Till nya besökare, en kunskapsteoretisk länk:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

ESTETIK:
Blogger/Google har förstört mängder av horoskop genom att omskapa usla miniatyrer av bilder i GIF-format. Klicka för att se de skarpa originalen. Ser också dessa galna ut, högerklicka och välj "se bilden" .

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
"The soul is sold not to the devil for money, but to money itself when it becomes the measure of worth rather than the affirmation of value." /James Hillman - Alchemical Psychology (2010, s.143)

Västerlandets store logiker & mystiker Platon
ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Created on the 30th of October 2015 8:39 AM (CET), TheZodicaRules will contain the occasional post translated to English as well as material not published in Swedish. (2016: The ambition to post in two languages petered out rather quickly...)



tisdag 31 december 2013

Riskkapitalism av år 1976

Som årets sista inlägg, lite skåpmat som blev liggande från den 8 november. Istället publicerades den 22 november Vita slavdrivare kommer att få betala

I efterhand kan man se ett exempel på hur ett uppslag förkastas som en förhastad reaktion på en trigger i medierna men ligger kvar i bakhuvudet ("inkubationstid") och vinklas om en smula efter några veckor...


 

Inför SvD/Näringslivs rubrik om adrenalinkickens torskar, som valt riskkapitalismens tummelplats, går mina tankar genast till en sång från 1976 som fick blodet att isa sig. Tonåringar i mitten av 1970-talet hade ett privilegium som knappt går att förstå längre när barnen berövas elementärt förnuft redan i den profitstyrda privata skolan och därefter utelämnas till kvällstidningarnas verklighetsbeskrivning: poker pengar och sex.

1976 var valår på Jamaica och Michael Manleys socialdemokratiska parti såg ut att upprepa bedriften från 1972 då vänstern tog makten och vad som sedan Jamaicas frigörelse från England 1962 i princip vara varit Storfinansens alltjämt förslavade leverantör av billig råvara till aluminium och rom. 

Riskkapitalisterna började nu fly det lilla landet i karibiska ö-världen, samtidigt som den politiska oron tilltog. CIA (ännu en bokstavsförkortning på den hydra från vilket Edward Snowden nu bekantat alla med NSA) hyrde lönnmördare från den fattiga delen av befolkningen, vars procentdel av Jamaicas population Reinfeldt inte är i närheten av att lyckas framskapa i Sverige.

Trots att det är ett två tredjedelssamhälle han uppenbarligen är ute efter, och trots sin på många sätt effektiva destabilisationspolitik som utmejslat en distinkt och växande grupp fattiga som ska skrämma den övriga befolkningen till flit, tystnad och lydnad under sina slavherrar/arbetsgivare.

Det var västerlandets store Satan som låg bakom mordförsöket på tredje världens nyblivne hjälte Bob Marley. (Foto på skottskadad Bob Marley i anslutning till Jamaicas nationalhoroskop - ett av Karibiens mest kriminella länder och inte oväntat med självtjänandets Jungfruascendent och Solen i näringens drivkraft - precis samma som hos Fredrik Reinfeldt! Människor vars andliga fattigdom översatts till enbart en materiell utblick förmår inte längre tänka stort.) 

Skälet till mordförsöket på Marley är i efterhand uppenbart. Hans stjärnstatus hade skjutit i höjden efter den uppmärksammade skivan "Rastaman Vibration" som innehöll de bestickande raderna, "rasta don't work for no CIA". Det var troligen de här orden som fick USA att gå över gränsen, precis som Israel gjorde när de mördade Palestinas ledare Arafat med plutonium för några år sedan. 

Det finns vissa länder som odlar en våldets och mordets kultur, och som bloggen noterat i anslutning till USA:s nationalhoroskop (f.n. fem inlägg) är det här det land i världen vi borde använda som måttstock på degenererad individualism att fjärma oss från, istället för att som regeringen Reinfeldt dyrka och fungera som hackad klon åt!

Sångtrion The Meditations var, med Bob Marley, en av de första som redan under sommaren 1976 satte fingret på problemet med landsförrädare, färgade jamaicaner som gjort gemensam sak med det amerikanska kapitalet och nu fegt flydde till USA med sina tillgångar i rädslan för en storskalig socialisering. 

Låttexten som finns på nätet, är ovanligt begriplig patois eller rotvälska, men jag tror den som lyssnat och skrivit ner de nästan maniskt överspända sångrösterna fått några detaljer fel.

Texten säger dock mycket direkt som den står att läsa.


All who is running form Jamaica I hope is forever
When the gate is close we don't want no napkin
When the gate is close we don't want no rou-kou-touk
Pick your place from now before is too late

All who are run run run

Pick your place from now before you regret

When Noah was building his ark everyone laugh
But when the big flood came they star to weep and moan
Weep and moan
Weep and moan
Weep and moan

Let me tell you now

Pick your place from now before it's too late
Pick your place from now before you regret

Guitar Solo

When Noah was building his arc everyone laugh
But when the big flood came they star to weep and moan
Weep and moan
Weep and moan
Weep and moan

Let me tell you now

Pick your place from now before it's too late
Pick your place from now before you regret

Naa naa naaa naaa naa
You're not British born
Nooo nooo nnooo nooo
You're not American born
Noo nooo nnoo nnoo
You're not Canadian born

En maning till de rika jamaicanerna således att fundera över var de hör hemma, inte fly med pengarna utan använda dem för att hjälpa landet ur dess fattigdom! 

Fet chans att dagens globala riskkapitalist skulle lyssna på det örat. 

Se vidare: Varför Reinfeldt aldrig skulle fungera i en god värld.

söndag 29 december 2013

Rothsteins moderatliknande utfall mot allmosor

 
"Det fria" EU, representant för
en obsolet och ond samhällsmodell
som sätter arbete (löneslaveri) i centrum


Lördagens svenska snackis var onekligen statsvetaren Bo Rothsteins debattartikel i DN om tiggeriet och förslaget att den som ger allmosor skull kriminaliseras likt en sexköpare. Se bara mängden bloggare som vaknade till liv - över tjugo stycken vidhäftade snart DN-artikeln. 

Tiggeri påminner oss om vilket eländes tillstånd västvärldens högerregeringar drivit oss in i och det är aldrig roligt att bli påmind om vad som ytterst är marknadsliberalismens människohatiska system, det system Annie Lööf  återigen och samma dag - hur tom i bollen är hon egentligen? - ställer sig upp och försvarar mot "populisterna" Borg och Björklund.

I mitt eget enkla bidrag hade jag redan skrivit flera stycken som kritiserade Rothstein för att verka ha anammat regeringen Reinfeldts "arbetslinje" - nu skulle tiggarna utsättas för samma hjärtlösa pennalism som högerdårarna utsätter landets egna fattiga, sjuka och arbetslösa för - tills de tar sig i kragen och lär sig känna samhällstillvänt ansvar. Tänk Pavlovs hundar - djävulsdoktrinen behaviorism som lär att människan bara är en dum klump av kroppskemikalier kan och skall drillas till önskat beteende.

Men till skillnad från en del andra bloggar läste jag Rothstein lite närmare och insåg att den parallellen inte höll. Istället noterade jag den tankemässiga förvirring som jag valde att fokusera på. För förvirrad var den här debattexten verkligen och en jämförelse av Rothsteins födelse och DN:s automatiserade publiceringstid 00.05 visar att det här verkligen var hans senaste "15 minuter i rampljuset", fast inte på ett bra sätt.




Det är begripligt att jag först och en eller annan blogg definitivt fastnade på den inkorrekta parallellen mellan Reinfeldts missunnsamma och själviska socialpolitik - se hur transiterna i den yttre planetkretsen (DN-publiceringen) bl.a. innehåller Fredrik Reinfeldts egen Jungfruascendent (självtjänande på ett fult sätt när himmelen överlag indikerar en låg och simpel sälle). Precis som i den föraktfulla statsministerns horoskop ligger också olycksbringaren Mars nära ascendenten och gör "landsfadern" både till en källa till andras olycka (baserad på moderaternas "gynna bara dig själv"-filosofi) och en formidabel "monstermagnet" - dvs. Reinfeldt trampar ner sig allt djupare i skiten för varje ord och gärning. 

Det är därför han numera håller sig maximalt passiv och låter PR-folket försöka stajla hans framföranden. Tiggeri är något han duckar intensivt för, noterade någon bloggare. Och det är naturligtvis för att Mars i Jungfrun i första huset kan läsas på ett mycket ofördelaktigt och troligen sant sätt: Reinfeldts självhat är enormt och han vet att han har en slavs mentalitet. Han vet att han är ett köpt verktyg för Storfinansen, vars skövling av världen resulterar i bl.a. fattiggetton - kåkstäder - som de romerna nu skräpat ner Sverige med. Reinfeldt vet att det är hans rövslickande för stora internationella pengaflöden och multinationella amerikanska företag som håller hela världen gisslan. Hur skulle han ens kunna öppna munnen utan att trassla till det för sig och avslöja rötan i den moderata världsbilden?

Faktum är att Rothstein orätt fick all skit, för min omläsning av debattartikeln visar ju att han klantigt och vekt försöker rikta kritik mot regeringen! I Rothsteins sinne (Månen) som sinnelagshoroskopet här ovan utgår från, är förvisso det onda självtjänandet (Jungfrun) i den onda daimonens hus, och notera hur länge hans text uppehåller sig vid analysen av hur allmosegivandet som ett sätt att freda det dåliga samvetet (naggandet från den onda daimonen) eller som ett sätt att självtjänande söka döva insikten om att man lever ett "litet" Reinfeldt-liv som fegar inför de stora frågorna om det nödvändiga systemskifte som en gång kallades "revolution", men inte nu längre, Storfinansen har en förmåga att sätta "terroriststämpel" på allt som hotar den rådande ordningen!

Jag såg en god intention i Rothsteins debattartikel (vilket majoriteten av de kålhuvuden som kommenterat inte gjorde). Men jag såg också ett intellektuellt vekt utförande, nästan en feghet inför att tala klarspråk och förklara vems felet är att soptippar och kåkstäder växer på detta sätt. 

Transiterna på gårdagens himmel över Rothsteins födelsedagshoroskop är sannerligen intensiva! Se hur publicismens Merkurius och Solen färdas i tät konjunktion i Skyttens 12-13 grad och hur denna flyktiga passage faktiskt kickar igång olycks- och skandalplaneten Mars i 13e graden i Rothsteins eget horoskop.

Hela "resandefolksaxeln" (3e till 9e) är för övrigt helt infekterad på himlavalvet just nu eftersom "förmeraren" Jupiter står mittöver, i utfärdernas tecken Tvillingarna. Det råder med andra ord en ömsesidig reception mellan härskarna över dagturer (Merkurius/Tvillingarna) och långväga resande (Jupiter/Skytten) och Rothsteins födelsehoroskop innehåller som synes också samma aktiverade axel!

Men varför hans text blev så misslyckad beror troligen på en annan transit, som jag själv, född Våg och mer kommunikatören Merkurius i Vågen, har känt av en längre tid nu: tunga gränsdragaren Saturnus släpar sig plågsamt slött genom Vågens tecken och får allt och alla att antingen haverera eller bli slöare och mindre effektiva. Notera hur Rothstein pekar på ineffektivitet mer än en gång.

Exempel ur bloggarens liv med pågående Saturnustransit genom sitt eget soltecken: Ett antal tekniska/elektriska haverier i hushållet gångna år - det är som om all jävelskap kom samtidigt och allt från webbplatser jag driver till kylskåp kollapsat samtidigt. Saturnustransiten gällde även förra julen och då drog jag på mig en flera månader lång lunginflammation (det tog längre tid eftersom jag lät det onda gå ur kroppen på naturlig väg - jag accepterar inte det ruffel och båg som är västvärldens läkemedelsindustri).

T.o.m. min högt värderade stereoanläggning har trasslat konstant sedan jag involverade tillverkaren i en modifikation framtvingad av ett byte av nål på den gammaldags skivspelaren. (Den nya nålen lät illa och avslöjade att säljaren av paketet en gång sålt mig en kombination av nål och tonarm som inte fungerade tillsammans - den nya versionen av nålen var så mycket bättre att missljuden nu hördes oacceptabelt tydligt.)

Två gånger har det brittiska skivspelarföretaget skickat feltillverkade eller felmätta konstruktionsdetaljer - och med ofattbart långa väntetider med tanke på hur små och enkla konstruktioner det rörde sig om. Musik som är min egentligen enda konsumtionslast drabbades perfekt under den passerande Saturnus eftersom det är i närheten av min lyhörda Merkurius i 27 graden alla dessa senfärdiga och klantiga turer med britterna utspelat sig. 


*****

Samma klantighet och avtrubbade tankeförmåga också jag upplevt under Saturnus transit genom mitt liv på sistone - jag kämpar genom tjockan för att alls lyckas skriva något vettigt - tycks vara det som drev fram ett sådant pekoral om tiggeriet från Rothstein. 

Så uselt frammejslade var tankarna att texten bara verkar ha fungerat som projektionsyta för mer eller mindre bigotta läsares egna känslor inför invandring och tiggeri. Att jag genast ville koppla texten till Reinfeldt (men hörde en varningsklocka) är bara ett exempel i mängden.

Nu ser man tydligt att Rothstein föddes med en månascendent som mycket väl kan vara akut begränsad av en räddhågsen och emotionellt svag Venus i protektionismens tecken Kräftan. Eftersom Venus i Kräftan motsvarar talesättet "charity begins at home" - kanhända mot en tiggare som sitter nära ens egen portuppgång, inser man strax vilka problem Rothstein hamnar i eftersom hans egen port (Månen) är kopplad till den snåla och känslokalla Saturnus! 

Ja, Saturnus ger en principmänniska, men likväl finns en brytning mellan Vågens härskare och dess blödigt ängsliga nervvrakstillstånd i Kräftan (bara säker och trygg bakom lyckta dörrar) och den märkligt höga svansföring som principalitetens anförare Saturnus i balansens och den sociala rättvisans tecken Vågen håller sig med. 

Jag tror helt enkelt att tiggerieländet aktiverat Rothsteins "dissociationssyndrom" (Vatten och Luft tenderar att glida förbi varandra och söka leva i olika världar.) Och när "dissociationen" visar sig i svenska politikerhoroskop verkar det nästan undantagslöst handla om förljugna och desinformerande falska människor. De använder sluga glidningar och, likt Reinfeldt, byter försåtligt ämne när de svarar på obehagliga frågor. 

Reportern till Reinfeldt: Brukar du ge till tiggare?
Reinfeldt: Vad jag gör med mina pengar är min ensak.

Sedan svarar den urbota dumme "landsfadern" likväl på frågan genom att säga: "Man kan visa sitt engagemang på olika sätt." Nej, Reinfeldt ger av princip inga allmosor till dem som inte arbetar och tillför samhället något. Mannen är helt utan mänsklig empati - ett själviskt monster som gömmer sig bakom efterrationaliseringar (en partiideologi).

Lustigt nog har Reinfeldt, precis som Rothstein, Månen i Vågen och också Reinfeldt har sinnelagets härskare i en ogynnsam position relativt det goda budskap som Vågen i sig söker förmedla. Den sociala jämlikheten är något hela Reinfeldts sinnelag får ångest inför! Han vill ju inte att människor överlag ska ha det bra, inte för hans skattepengar! Hur kunde svenska folket välja en så avskyvärt självisk och ringa människa? Var vi kollektivt så här låga för åtta år sedan?

Det är också notabelt hur Rothstein publicerar sin "debattartikel" ett dygn när också den odödlighetshungrande demonen Rahu (Drakhuvudet) involveras i den tröga och inkompetenta Saturnus (som i sin tur avtrubbar sinnelaget med resultatet "byfåne" som följd). Texten kan alltså läsas som en korkad och korttänkt men mycket äregirig människas försök att prägla en infekterad debatt. Alltför många hoppar ombord på tog för att söka ära för egen del, utan att ha något genuint klokt att tillföra. 

Äregirighetens Rahu backar sig genom zodiaken och jag är inte överens med datorprogrammet hur detta ska illustreras. 



Tillverkaren skriver inte ut "R" (som i retrograd) på kartan eftersom detta är månnodernas normaltillstånd. I antiken användes talbas 1 - "noll grader" Vågen existerar inte, tecknet börjar med första graden. Eftersom Rahu och Ketu gör entré "baklänges" borde deras retrograda passage genom zodiaktecknet räknas från andra hållet, tycker jag. 

