Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


lördag 1 juni 2013

Ateist-Lenas svartmålning av välfärdssamhället

Författaren och ateisten Lena Andersson artar sig allt mer till högertidningen Dagens Nyheters normativa filosof, ur vars inlindade åsikter såväl ledarkrönikörer och de tokpolitiserade allmänreportrarna hämtar principerna att explicera och hänga upp lättbegripliga aktualiteter på. Ungefär som astrologin fordom bjöd på en handfull principer som, väl förstådda, kastade ljus över skeendena.

Inte så att Andersson lever helt och hållet i Platons värld av abstrakta principer ("formerna") - i sin didaktiska ambition förvanskar hon i sin senaste krönika Husbyupploppen till en generisk invandrarröst som säger, "Ge oss jobb och mer resurser så slutar vi förstöra". Ett exempel på samtidsmänniskan, menar Andersson, vars upplevelse är att jaget är kung och min omvärld är till för mig. (Anderssons upphöjda Sol i Väduren, visar att hon egentligen och återigen skriver om sig själv i något slags livslångt terapiarbete eller försök att förstå vad hon är som ett fristående "jag".)

Krönikan är om möjligt än mer avtändande läsning är den här bloggens astrologiska fikonspråk eftersom reduktionen av alla de exakta tankekonstruktionerna till klarspråk röjer en ordinär marknadsförespråkare, en Anders Borgsk motståndare till den allmänna välfärden, del av ett svunnet samhälle som aldrig kommer att komma åter enligt Lena Andersson. Ateisten föredrar individuella rättigheter, vilket leder till borgerlighetens devis, att "var och en måste bära sin egen kostnad" - konstnär eller vårdbiträde. 

Det är därför hennes borgerliga kverulans över skattebördan, att behöva betala för andras onödiga fingerfärgsmålande eller kommunala vårdinrättningar, maskeras i det lömskaste och mest svårforcerade textstycke jag tror DN någonsin publicerat. Andres Lokkos välmenande men otympliga språk antar Nobelprisvinnarproportioner jämfört med Anderssons:
Få betraktar sig emellertid som betjänter åt den som lagen tvingar dem att hjälpa fastän relationen tekniskt sett är sådan. Alla kan förlora allt och anar att de då kommer att vilja att andra ska vara tvungna att hjälpa dem, att det inte ska bygga på en opålitlig frivillighet.

Och när det verkar som att vissa drabbade haft chanser de kunde ha tagit så intalar man sig för att slippa tänka att man görs till uppassare, att så länge kulturellt, genetiskt och ekonomiskt kapital inte är jämnt fördelat så har alla inblandade i själva verket berövats den jämlikhet som naturligen tillkommer människorna genom deras lika värde. Men som vi såg har detta synsätt sina sidor.
Jag fick läsa stycket tre gånger. Bara mörkermän eller fega skriver på ett sådant sätt. Eller vad om det gamla talesättet, "det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda"? 

Andersson låter sin och DN:s tänkta målgrupp förbli underförstådd. Istället lyfter hon fram "de få" ur den borgerliga medelklass hon talar till. Andersson låtsas föra den borgerliga skattebetalarens talan och understryker att bara "få" av dem faktiskt skulle gå med på att de är slavar under Staten som beordrar dem att betala in sin skatt. 

Andersson peppar nu subliminalt den egoistiska borgaren att tänka: "skatt till den allmänna välfärden = jävlar, jag är en slav (något negativt), slav under t.ex. bråkstakar i förorten". Vi hör redan hur Andersson tjänar mörka och repressiva krafter i sin ofullständiga utredning av samhällstypernas utveckling (jag återkommer till att hon bara ser en väg).

Av dessa fiktiva "få" bland de själviska borgarna noterar Andersson också några som inte hackar på samhällets improduktiva men likväl resursslukande element - sjuka, arbetslösa eller bara oturligt nog "invandrare" - trots att dessa goda mönsterborgare upplever hur undermänniskorna parasiterar på "mig och mina skatteinbetalningar". 

Andersson rekonstruerar här den goda mönsterborgarens fromma förhoppning att skatt ändå är en god försäkring eftersom man aldrig vet om man själv kommer att bli sjuk eller arbetslös och i behov av samhälleligt stöd. (Har inte denna plattityd formulerats hur ofta som helst, men på ett begripligt sätt?)

Men sedan förfular Andersson dessa "några" bland de "få" - hur många egoistiska borgare talar vi egentligen om nu? Lena Andersson själv och tre till? - genom att belasta dem med dödssynden superbia, högmodet. Några goda borgare tröstar sig med att inte vara ensam om eländet (som i deras fall stavas skattepålagan). Andra har sina problem: de är t.ex. invandrare och/eller genetiskt underlägsna!

Anderssons övergripande fråga är nu två typer av samhällen, det altruistiska och det själviska högersamhället. Men att väva in rasbiologiska tankar om rena svenskar och genetiskt sekunda invandrare, att ens frammana den här bilden av en inte bara den "goda borgaren" utan också en undergrupp av rasistiska och högmodiga borgare, är intressant. Ägnar sig Andersson åt subtil kritik av borgerskapet? Eller ser vi här en bekräftelse på att gränsen mellan geni och galenskap är hårfin?

Eftersom Andersson favoriserar den borgerliga individualismen framför det kollektiva välfärdssamhälle hon begripligt nog inte vill skissa någon utveckling hos och ljusnande fram tid för, tvingas hon beskriva det i nedsättande och oattraktiva termer genom skildringen av en släkting i en ful liten "kommunist-lägenhet" med dåliga golv. Det gamla, "onda" socialdemokratiska Sverige! 

Andersson är genant som så flagrant undviker att nämna det Sverige som närmast föregick den nobla tanken om en människa med oförytterliga rättigheter och en dräglig standard åt alla samhällsmedborgare. Det skulle förstöra Anderssons argumentation att påminna om tiden dessförinnan, de få stormrikas herrgårdar och de övrigas Lort-Sverige, med fattighjon som sov i drivor på trampade jordgolv (mer eller mindre). 

Dessutom ljuger hon när hon påstår att det gamla Sverige helt saknade valfrihet (även om man ibland fick ligga i för att få gehör för lösningar bortom standardmallen). Hon ljuger en gång till när hon använder ordet på det slappa sätt högermänniskan i dag gör. Vilken valfrihet har Sverige i stort när alla apotek klungar sig i Stockholm? När privatskolor plötslig börjar dö massdöd pga. kortsiktiga vinstuttag och upptäckten att årskullarna nu blir mindre och ställer ut ungar som behöver utbildning på gatan?

I en annan berättelse an den Andersson väljer att se, hade vi upplevt den sociala demokratins återkomst i utvecklad form. I den historien saknas näringslivslakejer som Stefan Löfven och Magdalena 'Affärsplan' Andersson, som faktiskt i Riksdagen nyss röstade ja för en typisk högeråtgärd - villkorandet av socialbidrag - som vittnar om att de accepterat Näringslivets krav på hög arbetslöshet för att hålla lönerna nere. 

Minns "Affärsplan Sverige" i september 2012.
Myten om den svenska demokratin (valfriheten) blev nu synlig.




 Socialdemokratins högsta ledning är tydligen av den åsikten att staten nu måste, för att undvika att Sverige flyger i bitar i social oro BINDA alla dess frustrerade medborgare i tvångsåtgärder för att de ska få hjälp med brödfödan. Socialdemokratin valde häromdagen näringslivsmentalitetens fascistiska förtryckarmetoder mot folket! Bara Vänsterpartiet tycks ha sett vad som är på gång i Sverige. Ännu ett ideologiskt svek från socialdemokratin - att ha köpt borgarnas fula syn på människan som något ont, något som måste begränsas och desarmeras.

Den här utvecklingen i svenska riksdagen omintetgör naturligtvis Lena Anderssons inlindade hyllning till sin samhällstyp. Hon är lika lurad som alla andra. Moderaterna har byggt på en ny tvångskultur under sju år och socialdemokraterna har aldrig egentligen förstått hur intrikat frågan om "herre eller slav" är.

Men i en annan berättelse skulle den sociala demokratin - med ett kunnigt och reflekterande folk som bas - kunnat tacka nej till näringslivets djungelideologi ("äta eller ätas"), byta ut korrupta politiker och eliminera vinstivrarna. Kort sagt, alla dessa som likt Lena Andersson tänker i termer av pengar. 

Livet kan inte mätas med det måttet, måttet passar inte Människans storhet. För vi är ju envar en kung OCH tjänare samtidigt. Det är Anderssons oförmåga att flexa sin tanke som gör henne till en typisk ond högerborgare, som inte vågar säga rakt ut vad hon tycker (jag har noterat detta i flera krönikor) utan torgför dåliga och banala tankar bakom en problematisering och komplex språkdräkt.

Karl Marx förutsåg den post-ekonomiska civilisationstypen, och det är den mogna individen, medveten om sin dubbla roll som kung och tjänare, som han syftar på med den övergripande formuleringen: "åt var och en efter dennes behov, av var och en efter dennes förmåga". 

Precis som i Platons mästerliga "Staten" finns en intellektuell rådgivande elit i detta samhälle, men den lever kommunistiskt, utan individuellt ägande. En intelligent människa kan inte låta bihang inkräkta på sin tankes renhet och förmåga att se sanningen. 

Mer eller mindre ofullkomliga själar - drivna av simpla motiv som självhävdelse (Lena Andersson), hunger och osäkerhet (Fredrik Reinfeldt) och många andra instinkter - ges en sandlåda där de kan "leka marknad". Ja de kan t.o.m. få ha Monopol-pengar om de tycker det blir mer praktiskt så. Men dessa människor får inte ha med makten att göra och därför måste idealsamhället i någon mening vara ett kastsamhälle. 

Politikerna måste isoleras från denna gyttja som är marknadsmänniskorna och enbart associera med det filosofiska rådet. Man behöver bara grundskola för att se hur Sverige totalt havererat och gått motsatt väg. De mest sketna individerna ur menigheten (under marknaden) strävar mot politikerskrået för att försäkra sig om en smidig övergång till marknadsfolkets rikedomar. 

Filosoferna är helt satta ur spel i det här systemet och man t.o.m. inrättar mörkermän som Lena Andersson att spela filosofrollen. Allt för den borgerliga självlögnen, där orden men inte gärningarna stulits från en äldre socialdemokrati, där moderaterna av alla partier påstod sig ha arbetat för kvinnans jämställande med mannen och i vars mytiska världsbild Stockholm är huvudstad i Skandinavien! 

(Den moderata kommunledningen kan varje morgon då de går till jobbet se flaggorna utanför Stadshuset i Stockholm deklarera detta. Eftersom lögnen är skriven på engelska lurar Stockholms stad också medvetet i de horder av turister som flockas i den här delen av Stockholm att det skulle förhålla sig så. Vari ligger skillnaden på stockholmsmoderaternas handlingar och nazismens falska propagandakampanjer? Superbia, högmodet)

Den konfucianska klassikern Förvandlingarnas bok sade det 2.500 år sedan nästan ännu enklare än Karl Marx:
"Ta inte profit eller förlust till ditt hjärta. Då kommer du att gynnas i allt du företar dig"
(I Ching, kapitel 35, femte versen)

Men det är möjligt att världen behöver en större katastrof än ett tredje världskrig för att så effektivt bryta ner de strukturer Lena Andersson inte förmår tänka bortom. Storfinansen regisserar som bekant även krig för sin vinnings skull så krig bara stimulerar den rådande ordningen. 

Har du märkt hur nojig mänskligheten börjat bli över stora kometer som skulle kunna trilla ner på Jorden och utplåna mänskligheten? Den neurosen är det enda tecknet som avslöjar att Storfinansen bara består av människor, den också. Oerhört mycket sämre människor än du och jag. Vad Lena Andersson sysslar med, förstår jag ärligt talat inte. 

Hon verkar ha trasslat in sig i ideologisk-intellektuella positioner hon aldrig kommer att lyckas se klart så länge ateismen ingår. Den förnekar henne möjligheten att se med andens klara blick genom att kategoriskt förneka att det existerar ett samvete. Men först med detta påkopplat ser man vad som är sant och falskt. Samvetet kan vara en känsla, det kan vara en inre dialog. 

Man vet när det inte bara är "hjärntjatter" utan en inre rösten som säger sitt. Pladder i huvudet är ens eget, "den still inre rösten" är distinkt något som upplevs annorlunda. Uppfattar man den vet man att Sanningen med stort S har berättat den korrekta historien. Lena Anderssons krönika i DN är inte korrekt.


Rent historiskt har hon rätt i att borgarna valde att bli "slavar", om man nu kan kalla det samhällsfördrag man föds in i för slaveri. Mer exakt är dagens borgare inte slav under en stat som begär in skatt, utan under sitt eget kortsiktiga begär efter mer komfort på andras bekostnad. 

Detta är inte att förvåna sig över. Normalfördelningen placerar med nödvändighet borgarens förståndsgåvor i det dominanta och därför mediokra mellanläget där man inte producerar något stort eller av bestående värde. Medelmåttan kan bara hävda sig genom att som regeringen Reinfeldt diskriminera mot de som har det ännu sämre ställd eller bara råkar ha fötts med fel hudfärg.

I borgerlighetens sifferbaserade rationalitet (som allt mer tydligt maskerar lika monumentala övergrepp mot individerna som någonsin en diktatur)  gäller det att hålla de begåvade borta. I synnerhet eftersom generös intelligens i allmänhet innebär att en socialistisk eller socialt demokratisk synvinkel. Det är det individualiserande egoperspektivet som sätter skygglappar på själen och ger oss dumma människor. 

Social talang, förmågan att se på saker ur grupperspektiv, är redan i sig tecken på att människosjälen kommit ett par nivåer in i det spel som spelas på Jorden. Lena Andersson uppehåller sig lika envist som hennes soltecken Väduren vid frågan om den enskilde. Så vill Härskarna i bakgrunden ha det. De själva _kan_ tänka sociologiskt och vet att deras högerpolitik skadar människorna och samhället, men så länge inte alla ser det, lever de det goda livet på andras bekostnad.

Tänk en värld styrd utifrån helt andra parametrar än Reinfeldt-Borg-Anderssons plus och minus. Men åter, inte ens ett världskrig, med mindre det totalt föröder världen, kommer att få pengamänniskorna att börja tänka i jämlikhetstermer. De är helt enkelt för dåliga som medmänniskor, alltför separerade från det Platon kallade "det Godas princip". 

Utan tillgång till sina samveten hör de inte vad nästan hela svenska folket hör via detta gemensamma vetande: att profit på skolbarn och sjuka tillhör den onda häxans svarta värld. Undrar vem Lena Andersson tror sig representera?





Tidigare inlägg om detta problematiska horoskop med dess låsning vid övergången mellan JAG och MINA PENGAR (Väduren/Oxen) - händelsevis samma problem som i Sveriges horoskop:

Gissa ateist-Lenas tecken (maj 2010 - mycket vatten har runnit under broarna sedan försöken att gissa vilket av tre horoskop som var författarhoroskopet)

Ateist-Lena och Hizbollas andlige ledare (sep 2012)

Lena Andersson - mer islamofob 2013 än 2012 (feb 2013) 

Konsten att förstå text (mars 2013 - ett inlägg inte helt olikt ovanstående)



Se även den fria uppföljingen: Ateist-Lenas systrar och bröder i olyckan - en genomgång av 7.500 celebritetsfödslar efter barn födda under snarlika astro-signaturer

Inga kommentarer: