Från före antiken och in i renässansen rådde i kosmos den naturliga ordningen. Astrologin med dess zodiaktecken, gradtal och planeter illustrerade den gudomliga ordningen nedflyttad i tid och rum (eller som antikens filosoferna sade, "evigheten utrullad genom tiden"):
The heavens themselves, the planets, and this centre [earth]
Observe degree, priority, and place,
Insisture [constancy], course, proportion, season, form,
Office, and custom, in all line of order.
....
But when the planets
In evil mixture to disorder wander ...
O, when degree is shaked,
Which is the ladder of all high designs,
The enterprise is sick.
...
Then everything include itself in power,
Power into will, will into appetite,
And appetite, an universal wolf,
So doubly seconded with will and power,
Must make perforce an universal prey,
And last eat up himself.
Ur: Shakespeare - Troilus and Cressida 1. 3. 85-124
Citatet just hittat på den här sidan under förstrött sökande efter nya uppslag till det underdåniga lovprisandet av bl.a. den astrologiska färdigheten hos den med Shakespeare samtida 17e greven av Oxford. (Vissa hävdar t.o.m. deras identitet):
For who marketh better than he
The seven turning flames of the sky?
Or hath read more of the antique;
Hath greater knowledge of the tongues?
Or understandeth sooner the sounds
Of the learner to love music?
(källa)
För den antika världsbilden och dess "Great Chain of Being" som Shakespeare här alluderar till, se inlägget om idéhistoriens fader, Arthur Lovejoy. Vem kan förvånas över att Lovejoy föddes med själens form, Saturnus, i negativt härskarläge i Stenbocken och med stadig kontroll över intellektets Merkurius i Vågen?
Saturnus i Stenbocken står i grund för exakt samma värdekonservativa tanke om en objektiv och normativ struktur som Shakespelare lägger ut texten om, en naturlig ordning att lära sig Guds vilja och avsikt för människan från.
För exceptionellt intelligenta diskussioner om den antropiska principen - ett kosmos intelligent designat för människan att beskåda och lära sig av - se rymdflygforskaren och vetenskapsfilosofen Wolfgang Smith och hans halvdussin böcker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar