häxjakt blivit billigt att avskeda folk. Han tänker uppenbarligen på tidningskollegan Virtanens gamla synder när han drar den extremt intelligenta parallellen mellan Björn Borg - som visserligen brukat kokain - men ändå stämde slasktidningen Z (en bra parallell till så mycket av innehållet i Aftonhoran) för förtal.
Jag tror Heimerson tappade bort den chefredaktören Olson-Olson i ett ganska skarpsinnigt resonemang om att Borgs gatlopp inte stod i proportion till den eventuella förseelsen (Virtanen var ju redan utredd och friad för sitt grabbiga "drullputteri"). Olson-Olson är tydligen inte det vassaste verktyget inom mediebranschen eftersom hon nu sparkar frilansaren Heimerson för att han inte till 380% ställer upp på Aftonslaskets "värderingar". Heimersons vittnesmål (martyrium) gjorde honom till martyr - "rea på avskedanden" blev en självuppfyllande profetia - och det bara för hans appell till sans och moderation. Snacka om en tidning utan rim och reson.
Olson-Olson låter sedan en nickedocka föra hennes talan när det meddelas att tidningen avslutar samarbetet med Heimerson men att det inte berodde på krönikan i deras egen tidning - tacka för det, ett sådant erkännande skulle vara att medge att han inte har någon som helst koll på vad man publicerar! Så man projicerar sin syndabock på Heimerson där han uttalar sig i tidningen Resumé! Jag söker förgäves efter något "nytt" och otillständigt i denna text, som naturligtvis inte är i närheten av den skarptänkthet som Heimerson själv producerade när han fick tid att fila på sina formuleringar snarare än att intervjuas.
Man märker att det är en gammal man eftersom han själv inte varit i ute i svängen sedan 1950-talet att döma av sitt spontant påkomna exempel, där äldre tiders grabbar älskade att ragga på den kvinnliga växeltelefonisten vid personalfester. Vad man kan invända mot Heimersons båda resonemang att han tycks jämställa Me Too-floden av rapporter med sin ungdoms lätt berusade och kärleksträngtande närgångenhet (bondtölperi) som man intill denna dag kan bevittna i buskis och där starka kvinnor resolut trycker tillbaka den påflugna hetsporren med handflatan mot dennes axel och ber honom tagga ned ett par pinnhål. Möjligen kan man hålla mot Heimerson att han blundar för de riktigt allvarliga vittnesmålen om grova övergrepp, och att han tycks ha snöat in på att kollegan Virtanen skickades ut i kylan. Jag tror också Olson-Olson och likasinnade blev fly förbannade på att höra att Aftonsluddrets "kvinnosaksdokument" från många år tillbaka uppenbarligen inte gjorde någon skillnad eftersom "redaktionseländet" återigen är på tapeten. "Boys will be boys" igen, om man så vill.
Som mitt lilla stickprov på ett dussin män (och en lesbian) nyligen visade, tog Vågens tecken genast ledningen i deras horoskop, tecknet som symboliserar den erotiska attraktionen mellan könen. Zodiaken idealiserar förvisso jämvikten och ömsesidigheten i kärleken (eros) och astrologin har mängder av sätt att beskriva avvikelser från idealet. En sådan är t.ex. framfusiga Mars i Vågen men här kan man notera att hinduerna verkar mer psykologiskt insiktsfulla än dagens drevande feminister: Mars och Venus är inte planetära fiender (som t.ex. den fritt gassande Solen och den snävt strypande Saturnus) utan förhåller sig neutrala till varandra.
Man kan t.o.m. hävda att Mars oförfinade och direkta stil LÄR SIG saker genom att befinna sig inom Venus hägn (Vågen). Mars tempereras här eftersom den ytterst tar regi av Venus! I den meningen kan man säga att Me Too är en historisk milstolpe där Venus återigen sätter ned foten och påminner om en könens maktbalans som gått tragiskt förlorad i det kapitalistiska väst, vars målsättning, "den som äger mest när han dör, vinner", allvarligt skadar inte bara kvinnor utan alla människor som alltjämt har någon slags koll på verkligheten. Heimerson var föredömligt "topical" i sin sista krönika för AB men han försatt chansen att ta det större greppet.
Horoskopet hans, visar varför:
Solen i Vågen tycks mig en rätt svår position eftersom tecknet härskare löper i en bana nära solen och alltid hittas i tecknen nära omkring Solens placering. Ett steg bakom Vågen, i Jungfrun, "faller" Venus och får problem med tvåsamheten pga. överdrivet självintresse. Steget före Vågen drabbas Venus av Skorpionens alla negativa och kravfulla stämningar och kan även här underminera den i sig jämlikhetssyftande Sol-Vågen.
Utvikning. När solen stavas gement är det den astronomiska solen, en versal Sol är den astrologiska "guden" som åsyftas. Dummerjönssverige har så förenklat sina stavningsregler att vi inte längre förmår uttrycka någonting med samma precision som de länder som varit mer konservativa i sina reformer. Jag ska inte här gå in på hur det är materialismen i dess hatiskhet och förnekande av Idealismen som ligger bakom vårt idiotiska sätt att stava allt, inklusive yrkestitlar med liten begynnelsebokstav. Men tänk Platon: den som vägrar inse att det existerar en himmelsk förlaga - Doktorn med versalt D - den "jämlikar" med lätthet allt till en enda lång bokstavsflod av gemener.Heimersons utagerande solascendent leder som synes till hatt han "offrar" den fallna Venus i exilens eller världsliga förlustens hus och hans utagerande Sol drar med andra ord mattan under fötterna på sig själv! Hans solära vittnesmål aktiverar Venus som förlorare, men det är hans egen roll som vittnesbärare som skadas!
Detta signalerar ett äkta martyrium (sant vittnesbörd) och jag tror Heimerson helt enkelt var trött på Aftonhoran och lika beredd på den här reaktionen som någonsin en enkel självmordsbombare som faktiskt gör dådet eftersom han/hon ärligt tror sig komma till himmelen som tack för sitt osjälviska agerande för vad som uppfattas som en god sak.
Heimersons goda sak tycks vara att värna den just nu smutskastade sexualiteten - se välgöraren Jupiter i sextecknet Skorpionen välsigna eller aspektera psyket/Månen i jupiteriska Fiskarna, samtidigt som sexplaneten Mars står i hoppfulla och framåt (jupiteriska) Skytten. (Sinnelagets Måne befinner sig som synes i olyckans och fientlighetens 6e hus och opposit kvinnornas Venus, passar den rabiatfeministiska Aftonhorans reaktion på Heimersons tankar perfekt.)
Ett sista ord om kartans underliga färgsättning. När jag såg att Heimerson hade den höga intelligensens Storkors i Sattva guna och de hus korset verkade genom, slog det mig (återigen) hur märkligt hinduismens arrangemang är. De kallar Guds hus, det 9e, för "det bästa huset" eftersom här tecknas den universella morallagen (på ett sätt som påminner om en äldre stoicismen som tydligen hade en rätt materialistisk uppfattningen av det materiella universum som besjälat av en styrande Logos-princip, skillnaden mellan stoikern Zenon på 300-talet fvt och Platons lärjunge Aristoteles med sitt Nous Xoristos (Det Aktiva Förnuftet - Gud!) låg mest i att Aristoteles - med Platon - insisterade att det gudomliga undandrar sig den materiella världen och inte kan reduceras till det materiella eller dess naturlagar.
Materiella naturlagar påtvingar ingen någon etik eller moral men en väsensskild högre verklighet gör det! Den gudomliga tanken tänker och blir vad den tänker, blir till en värld. Klassisk Aristoteles i Platons efterföljd. Läraren och eleven skilde sig åt bl.a. i frågan om Formerna, vilket Aristoteles såg som oskiljaktiga från sina materiella uttryck, Platon såg Formerna som andliga väsen vilka nedsänker sig i materia men har ett bättre liv materien förutan - människosjälen är en av dessa Former, och de enskilda själarna delmängder av den mänskliga Formen. Platon var tydligen öppen för att själen kunde förlora privilegiet att födas till människa med den här artens kapacitet till rationellt tänkande och halka ner till djurens nivå - t.ex. en hund som jag läste nyligen att den har ungefär ett tvåårigt människobarns intellektuella kapacitet. Vägen tillbaka för en människosjäl som degraderats till ett djur var långsam enligt Platon.
Vad fick den hinduiska traditionen att omge nian, "det bästa huset" - den universella morallagen eller den universella dharman - med idel sattviska (kunskapssyftande) hus men olyckligtvis av "ond" art? (De onda husen är färgade smutsgula för att markera skillnaden mellan Perfektionen och strävan mot densamma.) Det finns INGA spår kvar i astrologin av skälen till att läran ser ut som den gör i sina mer specifika läropunkter. Men med hjälp av antikens filosofi - grekisk och indisk - kan man åtminstone ana hur avancerat tänkandet var som byggdes in i den geniala zodiaken.
Geni ja, Heimerson tycks ha en förnimmelse av att han är smartare än Olson-Olson och tackar i Resumé för sina år med orden: "De exempel jag använde som metaforer hade i en annan kultursfär renderat i att jag blivit inkallad till redaktören och fått höra att jag är för begåvad för det här jobbet."
Publicerat den 28 november var det här på pricken samma tankegång jag just dagen innan strukit ur inlägget Jobbkrav - god engelska i den händelse någon presumtiv arbetsgivare skulle se texten. I lätt hybris hävdade jag att skälet att jag inte kom till jobbintervju ens på arbeten som fordrade "god engelska" att jag var alltför osvensk, dvs. alltför bra på språket för att arbetsgivarna skulle kunna värdera mina kvalifikationer. Man ser ju bara intill den gräns den egna synskärpan sätter och jag har på sistone insett att rekryterare överhuvudtaget inte kan bedöma kompetens (låtsas för ett ögonblick inte om den svenska åldersdiskrimineringen som sätter in redan vid 40, när arbetskraften börjar kosta lite mer pga. ökad kompetens). Jag förklarar därför i det personliga brevet vad t.ex. högskoleämnet religionshistoria har för anknytning till ett textrelaterat arbete. Rekryteraren au naturel skulle inte fatta ett dyft och finna ansökan irrelevant. I själva verket ägnar man stor tid i religionshistorien åt analys av arkaiska och numera svårbegripliga dokument.
Att från sådan träning gå till dagens svenska är som om en gud sänkte sig ner till en värld av myror och strax förstod deras elementära doftsignaler, emojer, eller hur myror nu kommunicerar. Ja, där kom hybrisen igen! Jag strök därför ett par meningar från blogginlägget, bara för att strax hitta samma självbelåtenhet hos den avskedade Heimerson! Hans offer bekräftar svensk jante, här sticker man inte upp ens en centimeter över den rådande kollektiva rörelsen om man inte vill bli bortsopad.
Heimerson var briljant i tänkandet men ändå inte. Hans Venus-Jungfru gav honom ett för snävt perspektiv, alltför knutet till hans goda minnen av Virtanen (med i princip samma horoskop som Heimerson och lika barn leker ju bäst). Han missade helt det större goda Me Too-rörelsen medför - detta, fast de flesta kvinnor inte själva fattar det - är ett uppror på kapitalismen i dess symbios med den patriarkala strukturen. Är Vattenbärarens tidsålder på väg först i Vattenbärarlandet Sverige av alla världens länder=
Att Aftonhoran väljer att sparka honom för dessa två uttalanden, det bevisar ju bara hans poäng i den mindre fråga han valde att fokusera!
PS. Heimerson säger: "I andra miljöer [än de yrken varifrån de svenska uppropen kom] är spelet mellan män och kvinnor mera traditionellt sexigt" och så nämner han sjukhusmiljöer och flörtiga lekar mellan läkare och sjuksköterskor med referens till kiosklitteratur som "Vita serien"! Inte heller detta är egentligen skäl för att få sparken, bara en smula naivt tänkt. Men titta åter på Heimersons solascendent som här placerar romantikens Venus i 12e huset för sjukhus (inkl. sinnessjukhus)! Och det aptitliga sinnelagets Måne mittöver, hungrande efter kvinnan på den slutna institutionen. I nästa liv kanske Heimerson återföds som sjuksköterska för att få känna hur det är! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar