Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


fredag 11 april 2014

Kvinnor är inte värda livet




TT:s snabbproduktion av nyheter på en nivå som är snarlik Metros genidrag att skapa en gratis nyhetstidning för dumsnutar, och som sedan den erbarmligt påvra svenska pressen kan köpa in och publicera för korvören, inkluderar idag uppgiften att Jesus nog ändå hade en hustru (DN). 

En egyptiskt papyrusbit är äkta men kol 14-metoden verkar här ovanligt skakig och textsnutten kan vara så sen som från 500-talet eller så tidig som 100-talet. Det är naturligt att den här texten är på koptiska eftersom det var i Egypten det kristna motståndet mot den framväxande manschauvinistiska kyrkan i Rom var som störst. Var inte Jesus gift så lär man ha försett honom med en fru bara för att jävlas med den avfallna romerska kristenheten!

Men Thomasevangeliet, måhända redan tillkommer på 50-talet i sina äldsta partier, är faktiskt en textsamling som understryker Nya testamentets texter om en Jesus som alls inte vara någon semitisk kvinnoförtryckare - som vår tids infama ateistiska debattörer försöker få det till genom okunskap och en rutten attityd. (Smutskastningen av de s.k. abrahamitiska religionerna i västerlandet har f.n. monstruösa proportioner och visar hur döende den här civilisationen av degraderade och djupt bildningsföraktade människor är.)

Rubriken kommer från det häpnadsväckande och avslutande logion 114 i Thomasevangeliet och lyder i sin helhet så här:
Simon Petrus sade till dem: "Låt Maria [från Magdala] lämna oss, ty kvinnor är inte värdiga livet". Jesus sade: "Beskåda! Jag ska själv vägleda henne för att göra henne manlig, så att också hon kan få bli en levande ande som påminner om er män. För varje kvinna som gör sig själv till en man kommer att träda in i himmelens kungarike."
Simon Petrus blev sedermera symbol för den romerska kyrkan, vilket kan förklara varför han låter så extremt kvinnohatisk! Texten är mycket troligt en konstruktion som återspeglar två hela olika kristna linjer som vuxit fram, vilket minskar sannolikheten för att åtminstone den här versen har något att göra med det Jesus själv kan ha sagt. 

Att det är den prostituerade Maria som får särskilda favörer från Mästaren påminner om romaren Plotinus som på 200-talet på många sätt lät mer kristen än den romerska kyrkan (för att inte tala om den misogyna aposteln Paulus och hans ord om att kvinnor ska tiga i församlingen). Bloggen har flera gånger nämnt hur Plotinus ser kvinnornas Afrodite som en mytisk representation för den fallna själen - jämför Venus fall till materialism och sjuklig självmedvetenhet och vinstlystnad i Jungfruns tecken. På samma sätt skildrar de egyptiska kristna Jesus som en som bemödar sig om den fallna själen - horan - och söker få henne att återfinna sina bäringar.

Jag vet inte vad koptiskan använder för ordpar för "levande ande" men det är rätt uppenbart att tanken går tillbaka till Gud som blåste in livsluft i den tills dess enbart fysiska kroppen Adam (= av jord) så att han blev "en levande själ". Viss terminologisk förvirring råder här, för själen är per definition feminin, tillhörig jorden (eller någon annan planet vars materia och en högre form själen medlar mellan).

I mina öron låter det Jesus talar om som den hinduistiska termen "jiva atman" (sammandraget till jivatman), den levande andesjälen. Genom att sticka in ett litet "ande" kopplar man tillbaka till livsluften Gud blåste in i Adam. Denna livsluft eller pneuma är en Princip som skiljer sig från de Principer som utgör mineral- och växtrikena. Pneuma är "solvindar" som utgår från Solen eller Logos, den centrala förnuftsprincip som just kallas andesjälen i indisk astrologi. Plotinus föreställde sig människosjälarna som sidoordnade med Solens själ, i grunden likvärdiga varelser. Bara att Solens själ är satt att verka från en noblare nivå, och med en annan elementsammansättning än de själar som sänker sig ända ner till planeten Jorden. (Romaren Plotinus hävdade att de himmelska ljusen inte kunde vara ren Eld utan krävde ett litet mått av Jord för att de skulle kunna bevara sin synliga form - av vilket följer att den Eld som är metafor för den kognitiva kapaciteten i sig är osynlig.)

Men livgivande ande finns också i djurriket och "pneuma" indikerar just det: dessa varelser kan röra sig. Pneuma eller hinduismens motsvarighet i "prana" är animalisk livsenergi och Solen är det stora djuret - ett levande väsen - i centrum av vårt system. Vad djuren inte har är människans rationella själ och det är mellan solstyrda Lejonet och saturnusstyrda Vattumannen astrologin indikerar väsensskillnaden mellan djurriket och människoriket. Saturnus vetter bort från denna värld på ett sätt som Solen i händelsernas centrum inte gör.

Men människans själ, representerad av Afrodite som fallit till en prostituerads nivå för att hela hennes håg stod till den här världens säsongsblomster, är alltjämt i grunden välvilligt inställd till sin himmelske Fader. I indisk astrologi är Venus och Saturnus ömsesidiga vänner, ett förhållande som inte ens är begripligt i den västerländska astrologitypen där filosofin tynat bort och kvar bara är en mycket banal astrologi för banala konsumtions- och egoodlande individer. 

Saturnus är själens form i egenskap av att vara den verkliga varelsen som döljer sig inuti det bultande mänskliga solära hjärtat. Se Solen och Saturnus som dubbelexponerade på varandra. Inuti den levande själen, i dess centrum finns dess form. I Saturnus lagras själens många tidigare liv och härifrån delas karma ut i enlighet med komplexa lagar (ett liv på Jorden rekapitulerar mängder av tidigare liv och ur denna remarkabla komplexitet genereras nya situationer och utmaningar - alla karmiskt betingade).

Saturnus i människans inre är hennes medhavda "högre" eller rationella själ eller kanske mer korrekt, hennes äkta andeväsen. Det är den här delen enbart som kan återvända till himmelriket och då är inte längre Fadern synonym med Saturnus utan med Jupiter eller Zeus! Krångliga turer!

Den lägre förnuftssjälen tecknas av Månen och har det i sig att hos en människa nästan kunna förfalla till blind, irrationell sensationalism - individen är ett nästan medvetslöst stycke kött som ser och hör och luktar och reagerar rent instinktivt på alla intryck. Ofta hör man dessa väldigt tydligt när de öppnar sina munnar och kommenterar livets gång. Det är sällan mer än åsikter eller som en textremsa som säger samma sak som det som redan hänt eller pågår. 

Själens högre fakulteter i astrologin illustreras i själva verket av ett komplext samspel mellan flera planeter (eller hus). Venus sensibilitet för jämvikt eller brist på sådan, Merkurius förmåga att enumerera, Saturnus visa tillgång till material som själen bär på. Ja, Merkurius är också minnet i indisk astrologi. På morgonradion hörde jag om vittnespsykologi i samband med mycket små barn och experten menade att barnets minne var en funktion av att det tillägnat sig ett språk.

Under programmets gång lät det klokt men det är fel. Barnet registrerar med de sinnen det förfogar över och bevarar allt i Saturnus - karmacentralen - barnet är ju en själ och skördar (Saturnus) ständigt upplevelser. Men ett språk är nödvändigt för att kunna återge innehållet i minnet, språket kan vara kroppsligt, bestå av bilder eller logiskt konstruerade meningar. Merkurius som minnets planet hos indierna förefaller mig mer vara Merkurius som en skyttel som reser som en skottspole mellan Saturnus och det låga medvetandeplan som Månen representerar och där planterar minnesinformation. 

Men eftersom Månen är en notoriskt variabel (och påverkbar) planet som ofta felar till följd att den gränsar mot den grova materien, blir de återkallade minnena lite olika från gång till gång. Det är därför som det i populärvetenskapen brukar tjatas om att minnena inte existerar utan nyskapas varje gång. Det här påståendet lämnar ohyggliga problem som populärvetenskapen inte bryr sig om att adressera. De utgår från att åhörarna redan är indoktrinerade med myten om att minnena lagras i hjärnan.

Från earlychristianwritings.com med logion 114 om att kvinnan inte är livet värdig, hämtar jag några intressanta kommentarer (det finns fler). Bland annat detta:
Bentley Layton writes: "it was a philosophical cliche that the material constituent of an entity was 'female,' while its form (or ideal form) was 'male.'" (The Gnostic Scriptures, p. 399)
"Kvinna" och "kött" är således synonyma och kontrasteras mot "man" och "nous" - intellekt. Notera åter hur Nous motsvarar Saturnus som är Världssjälens Form eller styrande princip. En enskild andesjäl med sin eviga Idé eller Form inom sig, kan också kallas ett logos, en förnuftsprincip - vårt solsystems sol har ett logos inom sig, svenske kungen ett annat. Dessa logoi är, så vitt jag förstått, odödliga och oföränderliga. Det är bara själens nedre regioner som kan solka sig och som är indragen i det karmiska ekorrhjulet.

En annan bra kommentator på samma sajt säger:
Here is the culmination of several verses about the dualities (esp. 22, 50). In her transformed state Mary will be both male and female-a living spirit-now part of the kingdom of heaven where there are no dualities. Jesus is again trying to shock us into awareness of that other dimension.
- iver
Himmelrikets kungadöme befinner sig bortom alla dualiteter. Nu förefaller Vattumannen stå i en dual koppling med Lejonet, men som nämnts bör man betrakta dessa naturliga antagonister som en (instabil?) helhet. Framför allt tillhör de den positiva och högre verkligheten - Eld och Luft - där de eviga väsendena vistas. "Kött och blod kommer aldrig att nå himmelriket" säger ett bibelställe och romaren Plotinus talar också om själens behov att göra upp med sin fångenskap i den grova materien (Jord eller Jord och Vatten i gyttjig förening). 

En själ som enbart drivs av planeter i Vatten och Eld - som artisten Madonna - är potentiellt på rätt väg även om det kan vara svårt att skilja den här "sensationalismen" som reagerar direkt och starkt - från vilket djur som helst. Men helt klart tecknar Eld och Vatten kristendomens två dop, Vattnet som rentvår det förflutnas synder och dopet i levande Eld ("kvinnor är inte värdiga livet"), vilket är en metafor för att hitta tillbaka till en känsla av sin verkliga natur som levande andeväsen.

På något lustigt sätt verkar ofta Luft, det romaren Manilius kallade det exklusivt mänskliga elementet, hamna i kläm. Elden tar över och tycks göra Luften onödig. Men när Vattumannen vänder på sin kosmiska kruka och häller ut en ström, är det därför att Luft - rationalitet och planering - har föregått världens fortsatta förlopp. Intelligent design eller kreationism som smådjävlarna nere i leran hatar så enormt eftersom orden påminner om kognitiva nivåer deras själar vet att de tappat bort. Kanske om tiotusen år att de återigen kommer att se klart...

Den indiska läran om kroppens sju energihjul (chakras) påminner kanske om varför Luften hamnar lite i skymundan (anden är impotent, sade Goethe). Lotusblomman med de 1000 bladen motsvarar det sjunde energisätet ("sjunde himmelen") och denna ligger inte ens inom den mänskliga kroppens grovfysiska konturer utan en liten bit ovanför kraniet. Det sjunde chakrat i människan korresponderar med Saturnus, formen som ligger bakom hennes unikt mänskliga själ som dess Fader och Arkitekt. Som hennes individuella nous skulle man också kunna säga att människosjälen på den här höga och transpersonella nivån är sin egen arkitekt. Åtminstone vissa tankeriktningar menar att det ÄR möjligt att bryta kretsloppet och bli en verklig frisjäl som kommer och går helt utan bindning till Nödvändigheten och den materiella verkligheten. 

Det är möjligt att det är just så man ska uppfatta Jesus löfte till Maria från Magdala, att också hon ska få sina ögon öppnade för att hon är en evig rationell förnuftsprincip - ett evigt logos eller en i högre mening "levande själ". Första Mosebok lät Gud blåsa rationell luft in i djurkroppen Adam och det kallas en levande själ. Men vid tiden för den här egyptiska texten har tankarna om själen tagits längre. Den här "levande själen" tillhör livet bortom det jordbesudlade fysiska livet. 

Möjligen är det ett liv i sjunde himmelen vilket skulle innebära att själarna alltjämt är klädda i kroppar av fin luft. Men genom den här friheten (i förhållande från de låga och fängslade sfärerna) kan andesjälen också blicka mot ett annat ljus som attraherar och lockar: Zeus eller Jupiters ljus från Vintergatans centrum. Ännu en metafor för ett Centrum som bara tycks öppna mot ännu ett.

I en memorabel dröm för många år sedan fann jag mig i ett slott och frågade desorienterad några förbipasserande om vägen. Ingen visste hur man lämnade det här slottet. Det sades att slottets ytterväggar faktiskt expanderade ju mer man färdades, så att det inte ens var möjligt att lämna det. 

Så om vårt systems utpost kallas sjunde himmelen eller Saturnus och är en luftblå station men i det läget elden eller ljuset från galaxens centrum lockar, vad händer då när när man når nästa centrum. Svänger det igen och en ny plan av luft börjar skönjas - ett nytt luftslott att vandra genom tills det också är utforskat? 

Är det därför Eld och Luft är de två högsta elementen? De representerar en alltigenom "maskulin" två-i-ett-princip som som kreerar världarna. Fadern och hans Logos, Sonen. Orden är från den här världen men Principerna är höjda över språket. Den som inte förstår Principerna har bara kvar att märka ord och befinner sig därmed i Platons beryktade grotta där man är fånge i sin egen kropp och dess förkärlek för sinnesförnimmelser av det "externa".

16 kommentarer:

Anonym sa...

Det där med papyrusbiten tycker jag mig ha läst förr... vet inte om det är en omtuggad "nyhet" eller om det är något nytt fynd.

Annars - det som står i detta inlägg får mig att tänka på en annan blogg (som jag refererat till förr, men det gällde något annat då, har jag för mig). Den bloggaren tror inte heller på att Jesus var "någon semitisk kvinnoförtryckare". Och inte heller Paulus, till skillnad från dig. Han menar nämligen att "Paulus rådde sina försäljare att vara smidiga, när de krängde sin nya lära på en konkurrensutsatt marknad" - därav påbudet om kvinnan tige i församlingen, för det var nämligen förbjudet enligt Mose lag, och P var rädd att stöta sig med de laglärde. Och hans förklaring till 1 kor 10:23-33 är verkligen bestickande! Han har en teori om att det var kyrkofadern Clemens som var pseudo-Paulus, och som var skyldig till denna och andra feltolkningar. Inte vet jag om han har rätt, men det är iaf intressant att läsa, tycker jag.
Här är länken: http://christerbroden.wordpress.com/2014/02/12/feminism-i-bibeln-avsnitt-2/
Läs även gärna avsnitt 1 och 3.
S

Anonym sa...

Har hört om zeus feminina ursprung som artemis. Artemis är ju känd som jakt-gudinna med spänd pilbåge precis som skyttens stjärnbild.

Också hört om någon gammal feminin zodiak vid namn Dendera Zodiac. "inner zodiac" and so on.. Michael Tsarion skriver om detta här: http://taroscopes.com/highwindowsarticles/innerzodiac.html Här är även någon lång intervju där han pratar om denna http://www.youtube.com/watch?v=_YrmJFQ1Tjo

Anonym sa...

Hippo gudinnan Taurt (Tarot) i mitten av denna Dendera Zodiac. Det ska tydligen vara ursprungliga tarot (kolla förstnämda länken). Originella jungfru maria sägs det där också.

Anonym sa...

rättning: artemis ska ju vara zeus dotter såg jag nu. Men detta om den feminina zeus som gudinnan Dodona bland senare mythologare. (säger wikipedia här http://en.wikipedia.org/wiki/Leto läs witness at the birth of apollo). Läser även "doves") were the sacred women of Zeus and the Mother Goddess, Dione, at the Oracle at Dodona. http://en.wikipedia.org/wiki/Peleiades

Seaward sa...

Det är länge sedan jag läste om zodiaken i Dendera (det är ett ortsnamn), men jag har för mig att den är mycket sen, en stor takmålning i ett hellenistiskt tempel (200-talet?).

Det finns, så att säga, inget "mystiskt" eller alternativt med den utan återspeglar astrologin som den troligen praktiserades sedan babylonierna introducerat den i Medelhavsvärlden. (Portalfigur, den babylonisk-persiske prästen Berossus som missionerade astrologin till grekerna på 200-talet före vår tid).

http://en.wikipedia.org/wiki/Berossus

Seaward sa...

Just det, nu minns jag. Egyptierna har med sin otroliga synkretism (typisk för hellenismen i största allmänhet) packat zodiaken centrum full av _sina_ gudar. Bara gudarna vete väl hur deras slingriga identifikationer gick till, men skrivkonstens gud Thoth i Egypten som den trefaldigt store Hermes, dvs. skrivarnas gud Merkurius i väst (Nebo/Merkurius i Babylon) är ju klar och tydlig...

Seaward sa...

Jag kände också igen pappersbiten och det skrevs om den just när äktheten ifrågasattes.

Teoretikern du refererar till är totalt för smart för sitt eget bästa. Paulus tog ju demonstrativt parti MOT hela Mose lag och förklarade alla "fria i Kristus". Det finns för många hemkokta forskare på nätet som vilseleder folk med ett ytligt sken av pålästhet.

Om om inte Paulus hatat Mose Lag som besatt (det här grunden till hans bråk med Jerusalems äldste, bland annat Jesus yngre bror Jakob), så förutsätter den här bloggarens tankar att Paulus missionerade till judar bosatta i längs hans färdvägar i Mindre asien. Det verkar inte heller värst sannolikt, inte om man läst Paulus brev. Det var länge sedan jag gjorde det nu, men jag har en bestämd känsla av att hans målgrupp var blandad. Förvisso stod väl kvinnan inte högt i kurs heller i de mindreasiatiska kulturerna vid den tiden, även om man lätt glömmer romerska kvinnors makt för att få till en bättre "feministisk vinkling": Fast, återigen, den här (betydande) parentesen för patriarkatets förtryck kanske bara gällde Roms privilegierade kvinnfolk.

Tanken att kyrkofadern Clemens skulle ha författat de falska Paulusbreven var intressant, men bara om man vet var Clemens själv stod i frågan om kvinnors status i samfundet. Den kunskapen har jag inte.

Seaward sa...

Jag noterar din rättelse här nedan. Astrologiskt har ju Zeus (Jupiter) både en maskulin och en feminin sida, som Skyttens respektive Fiskarnas härskare.

Den senare aspekten har jag kommenterat under det sökbara begreppet Zeus Soterios (Zeus som Räddaren i nöden), en aspekt av gud som handelsmän åkallades inför sjöresor (Fiskarna). Intressant att handelsmannen Merkurius är "fallen" i Fiskarna - sjunken till havets botten skulle man kunna säga!

Den finaste sidan hos brittiska yrvädret Russell Brand (se inlägg för några dagar sedan) är just hans Måne med Jupiter i Fiskarna i tredje intellektshuset. Här ser man Zeus Frälsaren verka GENOM en människas faktiska intellekt. Det är därför Brand förespråkar stenkastning och revolution mot det kapitalistiska västs system.

Intressant är att Jupiter äger den onda daimonens tolfte hus i Brands horoskop vilket kanske nyanserar tanken om en "ond daimon" en smula - Jupiter ÄR god men här spelar den rollen av problembarnet!

Och varför? Kanske för att Zeus Frälsaren inte lider se de rikas utsugning av Europas folk. Medelklassen här kommer att sluta som den i USA...

Havsörnen sa...

Skumlyssnade igenom intervjun med Tsarion. Soldyrkaren Echnaton var en ondskefull snubbe. När han avsattes flydde prästerskapet landet och startade de abrahamitiska religionerna som är maskerade solkulter. Isaks farsa var egentligen Farao. Illuminati styr hela historien, ex. elaka Franklin och Roosevelt. Spindeln i nätet är engelska drottningen, uppbackad av Vatikanen. En egyptisk prinsessa har namngett Scotia/Skottland och det hörs ju på namnet att grevskapet Kent kommer från Chem, det forntida namnet på Egypten. Och se bara alla egyptiska obelisker utplacerade över hela västvärlden. Bla bla...David Icke...2012...Federal Reserve...förslava mänskligheten...

Personligen tycker jag att Santos Bonacci är den som är rolig att lyssna på av dessa konspirationsteoretiker med inriktningen synkretism och astroteologi. Bonacci föddes i Myrtleford (Little Italy) Victoria, Australien 24 mars 1963, 16.30. Michael Tsarion (Brian Heatley) ingen uppgift, född 1968.

Seaward sa...

Konspirationsteoretiker är ett välvilligt ord. Jag skulle vilja kalla sådana här "informationskällor" borderline-människor med Månen helt ur styr och mytomanin som sjukdom. Echnatons välde och Moses flykt ur Egypten har behandlats med realism och respekt av Robert Feather i hans "privatspaning" som jag refererade till här:

http://sidereal.hall-of-man.com/2010/10/fler-desinformatorer-i-ateist-sverige.html

Han fann bestickande kopplingar mellan bl.a. egyptiska måttenheter och de som användes i kopparrullen från Dödhavsrullefyndet och byggde utifrån detta (och egna resor i Egypten) en plausibel tanke om att monoteismen förvisso är en judisk import från tiden som slavar i Egypten.

Det sätt på vilket allsköns material hopas och blandas av amatörer på nätet (jag är också åtminstone halvamatör) gör mig dock lätt illamående. Det är helt klart att knappt någon har vett att källkritisera och den här berättelsen du summerar är inte alls olik den andra privatspanaren som inte ens betänkt att Paulus bråk i flera av sina brev mot de "judaiserare" som verkar följa honom och övervaka honom (bl.a.krävde de att Paulus inkluderade omskärelse för att få bli kristen) gör tesen som en annan kommentator återger här ovan helt absurd.

Det typiska för konspirationsteoretiker upplever jag vara "Jungfruns detaljperspektiv" och en total avsaknad av helhetsblick över ett område. Sedan börjar man pussla ihop flera områden på basis av den mest nödtorftiga kunskap om vart och ett av dem.

För den som fryser redan på ett enstaka ord och ser en koppling till ett annat ord, öppnas vilka fascinerande fantasier som helst, det är jag den första att av egen erfarenhet medge. Men problemet är inte associationsförmågan utan avsaknaden av kritiskt logiskt tänkande...

Sen finns ju också din inställning till hela området, tar det med ett gapflabb och ser allt som ren underhållning (för den lägre själshalvan). :-)

Anonym sa...

Den där galna teorin får mig att tänka på Göticismen och Olof Rudbeck - de är lika tokiga båda två. Allt antiken och GT nämner låg i egentligen i Sverige. Paradisets lustgård t ex. Och Thebe, ja det låg i Täby!

När det gäller den "privatspanare" som jag nämnde var jag kanske lite för otydlig och kortfattad. Man bör nog läsa inläggen i sin helhet. Paulus avskydde traditionell judendom och Mose lag, ja, men han var _smart!_ (påstår bloggaren alltså). Därav påbudet att ligga lågt med sådant som kunde sticka i ögonen (i urkristendomen hade ju kvinnor en för tiden ovanligt stark ställning). Så här inleds det tredje inlägget i temat: "Först skrev jag, att Paulus menade att kvinnan skulle tiga av hänsyn till sådana som inte är kristna. Skräm inte bort judarna vi skall missionera bland genom att bryta mot Mose Lag!" Så går han in på 1 Kor 2:9 och skriver: "Det där är Platon! Det är grekisk filosofi, som den lärde Paulus associerar till. Denne hedningarnas apostel skriver till sina f.d. hedningar och använder ord och begrepp, som är självklara för dem." Han syftar på liknelsen med grottan: "...Skuggkastarna kallas ibland ”Världens Makter (...) Vilka makter finns det då, som kastar dessa skuggor? Jo, vi har Lagens Ängel, över vilken Paulus öser galla. I Galaterbrevet är Lagen en förbannelse. Den förhäxar oss. Den tror fel, som tror sig bli rättfärdig genom att följa Lagens i fråga om riter, regler och offer (Gal 3)." osv, osv.
Jag vet som sagt inte om han har rätt, men nog tycker jag det låter liiite mindre galet än det där med Egypten som refereras till härovanför...
Bloggaren i fråga är förresten född 23/10 1944... Venus i skorpionen visserligen, men knappast månen helt ur styr - om dina teser stämmer - skyttmåne m Jupiter i lejonet. (1944) :-)
S

Seaward sa...

Onekligen för han ett utförligt resonemang om Paulus ”slipade” missionsstrategi - och bortser helt från att det bestående intrycket är att aposteln var så in i norden klantig att han ofta kördes ut ur städerna (mordhotad till och med). Hur rimmar det med den strategiska expert privatspanaren frammanar?

Han hade således inte bara problem med de spioner från Jerusalem som kollade att han inte fuskade med Mose lag (och omskärelsen som ett ovillkorligt krav och tecken på omvändelse till ”Vägen”) utan i lika hög grad med sitt eget obalanserad temperament och hånfulla attityd (han önskar att Jesus bror de andra ”höjdare” får sina manslemmar avskurna – en hätsk referens till omskärelsedispyten).

Med så många år vid den här bloggen borde du vara försiktig med att hänvisa till planeten si eller så som argument i det enskilda fallet. Nog kan Månen i Skytten svara mot Jupiters religiösa tematik, och Eldsynergin med Lejonet finns naturligtvis där. Men samtidigt är Lejonet en pompös dramatiker, kanske inte det drag man främst söker hos en religionsforskare.

Hade du argumenterat från hans Saturnus-position hade det givit en bättre antydan om en sund känsla för historia. :-) Venus har föga att göra med ämnet, förutom att den som soldisponent kanske ger en svag tendens till dissociation eller rationalisering hos den teoretiska Vågen baserad på negativa emotioner (Venus i mörka Vatten). Men saklighet och historisk sanning kräver en bra Saturnus och fläckfria delar för faktahantering i horoskopet (tredje huset, Merkurius). Lejonet eller femte kan visserligen ge gnistan av inspiration...

Anonym sa...

Jag ville inte dra hela hans horoskop i den redan långa kommentaren, utan tänkte att du fick väl kolla själv. Och som synes påminner era horoskop faktiskt om varandra på flera sätt, Saturnus opposit månen t ex, fast i omvända tecken.

När det gäller Paulus så anser jag att hans största fel var att han införde den falska försoningsläran.

Seaward sa...

Jag kanske borde ha räknat ut religionsforskarens karta men vill bara påminna om att Sideriska efter att ha trampat vatten som sitt kanske sista steg (ämnet har nått vägs ände) sedan några månader börjat betona hur de jordiska husen kan köra över de "rena" celesta budskapen.

Därför kan två horoskop med samma sol- och måntecken etc, i den slutliga analysen vara som natt och dag, exempelvis en Sol i femte är så olik en Sol i tolfte möjligt är, t.o.m. om de skulle ligga i samma tecken..

Se ett kommande inlägg ännu i pipeline om kejsar Augustus och hans hovskald Horatius. Det ena har en känd födelsetid men inte det andra. Hos den förre kan Jordens pragmatism ses ta över Eldhusen med extremt makthungriga (inomvärldsliga) tendenser som följd.

Anonym sa...

I så fall är mitt psykes syn på mig själv jämfört med det jag fysiskt är olika som dag och natt :-) (Har just dessa solplaceringar i mån- resp fysisk ascendent.)

Seaward sa...

Ja, den här delen av indisk astrologi har jag inte blivit riktigt klok på ännu,mest för att bloggen knappt innehåller en enda komplett tolkning alla tre ascendenterna och något färgstarkt livsöde.