Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


söndag 18 januari 2015

Liv på Mars-mannen och David Bowie

Astronomen Percival Lowell förutspådde Pluto

Frågan om planeten Pluto flimrade förbi i annat sammanhang och med den idéhistorikern Richard Tarnas skarpa kritik av den västerländska vetenskapen som tycks ha tappat den fingertoppskänsla antikens astrologer hade. De tre "transsaturnierna" (Neptunus, Uranus, Pluto), hävdade han i sin uppskattade småskrift "Prometheus, the Awakener", verkar i praktisk astrologi inte som de gudar deras namn låter antyda att de skulle göra. 

Den brittiska intelligentia (nåja) som bevistar Skyscript.co.uk har i ett försök att rehabilitera den allt mer korrupta västastrologin valt att gå halva vägen - med utgångspunkt i Englands mest vördade astrologiikon William Lilly har man helt sonika dumpat de tre yttre (och för ögat osynliga) planeterna, men har idiotiskt nog behållit den tropiska zodiak som var den enda man kände till i England på Lillys tid (1600-talet). 

Även indisk astrologi - Joyotish ("vetenskapen om himlaljusen") antyder i sitt själva namn att bara är de för människan iakttagbara ljuspunkterna som är av intresse och förväntas varsla om skilda ting. Men ingen regel utan undantag: norra och södra månnoden är osynliga och kallas lämpligt nog "skuggplaneter". En skeptiker skulle naturligtvis krasst konstatera en ohelig blandning av oförenliga storheter eller slag. Planeter är planeter medan "skuggplaneterna" i själva verket är två matematiska punkter i ett system som synliggör människans föreställning om himlakropparnas (skenbara) rörelse runt en stillastående jord.

Jag blev hursomhelst nyfiken på Plutos upptäckare Percival Lowell eftersom han också var mannen bakom teorin om "liv på Mars" (förevigad, fast med ett frågetecken, genom David Bowies sublima låt). Faktum är att Bowies horoskop kanske hjälper oss att placera astronomens ytterst osäkra månposition. (Jag ignorerar helt AstroDatabanks C-rankade födelsetid för Lowell som mycket väl kan vara ett "heligt bedrägeri" av någon västastrolog som gärna ville se Pluto stiga i öster när planetens upptäckare föddes. Visst blir man modstulen när man ser människans ofattbara förmåga att välja Lögn framför Sanning, bara för att "det ser bättre ut".)

Eftersom den sideriska Månen står i Skyttens 29 grad vid lunch i Boston, MA, är sannolikheten hög att den i själva verket befann sig i tråkiga stenbumlingars tecken Stenbocken - ytterst passande för en människa som tittade på död materia genom ett teleskop och kompensatoriskt fantiserade om liv mitt i denna döda öken till svart universum... Men eftersom David Bowies kanske mest inspirerade melodi och låt bygger på Lowells kända spekulation och Bowie var född sent i Skytten, kan man ta detta som en fingervisning om var astronomen hade sitt fantasilivs Måne: i Skytten. Sol och Måne brukar ofta koppla samman så här snyggt över tid och rum och finna samma frågor angelägna. 

Och sanningen är att det inte spelar någon roll var Lowells Måne befinner sig, för psykets disponent är i första fallet Jupiter och i andra Saturnus. Men eftersom Jupiter befinner sig i Stenbocken, skulle psyket dras mot "materiens organisation" vare sig Månen stod i Skytten eller Stenbocken!


Percival "Life on Mars" Lowell
David "Is There Life on Mars?" Bowie

Jag kommenterade David Bowies kreativa bipolaritet i detta inlägg, men det är slående hur den depressiva pendelsvängningen syns i det "låga" Vattenelementet där Månen hemma i sitt eget variabla (månfaserna) tecken Kräftan har besök av tungsinnets Saturnus. Hade detta varit allt att säga, hade en kronisk introvert resulterat. 

Men nu finns också en närmast hypoman kombination av eldplaneterna Solen och Mars i eldiga, rastlösa och framåtsträvande Skytten och den här visuellt (Eld) orienterade människan som började sitt liv med teater men snart drev mot musiken, är en helt konceptdriven varelse. Skyttens härskare Jupiter står i Lufttecknet Vågen, vilket å sin sida tenderar mot det obalanserade eftersom Venus i sin tur befinner sig i Skorpionens mörka och kalla Vatten som dock här beter sig väldigt udda eftersom dess härskare Mars är bränd av Solen. Vilka komplexa turer! Men för mig känns "bipolaritet" helt naturlig när man ser den så extremt anspänd mån-sol-polaritet. 




Den enda kända bipolära kulturmänniska jag kommer på rakt ur huvudet är brittiskan Gemma Arterton, känd från många framgångsrika filmer i Hollywood, inte minst äventyrsfilmen The Prince of Persia för några år sedan som smått underfundigt lekte med tidsresor och manipulation av historien. (Trend f.n. att skapa filmer i filmer à la Shakespeares Hamlet...). 

Jag satt nyligen och funderade över hur många felkopplingar i genetiken ytterligare som behövts för att skapa Downs syndrom som jag tycker se halvt utvecklat i detta ansikte. Där många säkert enbart upplever en sval skönhet ser jag förstadiet till en Sömngångare. (Jag kommunicerar ibland Downs-människor där jag bor och använder inte epitetet nedsättande, inte på samma sätt som Fredrik Reinfeldt kallade svenskarna "det sovande folket".)

En snabb koll visar att Artertons horoskop (utan känd födelsetid) är häpnadsväckande lik Bowies! Två fall har naturligtvis inte givit den kreativa biopolariteten en signatur men det är åtminstone en tendens att hålla ögonen på ett tag till. (Jag vill hålla kreativ bipolaritet skild från en mest problematisk och destruktiv bipolaritet som jag sett i mötet mellan Vatten och Luft men där Elden saknats.)






Den kvinnliga aktrisen jobbar hårdare mot det depressiva nedåtsuget i "upplösningens Vattenelement" eftersom Solen i Skytten inte som hos Bowie är orienterad mot konstnärlighetens luftiga rymder i Vågen utan dras mot den negativa materien (Jordelementet/Stenbocken). Där har kvinnan också sitt lunära psyke och att Jupiter söker expandera det mest hopplöst kontraktiva och objektiva och omutliga elementet, det är som att stå och stånga huvudet mot en vägg. Solens disponent har åt henne valt ett svårt liv: den här själen valde en biokemiskt felkopplad kropp. 

Samtidigt ser man Bowies kreativa kombination av Skytten och Vågen i den friare, positiva polariteten (den supralunära sfären). Venus i Skytten är visserligen bränd av Solen, men detta är exakt vad den insiktsfulle poeten/sångaren Leonard Cohen antyder med baksideillustrationen till sitt debutalbum från 1967. Själens oroliga passioner förbränns i mötet med sin sanna Älskare, sitt eget individuella väsen. Till skillnad från David Bowie är det Gemma Artertons Våg som reagerar när dess disponent i Skytten faller in med Solen som i sin tur kidknappas av Jupiter som hålls fånge i den iskalla och depressiva Stenbocken. 

I fall som Artertons kan man antingen tänka sig en krampaktig religiositet som utan att komma ett steg närmare en andlig fläkt av nåd söker intala sig att det finns något mer än den kvävande materien, men mer troligt är bakom det biokemiska korrektivet "bipolaritet" står att finna en svår Syndare, en vansinnigt inpiskad materialist som genom mentalsjukdom nu får känna hur kul det är att också leva som man lär: som en gudlös mörkermänniska som inget ljus har i slutet av tunneln! En sådan själ kommer att vara botad från sin ateistiska sinnessjukdom i nästa jordeliv.

(Solen som själens unika individualitet, helt okunniga människor tror de ser Jesus i slutet av tunneln när de dör, men det är sig själva de återvänder till. Deras sanna Jag tar schizofrent emot den spillra av ljus som just efter döden är fullständigt knockad av självbedrägeriet nere på Jorden. Det är fortfarande egots efterverkningar som påverkar den splittrade själen och som får den att tro dess eget väsen är någon annan som tar emot med kärlek.)

För att fortsätta avvikelsen från ämnet, Plutos upptäckare, slår det mig hur väl David Bowies Jungfruascendent illustreras av hans besatthet av sig själv. Jungfrun representerar ju särintresset, dvs mänsklighetens värsta olycka och fiende. Han är tydligen flera resor värre däran än Björn Ulvaeus som byggt ett ABBA-museum till sin egen ära. Bowie-utställningen i England förra året avslöjade en just så extremegocentrisk natur som sparat på vartenda eget hårstrå och scenplagg genom hela sin karriär. 

Varför Bowies Jungfruascendenten är ovanligt om-sig-och-kring-sig beror förstås på att dess härskare Merkurius befinner sig i fjärde huset, Samlarens sektorn. (För att förstå den kopplingen måste man minnas att fjärde huset korrelerar med Månen och att Månen är retentiv. 

Ja, i själva verket ska psyket samsvänga med månfaserna, konsumera, assimilera och evakuera det otjänliga, men vi har redan sett att Bowes Måne antingen disponeras av Jupiter i anala och återhållsamma Stenbocken eller också befinner sig där. Stenbocken är raka motsatsen till den böljande Kräftan - i Stenbocken bygger man tusenårsriken eller mausoleer till sin egen ära.

Exkurs. Varför krämaren ABBA-Björn (se horoskop här) har byggt sig ett påvert museum, kan också ledas tillbaka till den analt retentiva Saturnus. Här disponeras kronikören av en fallen Merkurius i förlåtelsens och förglömmelsens tecken Fiskarna. Ulvaeus har talat om sitt dåliga minne och det är kanske djupast sett hans rädsla för att glömma och bli glömd som driver hans Saturnus att söka permanenta det flyktiga ögonblick i historien då han var "någon". Mannen är en gudlös ateist och därför med rätta paniskt rädd för Saturnus i dess befriande roll som Döden.

På grund av Merkurius position i Fiskarna underminerar den låtskrivarens Saturnus i Lufttecknet Tvillingarna och skapar en sjuklig Rahu-förstärkt drift att vilja saturnuspermanenta sig via de kreativa årens frukter. Därför hans fixering vid de "goda åren" med ABBA. Jag har vissa tecken som tyder på att just de rörliga Fiskarna och rörliga Tvillingarna är den kombination av Vatten/Luft som skapar ångest och neurotiskt och illa överlagt beteende.

Så äntligen ett par ord om Percival Lowell. Jord och Vatten dominerar starkt och detta är ett tecken på en materialistisk böjelse. Den perfekta naturvetenskapsmannens signum, en naturalist som är så hemma i den lägre naturen att redan frågan om en osynlig bakomliggande Natur tycks onödig eller svår att greppa. Den bakomliggande Naturen har här offrat sina fruktsamma vatten, ingjutit dem i den döda materien och det som nu Vattenelementet i sin återspegling av den himmelska världen därovan nu lyckats bevara är de formativa krafter som dagens omedvetna forskare studerar under beteckningen "biologi". DNA kommer en dag att fattas på ett djupare sätt, som en billig och halvdålig imitation av Platons eviga Former i den högre världen, möjliga att betrakta i Naturens supralunära hälft via t.ex. planeternas formationer. 

Astrologin är mindre exakt än vad genmanipulationen kommer att vara inom några hundra år, men den bevarar åtminstone genom sin kosmologi minnet av att ingen är sin egen skapare, att svaret alltid måste sökas på en högre nivå. Det är därför västerlänningen kommer att utrotas, civilisationen som gjorde sig själv till alltings mått. När en värld skär av sig så från öppningen uppåt, är det bara en tidsfråga innan den olympiska elden tas över av någon annan.

Mitt i Percival Lowells rymdöken med döda planeter börjar han så drömma om liv på Mars. Det är förstås den högre Naturen - Vattenelementet - som inte står ut med att se så mycket död sten genom astronomens horoskop utan att fyllas av moderns begär att väcka sin stenstod till make till liv. (I Egyptisk mytologi är Jorden manlig och det regnande himlavalvet kvinnligt - en perfekt återkoppling till det jag här säger om Jord och Vatten. En mer tragisk variant är den eviga modersfiguren som tar sig an livlösa värstingar till män och varje gång inbillar sig att de ska få öknen att börja blomma.)

Astronomen Lowells drömmerier om liv på Mars har ingenting med den astrologiska Mars att göra, det vore att fullständigt missförstå och brutalisera astrologin som inte är ett förskolemässigt parande av gröna klossar med varandra utan ett logiskt tankearbete utifrån vissa givna axiom eller principer. Ett sådant axiom är att hans förmodade måntecken Skytten söker expansion (via dess härskare Jupiters inre natur). 

Skytten är egentligen inte den borna vetenskapsmannen, tecknet saknar Jordelementets förnöjsamhet med att varje dag upprepa samma rörelseschema eller tålmodigt bygga upp en stor datamängd. Skytten är en utomhusvarelse, en frisksportare och en äventyrare. Upptäcktsresande upprepar inget, de går bortom den kända världens gränser, de som naturvetaren Saturnus långsamt och med mycket möda definierat.  De är visionärer, de första att rikta ljuset bortom de gamla inkörda hjulspåren.

Men eftersom Lowells Måne disponeras av en Jupiter i Stenbocken och Saturnus stor i det totalt inomvärldsliga Oxen, blir det egentligen inte så mycket av det här skyttiga gränsöverträdandet. Vad han gör är att stirra på den röda planeten i sitt teleskop och fantisera om att det kanske finns liv där (baserat på de tidiga intrycken av att det fanns kanaler på Mars och kanske vatten). Det är med andra ord inget visionärt i rörelse alls här, utan bara en ovederhäftig spekulation i Fiskarnas drömska Vatten där Mars (faktiskt!) och Venus tillsammans skapar en het drivkraft. Men ack, så prosaiska den mannens fantasier tycks ha varit. 

För om jag nyss sade att Fiskarnas tecken effektuerar förlåtelse och förglömmelse, lyckas inte Lowell komma ur den materialistiska människans tvångströja - även Fiskarna har ju Jupiter som sin härskare. T.o.m. när Lowell drömde fritt var det Jupiter i Stenbocken ÄGD av stenbumlingen Saturnus i übermaterialistiska Oxen som begränsade hans förmåga att drömma. Dessa är själarna som gått ner sig längst i det system vi kallar vårt solsystem. Kanske de alltid har tillhört det? Dvs., vissa horoskop avslöjar att dessa människor inte har någon egen själ utan är enskilda uttryck för en kollektivsjäl. 

Ja, det skulle i så fall lika väl kunna sägas om de två supralunära elementen, rymden (Luft) och ljuset (Eld). Men allt har ett centrum så att t.o.m. en människa med både ascendenten, Solen och Månen kortslutna av Jordelementet dock är individuella jiva-atmans (Solen) - distinkta principer fast med en ovanligt stark böjelse mot den del av världen där man räknar ting och får sin verklighetsupplevelse av det som går att ta på (snarare än det som går att tänka).


12 kommentarer:

Susanne sa...

Bipolära kreativa personer: Kommer att tänka på barnboksförfattarinnan Gunilla Bergström (Alfons Åberg) som jag såg en intervju med på TV förra veckan. (3/7 1942) Där omtalades hennes bipolaritet. Här är ett referat: http://www.svt.se/min-sanning/mote-med-alfons-mamma-gunilla-bergstrom
Man förstår den depressiva läggningen när man ser hennes svårt ansatta måne, attackerad både av mars och saturnus, som dessutom disponerar över den. Likheten med Bowies och Artertons horoskop är just att månen angrips av Saturnus, fast på olika sätt, och i Artertons och Bergströms fall även av Mars. Och båda kvinnorna har saturnisk måne.

Havsörnen sa...

http://images2.fanpop.com/image/photos/11900000/Gemma-Arterton-Tamina-prince-of-persia-the-sands-of-time-11945421-964-1450.jpg

"Har ni aldrig sett en praktikant förut?"

Seaward sa...

Ursäkta en obegriplig meningsbyggnad i första stycket, såg den först nu.

Någon timma senare kom jag också på Catherina Zeta-Jones med en så markant bipolaritet att det allvarligt störde hennes äktenskap med Michael Douglas och just som jag satte fingrarna till tangentbordet dök också teologen Ann Heberlein upp. Bådas horoskop har kommenterats. Det finns säkert åtskilliga fler...

Heberlein följer upp temat du noterade med en fallen Saturnus i Väduren som kastar sin 270-vinkel mot sitt eget negativa tecken Stenbocken vilket drabbar Måne/psyket som ligger där. Indisk astrologi låter även den andra illgöraren Mars kasta sin långa 210-aspekt mot samma psyke, så där är väl det rastlöst maniska...

Zeta-Jones är knepigare trots (eller kanske just för) att födelseklockslag är känt. Är det bara någon minut fel kan det vara en ascendent i Skytten istället för Skorpionen och därmed blir det svårt att dra slutsatser från sådana hus som skulle kunna influera psyket. Klart är att Saturnus inte aspekterar Månen varken direkt eller på något indirekt sätt. Skorpionascendenten skulle dock placera den fallna Saturnus i sjätte huset för ohälsa, och ska man hårddra det visar Väduren att det är hjärnan eller huvudsvålen som lider av Saturnus betryckthet! Och då kanske det blir intressant att notera att Vädurens härskare Mars faktiskt kastar sin onda 90-vinkel från Skytten fram mot psyket/Månen i Fiskarna.

2½ minut efter Zeta-Jones dokumenterade födelsetid börjar Skytten med Mars stiga i öster (attackerar nu psyket i fjärde huset för allmän intern belåtenhet), och Saturnus flyttas då från sjätte till femte kreativitetshuset. En barnlös kvinnlig släkting med Saturnus i femte led hela sitt liv av hemska migränattacker vilket är typiskt för åtstramaren i det hus som borde ägna sig åt kreativ ohämmad lek. Dock ingen bipolaritet.

Saturnus och depressionen är nog en av astrologins redan i antiken helt klarlagda pusselbitar, så det är inte konstigt att man hittar den i full aktivitet så fort man yttrar ordet "manodepressiv"...

Seaward sa...

Inte säker på vad en praktikant konnoterar för dig. Men klickar man till nästa bild i länken ser jag samma ögon som hos Mia Skäringer, ytterligare en i serien av bipolära och kreativa naturer (se tråden ovanför). Ömsedisig reception mellan Månen och Saturnus är full pott för psyke och depression, dvs. en själ som fixerats vid formen eller ytan. (Som naturligtvis är lika med döden för själen, vars verkliga natur går bortom denna värld).

Havsörnen sa...

Det var lite humor, som jag tyckte blev roligare utan "ironisk" smiley. Syftar till tv-reklamfilmerna med Ica-Jerry:

http://www.gladahudikteatern.se/ImageGen.ashx?image=/media/9302/jerry.jpg&width=800

Tyckte det var mer subtil humor än att länka båda bilderna och skriva "lika som bär". :)

Susanne sa...

Är Mia Skäringer bipolär? Jag googlade, men fann inget om det. Däremot fann jag en lista med bipolära kändisar, förutom Zäta Jones också bl a Mikael Persbrandt och Filip Hammar. http://www.1000glada.se/arkiv/?w=bipolara-kandisar-som-har-berattat-oppet-om-sin-sjukdom

Seaward sa...

@Havs ok, då fattar jag. ICA-reklam på tv vet jag inget om.
@Susanne, det stämmer, jag skapade ett kryptominne som kombinerade hennes självbekännelser...
http://sidereal.hall-of-man.com/2010/02/livskraften-i-mia-skaringers-planeter.html
...med minnet av att hon bränt ut sig under en lång turné. Hennes sceniska utlevelse kan liknas vid det maniska tillståndet, utbrändhet bär definitivt Saturnus stämpel...

Anonym sa...

"...Dvs., vissa horoskop avslöjar att dessa människor inte har någon egen själ utan är enskilda uttryck för en kollektivsjäl."
Skiljer sig dessa kollektivsjälar från själar som besitter flera olika kroppar samtidigt? Jag menar bortsett från dina spekulationer, hur mycket "vetenskap" anser du dig stå för och hur mycket är infall för att passa resonemang?

Seaward sa...

Den här bloggen bygger på en bakomliggande världsbild spridd från Indien till romarna vid vår tideräknings början. Resonemang är också "infall" i den meningen att människan - till skillnad från vad hon kanske inbillar sig - inte tänker sina egna tankar. Det är kosmos som tänker hela den här showen. In-Fallet kan vara en bild som planteras i den enskildes huvud och möjligen kan man tillskriva den enskilda människan en mer eller mindre utvecklad förmåga att spinna ut den kosmiska impulsen. Men den som håller sikte på det ursprungliga In-Fallet kommer inte att svamla osammanhängande utan också en längre utläggning (som det här inlägget är ett bra exempel på) går som katten kring het gröt och ringar in frågan, tydligare och tydligare.

När du nu manifesterar ditt In-Fall som är av negativ art, en "stopp-och-belägg"-typ, så utgår även sådana från Världssjälen. Mothugget tillhör den negativa polariteten vars yttersta upphovsman är den bibliska figuren Satan själv, 100% Ofruktbarhet och Motsägelse.

Satans destruktion av den positiva polaritetens flöde stimulerar då i det ständiga kriget mellan Ljuset och Mörkret till en parering. I rollen av svärdsbäraren Mikael I detta avvärjande hör jag svaret på din fråga i ett infall till mig från Världssjälen:

Den domän Jordelementet betecknar är ett GENUS i sig själv, liksom den negativa och positiva polariteten kan sägas vara två Genus inom vilka de fyra elementen är delmängder eller mer individualiserade manifestationer. Alla individer som arbetar FÖR materiella åtskillnader kan sägas vara samma kollektivsjäl, samma röst. Precis som Vattenelementet tecknar ett enda Väsen (vars nidbild på bloggen blivit Hydran). Detta är en så grundläggande spelplan att människor, som berömmer sig av sin individualitet (eller åtminstone sin Persona, sin frisyr och sitt klädval) sällan tänker hur deras flyktiga existens uppstått ur och kommer att sjunka tillbaka i Själar som är större än dem själva.

Man är det man är till dess att man tagit till sig (assimilerat) och förverkligat en större självbild. Du skulle kunna vara helt unik, den Ende, Gud. Men du måste förtjäna den medvetna insikten genom en färd genom olika själsliga storlekar. Högerns löfte: total individualitet är i själva verket Satans falska löfte som lurar individen ner mot Jordelementet och total intighet i identifikationen med ”det enskilda”. Därför såg romaren Plotinus Eldelementet som skyhögt mycket renare och ett GENUS som mycket väl kunde kallas Guds barn. Eld och Jord är extremlägena bland elementen och betecknar därmed Ljuset och Mörkret, den positiva polariteten eller den supralunära sfären och den negativa, fallna sublunära sfären där de levande andevarelserna hela tiden tvingas byta kroppar och ständigt glömma vilka de är, gång på gång. Satan lever på den energi dessa glömska eller sovande själar skänker åt det lägre Systemet. Därför misskrediterar du bloggaren till och med i din problemställning. Efter det stycke du citerar tillerkänner jag nämligen människosjälen en annan essens än den man kan härleda ur horoskopet. Allt händer på själens a/ medvetanderymd och b/ intentionalitet.

Problemet med bloggen är att den kanske är 15.000 sidor lång och den antika kosmologin har refererats till ett penseldrag i taget över flera år. Jag rekommenderar 2 år med Plotinus samlade verk (700 sidor). Kan hämtas gratis online i Stephen McKennas översättning. Den kräver dock mycket kringstudier för detta är ett av antikens allra svåraste verk. Bloggen avspeglar mina försök att sätta mig in i nyplatonismen och se hur den relaterar till astrologin, som ursprungligen också sökte beskriva en metafysik.

Havsörnen sa...

Jag tror inte att du enbart syftade på sömniga ögon när du såg förstadiet till en Sömngångare i Arterton, men jag kommer att tänka på Nima Gholem Ali Pour:

http://4.bp.blogspot.com/_fEBxcQqUfdE/S9ODbX-tu1I/AAAAAAAAAC4/Ljjtkh0u1-Q/s1600/P4290001.JPG

Jfr långsammaste däggdjuret sengångaren: http://www.resdagboken.se/EPiServerCommunity/Modules/ImageGallery/Thumbnails/56/6519356/19288505_39279653.jpg

eller koalan som sover upp till 18 timmar per dygn:

http://2.bp.blogspot.com/-wPw-ksKrbi4/UA1bkjnVnTI/AAAAAAAABeM/nBuykcwotbg/s1600/DSC01612.JPG

Hur som helst, vid en titt på hans karta upptäckte jag två ömsesidiga receptioner. Detta har bara förekommit två gånger på bloggen, närmare bestämt i fallen andre vice talman Björn Söder och tidigare vice riksbankschefen Lars E.O. Svensson. Båda har Månen i Stenbocken, Söder har även Venus i Skorpionen och Mars i Oxen, medan Svensson har Solen i Skorpionen och Mars i Lejonet.

Nima Gholam Ali Pour (1981-11-29) har Solen i Skorpionen / Mars i Lejonet samt Venus i Skytten / Jupiter i Vågen. I övrigt har han Månen i Skytten, Merkurius i Skorpionen och Saturnus i Jungfrun.

PS Bloggen har börjat bryta mot löftet att aldrig mer nämna den f.d. statsministern vid namn.

Havsörnen sa...

Några ord föll bort:

"Båda har Månen i Stenbocken..."

...och Saturnus i Kräftan.

Seaward sa...

"Ingen hemma" är en synonym till "Sömngångaren". Faktum är att Stenbocken producerar en hel del exemplar av den här andligen frånvarande typen. Även om sömnen (och återhämntningen) ligger under Kräftan (och Månen) är det Saturnus kyla och svaghet som kan förklara saken.

Eller som du påpassligt noterar: en tät koppling av dessa två poler i en axel som hur man man än klättrar uppför Världsberget inte väcker själen till liv alls. Tvärtom "karriäraxeln" mellan hemmets Kräfta och det hårda slitets Stenbock är död från början till slut (ur det supralunära perspektivet). Detta är "världens väg".

"Han, vars namn inte får uttalas." Ja, ett infall är bara kul så länge ...:)