I Rothsteins fall inte 11e graden av Vågen som programmet ritar kartan, utan som 10e graden. (Den genomsnittliga noden ligger exakt vid 10°26' och rör sig således mot Vågens 10e grad.) Men programmakaren har valt att inte vända på zodiaktecknens gradering. Graderna är knutna till tecknet och inte till planeterna. Detta kan man förstå och acceptera. 

Samtidigt finns astrologiska argument för både en Rahu i 11e och i 10e graden. I 11e bildar transiten det triggeravstånd på 1° till måltavlan som här är Rothsteins medfödda Saturnus i 10e graden. Skulle man följa min felfinnande observation har triggeravståndet redan passerats vid debattartikelns publicerande och girighetsdemonen ligger nu exakt på professorns myndighetsplanet Saturnus och söker sin egen ära. 

Jag vill påstå att norra månnoden inte har så lite med mänsklig hybris att göra. Professorn satt i sina orealistiska blå luftslott och skissade på något som skulle ge honom prestige och ära men det blev bara ett pekoral. 

Han uppvisade samma grumlighet som de brittiska maskinsvararvare som trots instruktioner lyckades skicka mig ett aluminiumrör av exakt samma mått som det som redan satt på min skivspelare och först i andra försöket lyckades följa beställningens instruktioner (4 mm mindre diameter) men på andra varvet istället lyckades fräsa ut en annan metalldel 2 cm för kort. 

Saturnus är uppenbarligen stupiditetens planet! Den går i så gamla hjulspår att den i sin tröghet (inertia) inte ens reagerar om önskemål eller specifikationerna frångår "den gamla traditionen". Inte undra på att Saturnus som myndigheter och byråkrati ställer för med förtret för människorna som en gång skapade institutionerna för att bäst betjäna dem själva! Det finns en distinkt brist på intelligens (fritänkande) i Saturnus.  "Jag följde bara order" sade den rasistiska judeutrotaren Adolf Eichmann. (Se kommande snabbjämförelse mellan nazisten och Fredrik Reinfeldt - jämförelser har gjorts tidigare men förtjänar upprepning.)

För att hitta en agerande och levande själ som observerar och förstår måste man gå till Solen, Saturnus komplementära motpol (enligt axeln Vattumannen/Lejonet). Det är därför mänskligheten (Vattumannen) alltid kommer att behöva en levande Konung som dikterar deras väg eller att vara och en i folkkollektivet (Vattumannen) vänder sig in i sitt eget centrum och etablerar kontakt med sin inre Sol - sin egen levande själ!

På den här punkten ser det magert ut för professorn, vars Sol i materialistiska Oxen bara obetydligt förbättrar sin potential genom soldisponenten Venus position i Kräftan. Från total identifikation med mark, pengar och föda till empati med det blödiga och sårbara i en människa. Ovanpå denna materialistiska bas har sedan statsvetaren uppfört sitt sekulära luftslottsbygge vari han resonerar om social jämlikhet. 

Visst! Detta är mer socialt patos är någon självtjänande moderat skulle kunna uppbringa, men socialdemokratins svek mot människan är odiskutabelt. Hon lever inte av bröd och vatten allena! Men försök få högersosseriet att inse detta, anförda av "Arbeit Macht Frei"-rörelsens senaste företrädare, Stefan Löfven. Sverige är ett så intellektuellt efterblivet land att framtiden kommer att skapas av andra, mer andliga folkslag.

lördag 28 december 2013

Den själviska havsjungfrun & den universalistiska rymdmänniskan


Nörds analys på ett Star Trek-forum


Till och med i filmens värld, där handlingen garanterat skrivits utan någon baktanke att synkronisera deltagarna med astrologins kartritning, läcker de (nästan) tidlösa symbolerna igenom. 

Som i den komiska Star Trek IV från 1986, där enda sättet att rädda Jorden från undergång är att resa tillbaka i tiden till 1900-talet, innan mänskligheten utrotade valarna, och ta med sig ett par tillbaka för att de med sin överlägsna intelligens och valsång ska kommunicera att det fortfarande finns hopp om mänskligheten. Någon slags domedagsmaskin har anlänt till vårt system och frånvaron av valsång skulle ha inneburit slutet för Jorden.

Förutom den ständigt återkommande besättningen på rymdskeppet USS Enterprise spelar valforskaren dr Gillian Taylor en viktig roll i filmen och det är här hennes horoskop så häpnadsväckande perfekt motsvarar rollfigurens uppbyggnad.

Från bildlänken och forumdiskussionen kan man plocka upp flera kommentarer som klockrent stämmer in på aktrisens horoskop. Som att hennes rollfigur dr Taylor i själva verket bara utnyttjar tidsresenärerna (som har en egen agenda) och i synnerhet amiral Kirk för sitt eget primära syfte, att rädda valarna, men ändå finner sig hjälplös. En anhängare påpekar att det här är den enda kvinnan i hela science fiction-seriens historia som blåst Kirk på lite romans och som lämnar honom mållös när hon drar vidare utan honom. "See you 'round the galaxy."

Vad ger de här pusselbitarna för slags fantombild, en natur- och valräddare, och privat en iskall och kyskt garderad natur med en tendens att utnyttja andra för sina egna syften?

Tja, vi har sett den primära teckenkombinationen förr på bloggen. Det handlar förstås om kombintionen av den biologiska Naturens och artprotektionismens eget tecken Kräftan och så den instrumentaliserande och kyska Jungfrun, här fullständigt oemottaglig för Kirks charm och i besittning av extra mycket kall bakslughet genom den (enligt bloggens tester) kriminellt överbelastade Mån-Jungfruns närhet till den kalkylerande Saturnus! Vilken perfekt bild för en person som ska spela vetenskapsman på film, för övrigt.

Det finns lite chauvinistisk mansgrisighet bland seriens fans, men det verkar som om den här figuren/aktrisen är en av de minst uppskattade gästspelen och det förvånar inte. Nedanstående horoskop är visserligen baserat på Månen (en sinnelagsascendent) men som sådant har det flera tydliga paralleller med horoskopet för den bedrägliga och falska Fredrik Reinfeldt som också han har sina valars behov att tillgodose (de rikas allt våldsammare behov av allt högre vinster på sina allt lojare arbetsinsatser).



Man ska inte överdriva förfärligheterna. Dr Gillian Taylors sympati ligger uppenbarligen med däggdjuren i havet och inte med människor: "Jag har ingen här på 1980-talet att ty mig till - ta mig med till framtiden."

Jag har mött extremt märkliga människor med samma opposition mellan självtjänande Jungfrun och altruistiska Fiskarna, omöjligt själviska inom ett område och plötsligt moder Teresa själv när det kommer till att hjälpa någon utsatt minoritet eller djurart. Catherine Hicks horoskop stämmer perfekt med mina intryck eftersom den universella välviljan till att biologiskt liv tydligt tecknas via Jupiter i negativt härskarläge i Fiskarna! 

Hennes finaste karaktärsdrag utsträcks således mot Naturens lägre sida, men bidraget till mänskligheten är försumbart. Och eftersom Star Treks inbitna fans verkligen är anhängare av Mänskligheten (Luftelementet) kan man förstå att den här rollfiguren inte vunnit så många pluspoäng i det lägret...



Gene Roddenberry, visionär

Star Treks extremt framgångsrika skapare, som jag ännu inte beräknat horoskop för när jag skrev ovanstående, visar sig totalt bekräfta tesen om Människan med stort M. (Det är lite av en sport att skriva ut slutsatsen redan innan jag samlat in fakta - så stor är min tilltro till den sideriska zodiaken efter fem års intensiva studier av horoskop!)

Gudakonungen Lejonet och
Människan (Vattumannen) mittemot

Det pågår viss aktivitet även i de mer jordnära elementen Vatten och Jord även i det här horoskopet. Bland annat är rymdskytteln Merkurius ascendenthärskare men själv belägen i den sublunära sfärens Vatten. Den sublunära sfärens herre Månen är också "jordad" genom att disponenten Saturnus står i Jordtecknet Jungfrun.

Men det är ändå den primära axeln - en fullmåne mellan den gudomligt välsignade (stjärnan Regulus!) härskaren Sol-Lejonet och folkkollektivets Måne i universalistiska Vattumannen.

Mot det faktum att den här Månens avancerade avant garde-placering ändå är rotad i Jungfrun i den privata komfortzonens fjärde hus står naturligtvis den för en science fiction-författare med så ofattbara framgångar som Roddenberyy Månens egen placering i det gränslösa utforskandet av världsrymden - det nionde huset! 

Lite reflektion visar att att det är är ett perfekt horoskop för Roddenberrys personliga universalism: han har både de främlingsifentliga Kräftan och Jungfrun aktiva men han lyfter tecknens begränsningar till en genuin vision om en framtida rymdmänsklighet där alla raser samarbetar ombord på rymdskeppet. 

Den här visionen hade, vill jag påstå, inte varit möjlig enbart med Månen i Vattumannen baserad på Saturnus i Jungfrun. Men med den gudomliga sanktion Regulus skänker Solen i Lejonet, har vi här en av universums utvalda själar - utvald att sprida budskapet vidare om vart mänskligheten måste ta sig!

Vilket häpnadsväckande exakt horoskop - man ser Star Trek-konceptet hur tydligt som helst.

Både den havsbundna och själviska sjöjungfrun och den här visionnära rymdmannens horoskop kollapsar naturligtvis totalt om man försöker förstå sig på dem via den västerländska och feltänkta zodiaken. Babylonierna tänkte uppifrån rymden - och det bara om man kopplar bort från Moder Jord som man kan komma i kontakt med den eviga själen som har mer med Eldelementet att göra än med Jorden.


Pekoral om tiggeri


Bygga huset på lösan sand är och ger dålig karma

Professor Rothsteins beskrivning i DN av det romska tiggeriet på landets gator är tydlig och jag kan t.o.m. köpa analogin mellan sexköpartorsken som behöver "lätta på trycket" och allmosegivaren som får lindring för sin samvetsnöd. (Rothstein överväger dock inte ens möjligheten att det kan handla om ren och skär empati.)

Men i debattartikelns slut tappar den avgörande knocken all kraft genom att Rothstein slirar illa i sitt tänkande, när han säger:
Jag är övertygad om att ett förbud mot att ge till gatutiggare skulle sända en viktig signal om de allvarliga underliggande problem som denna verksamhet grundar sig på och därmed tvinga fram mera omfattande strukturella stödinsatser för att verksamt bistå denna utsatta grupp.
Varför "glömmer" Rothstein att ange vem som ska ta emot denna viktiga signal? Grammatikmissen gör att texten saknar mening, blir tomt ordpladder. 

Och om vi fyller i det Rothstein utelämnar, "sända en viktig signal till högerregeringens politiker" då uppstår tankevurpan att politiker först ska förbjuda tiggeri för att därigenom sända sig själva en signal om att det verkligen är skit borta i Rumänien ("de allvarliga underliggande problem som denna verksamhet grundar sig på").

Inte en jättevass slutkläm för att komma från en professor.

Och det är synd, för någonstans har han rätt. Det räckte med att jag vid ett enstaka tillfälle gav en tiggare en tjuga. Men det kom ingen "välgörarkick" utan tvärtom inom fem sekunder en distinkt känsla av missmod över futiliteten i min handling och den utsattas situation. Futilt för att remverket består av regeringen Reinfeldts och andra europeiska högerregeringars föraktansvärda protektionism och fixering vid en döende världsbild, den som bygger på tilltro till sjuka människor, till näriga företagartyper. Tillväxthjulet - ekorrhjulet. Den livegna mänskligheten - fångad av sina egna usla tänkare!

Vad västvärlden behöver nu är inte att sätta folk i arbete (för att lämna ämnet, samhällsförlorarna i gathörnen) utan att omskola mänskligheten till ett nytt tänkande bortom profitmentaliteten. Om det inte vore för den lilla klick i den numera globaliserade ö som kallas Storfinansen, människorna som tjänar ofattbara pengar på ett orättfärdigt system. Det här systemet törs ingen längre nämna vid dess rätta namn: det är löneSlaveri för dem som bara har sina händers arbete att erbjuda. 

I Sverige representeras de som lägger händerna i kors (eller ta en dag ledigt och golfa) medan räntesnurrorna gör jobbet åt dem av en handläggare vid namn Annika Falkengren. Hon ropar oblygt ut i högerpressen att aktieägare vill HA MER AV VINSTEN bankerna gör på de skitprodukter och usla villkor som kunderna erbjuds. Skamlöshet är bästa försvar!

Indisk filosofi kan vara den mest aktningsvärda i världen, särskilt som västvärlden vänt både Platon och Plotinus ryggen och numera drivs av ett lågt och djuriskt pack som kallas "ekonomister" - till skillnad från socialister klarar de inte så komplexa frågor som de som rör människan och hennes samhälle utan tror det bor makt i räknedosorna och att "marknaden" är någon slags god substitutgud som håller civilisationsskutan på kurs.

Jo, en gång bidrog handelsmännen till att knyta världen samman. Men det var då varuutbyte och berättarkonst ännu stod på samma fot - mellanmänsklig aktivitet - i tiden innan girighet och det vinstmotiv Annika Falkengren så tydligt ger röst åt förödde människornas värld. Medelsvensson bryr sig inte och så är han programmerad - att via Netflix söka dövhet och räddning från "farliga tankar" de få timmar han inte styrs av någon annans tankar på sin arbetsplats. (Reinfeldt inför sina partikollegor häromåret: "Visioner är farligt" - tänk en partiledare som direkt uppmanar sina medlemmar att INTE tänka! Vad är det för slags parti?)

Västcivilisationen är sannerligen värd sitt stundande sammanbrott till följd av den inbyggda inhumanitet på vilken denna värld har konstruerats och där den rikes rikedom legitimerar förtrycket av de svaga med Reinfeldt-argument som att det är underklassens egen förskyllan att marknaden inte längre behöver alla människor. Aktieägarna hämta hem sina utdelningar alldeles utmärkt i ett tvåtredjedelssamhälle där det verkar vara två tredjedelar som blivit akterseglade av förrädarna i mänskliga kroppar.

Det är lätt att förstå att den politiska vänstern inte tycker om religion, som i de mer välutvecklade formerna är en slags popularisering av klassisk filosofi. Den hinduiska karma-lagen ger synbarligen högern rätt: den fattige på samhällets botten har sig själv att skylla. Han har säkerligen gjort något allvarligt fel i ett tidigare liv för att finna sig i en så tröstlös position.

Men vad vänstern glömmer i sin materialistiska förkrympthet är att alla som fyllts av självisk högermentalitet och med Martin Luther predikar underkastelse under makthavarna och frihet först i himmelriket, alla dessa smådjävlar bygger i detta nu negativt karma och meriterar sig för en verkligt usel återfödelse. 

Tänk Fredrik Reinfeldt och Anders Borg som två romska tiggare etthundra år in i framtiden. Genom ett skövlat Europa  - för kriget kommer, var så säker; bara med krig kan Storfinansen få igång vinstmaskinen när den stannat av helt - kommer dessa två präktiga borgares nästa inkarnationer att hanka sig fram längs Arbetslinjen och med Ödets piska vinande över deras ryggar. 

Arma satar. Att ni inte kunde ta in den större Visionen redan i detta liv och bidra till världens lösning istället för att förlänga övergången till Människans värld. Det är Vattumannens tidsålder för en student i Platons akademi och i de astrologiska studier man där bedrev för att förstå vad gudarna egentligen ville med människolivet.


Reinfeldts förlängning in i framtiden -
fattig OCH kvinna!

fredag 27 december 2013

Pinuppans drogdöd och Playboy ljög som moderaterna


Playboybruden Elisa Bridges (1973-2002)
- en kvinna utan livsglädje


För en tid sedan samlade jag in rådata till ett uppföljningstest av det där jag undersökte kvinnor som kastat kläderna för förtjänstens skull, dvs. genuint små varelser som satt penningen före ära, familjeheder eller vad du vill. Horor enligt antikens språkbruk. 

Lustigt nog visade sig det zodiaktecken dominera som av allt att döma svävar över Moderaterna - inklusive deras partiordförande: självtjänande och jakt på egen vinning. Märkligt nog är det också detta tecken, Jungfrun, som sedan gammalt indikerat trälar och tjänstefolk, människor som inte arbetar på basis av något ideal utan bara för att de måste mätta sin mun.

Är Jungfrun ett av de soltecken själar har att välja mellan innan de nått en högre insikt, att ingen kedja är starkare än den svagaste länken och att det är just egentjänandet som skadar mänskligheten? 

Nej! Men astrologiska tolkningar av tecknens funktion i en given helhet ÄR komplex. Mest intressant är kanske det förhållande som uppstår när Jungfrun placeras i något av moksha-husen (befrielsehusen), ett födelseomen som säger: "Detta är vad som måste avvecklas/uppoffras om du vill komma vidare till nästa nivå". Jag inbillar mig att även "avancerade" själar kan kasta in "mellanliv" där de putsar på någon liten detalj och detta kommer då att återspeglas i deras färdplan för livet - horoskopet.

Historien om Jungfrun som det vinsttänkand som uppstod ur mänsklighetens fixeringen vid jorden har dragits flera gånger på bloggen. Men eftersom också begärsplaneten Månen var överrepresenterad i Jungfrun i horoskop för 400 brottsdömda började - minst sagt! - ett mönster visa sig i Playboy-testet. Penning- och komfortplaneten Venus "fall" i Jungfrun kunde således peka på den tidlösa arketypen Horan och det fascinerande var då att Venus "upphöjelse" i "förlorarnas" tecken Fiskarna mittöver, i så fall beskrev Venus som själen när den renar sig från sina synder. 

Därmed passade alla pusselbitar bloggen introducerade ihop förbluffande väl: indisk astrologi placerar själens reningsbad i Fiskarnas naturliga tolfte hus, och det sjätte slavhuset är förstås där själen till att börja med smutsade ner sig i tankar och gärningar som enbart syftade till egen materiell vinst.

Och kvinnor som rusat till amerikanska tidningen Playboy i alla år har på sitt vis exakt illustrerat principen hos den vinsthungrande: "man tager vad man haver". Om inget annat så går det att göra t.o.m. den egna kroppen till ett verktyg - en spade för guldgrävaren! 

Det allmänt accepterade USA-horoskopet har skyggande och dödsbekämpande Skorpionen (dödsfruktan för det egna livet!) vilket placerar just självtjänandets princip i 11e idealhuset. Se Carl Bildts karta för en generande insikt om hur lågt vissa själar kan sjunka. Faktum är att moderaterna publicerade ett jultal i Expressen samma dag som påven Franciskus höll ett upplyftande tal till mänskligheten i Rom. Gissa vem som talade under korruptionstecknet Skorpionen och vem som började sin predikan under det älskande Lejonets symbol? (Horoskopjämförelse här.)

Det tål dock att påminnas om att det alltid funnits en liten ström av skandinaviskor och andra utlänningar som sökt sig till Playboys nakenutvik i jakten på den "amerikanska drömmen". (Hur  kände sig svenskan som vek ut sig bara månaden innan Victoria Silvstedt? Hon glömdes som alla andra när Silvstedt blev Årets Lekflicka för masturberande förlorare och kunde utnyttja den "meriten" som språngbräda till en karriär som diffus celebritet.)

Jag ska återkomma till resultatet av uppföljningstestet, men noterar att i den andra ungefär jämnstora gruppen har enligt Wikipedia tre Playmates sedan årgången 1980 dött. Två kvinnor i de tidiga femtio och så Elisa Bridges, som knarkade ihjäl sig. Playboy spelade iskallt vidare på den falska amerikanska drömmen och skrev att kvinnan dött av naturliga orsaker. 

Man måste ändå säga att tidningen lyckas sortera bort potentiella haverier väldigt väl. Bara en uppenbar personlig tragedi under de 25 år som jag valde att notera (för att få en bra uppföljning till det första testet som också omfattade 25 år).

Detta gör Elisa Bridges horoskop smått unikt och intressant att studera som "idékomplex" betraktat, utan några tankar på vad zodiaken säger om henne som person. Jag ritar med andra ord kartan som en naturlig zodiak, med jag-principen i 1a sektorn, "bränslet" jaget behöver i 2a sektorn, osv.:



Lustigt nog verkar himmelen berätta om förgängligheten i att söka jordisk framgång!

Välmågans Jupiter är "fallen" i kylans och armodets tecken Stenbocken. Jupiter är en välmåendes planet förutom i 10e sektorn där allt bara är spel för gallerierna. Och här står den kalla och strategiska Saturnus dessutom i det döda Jordelementets första fas i Oxen/2a ekonomisektorn som antikens människor tydligen bättre förstod än vi gör idag: Dödsrikets port, med Satans onda stjärna som dörrvakt.

Ska man hoppa lite godtyckligt mellan tolkningsverktygen är Saturnus inte bara Dödens planet och i portgången till Dödsriket, den har också funktionen av atma karaka enligt indisk astrologi. Död är med andra ord vad den här själen åstundar och trängtar efter! Jag menar, hur ska man annars tolka en Saturnus som står i Jord, i andra huset och kontrollerar ("leder") inte minst sin svurna fiende, levande livets (och livsglädjens) Sol i samma tecken. 

Denna Saturnus ger verkligen inget stöd åt tionde husets falska tanke om att "lyckan" (jupiter) ligger i att svansa runt inför offentligheten som en slags formaliserad version av den tidlösa horan. Formalismens Saturnus kombineras här med Venus, som visserligen är dess vän, den nyplatonisk filosofi lär tydligt ut att denna kombination vittnar om hur Själen - den himmelska Afrodite - vänt blicken helt fel, vänt blicken nedåt. Och det själens Öga blickar mot, sådan ÄR själen. 

Som IDÉ berättar således detta horoskop om den lägsta själ som överhuvudtaget kan sätta fot på planeten Jorden. Det finns helveten "under" vår planet också men de världarna angår inte astrologin som ju söker indikera tendenser hos det som finns i denna värld, vare sig individerna faller, trampar vatten eller har påbörjat "Vägen upp". 

Faktum är att också 11e idealhuset är infekterat av denna låga Saturnus och jag misstänker att det är den skärande diskrepansen mellan Vattumannen - det himmelska intellektet om man så vill - och det simpla Saturnusförnuftet som bökar i dödens mätbara värld för att få loss lite stålars eller värme ur ett stendött logiskt felslut som ledde kvinnan in på Oxens ständiga problem: att den börjar äta och äta skräpmat som inget ger. 

Andra huset representerar inte bara Dödsrikets mynning utan också mun och svalg och Oxen har med näringsintag att göra. I det här fallet blev det droger för att söka introducera åtminstone någon livsgnista. För i sig finns inget liv alls på den här himmelen, inte en enda planet i Eld. Inte ens Solen och Mars fungerar eftersom allt till sist leder tillbaka till Saturnus som i det här horoskopet verkligen har rollen av Liemannen.

Varför man föds under en så här kraftlös himmel går inte ens att spekulera i. Uppenbarligen var det något den här själen behövde känna (Saturnus i ett extremt känslorelaterat tecken visar sig här som absolut hopplöshet, med inget att leva för förutom andra husets pengar eller stimulantia). Kanske var detta det absoluta bottennappet efter en serie illa förvaltade liv och att den själ som var Elisa Bridges kommer att återvända till Jorden så småningom under stjärnor som inte är fullt så tunga och deprimerande. 

Faktum är att man ser mörkret i blicken t.o.m. på fotot från hennes ungdom när hon vek ut sig i Playboy. Saturnus ger alltid allvar i blicken, men här finns (inbillar jag mig) också något defaitistiskt, något resignerat.

onsdag 25 december 2013

Årets man jultalar mot självtjänandet, moderaterna jultalar för egoismen!

Låt inte några fräna inledande ord avskräcka. Inlägget döljer ett gudomligt mysterium. 

Expressen den 24 december 2013, 6.29

Notera hur landsförrädarna på själva julafton söker spela oskyldiga till åtta års katastrofal skattesänkarpolitik för de samhällets bäst bemedlade. Samma dygn som säkert åtminstone ett par olika tv-kanaler sänder moralkakan om den själviska onkel Scrooge och själviskhetens korrumperande inverkan. 

Det är i Disneys nyinspelning för några år sedan Scrooge låter som en moderat när han anser att han gjort sitt för de fattiga - finns då inte fattigstugor och slavarbete i 1800-talets England? Reinfeldt som enda politiker vägrade nyligen svara på frågan om han någonsin ger en allmosa till tiggare på Stockholms gator. Han smet frågan genom att låtsas att den handlade om hans privatekonomi! Satan vilken ovärdig regeringschef Sverige har!

Låt oss se om det är två Scroogar döljer sig bakom det glättade fotot i Expressen. Inlägget publiceras 6.29 på julaftons morgon, ett ganska olyckligt ögonblick eftersom horoskopet genast avslöjar fulheten i det bedrägliga aktstycket!

Bedrägeri vad? Jo, lögnen att det behövs flera jobb. Moderaterna är i själva verket helt nöjda med sakernas tillstånd. Klyftan mellan fattiga och rika har etablerats och allt som kommer från dessa munnar är tvetungade och onda ord, smidda enbart i syfte om att söka sno Oppositionens argument och rädda makten genom ett val till. Onda, onda politiker. Och horoskopet för "debattartikeln" avslöjar dem:


De svarta onda husen fullproppade av aktivitet
när moderater håller "jultal"! Och 11e idealhuset?
En lovsång till vinstmentalitet och självtjänande!

Den som inte ser problemen på den här kartan kan lära sig se genom att jämföra med årets man i världen, den sensationella nya påven, som 21.30 på julafton påbörjade sitt första jultal någonsin till världen. 


Naturligtvis har inte Vatikanen medvetet lagt talet för att kungavärdighetens Regulus ska stiga i öster exakt när påven inleder sin predikan mot moderaternas - självtjänarnas - mentalitet. Det är sådana här saker som visar att det är högre makter som arrangerar spelet i världen! 

Moderaternas snömos publicerades halvsju på morgonen i högertidningen Expressen, men fast de båda talen kommunicerades samma dag är det knappast samma anda som genomsyrar dem. 

Det stigande tecknet är oändligt viktigt och indisk astrologi bidrar med den spännande insikten att även planeterna i viss utsträckning ändrar beteende beroende på vilka hus de tilldelas ägarskap över!




Årets man, Franciskus den förste, jultalar i distinkt harmoni med den kosmiska viljan. Se bara kommunikatorn Merkurius och Solen i den goda lyckans femte hus i den universella välviljans tecken Skytten. Fastän Merkurius, den själviska krämaren anses "fallen" (handfallen!) i ett så här stort tecken som Skytten, sker en förunderlig "ömsesidig reception" mellan Merkurius positiva tecken och Skytten. Jupiter, den universella välviljans planet står i Tvillingarna i den goda daimonens hus (11e idealhuset som modern astrologi kallar det).

Det är ingen tvekan om att Tvillingarna/Merkurius har med änglar eller budbärare att göra, och notera särskilt hur detta glädjens och det lysande och andliga kraftkomplexet, som spänner över en fantastisk axel i horoskopet (5e/11e), bearbetar folkmassornas Måne med aggressionens Mars där de står vid privatekonomins andra hus - det antikens vakna människor insåg var Dödsrikets port! 

Här ifrågasätts i påvens tal Jungfruns tecken - den självtjänande mentaliteten som Moderaterna lyckades vinna svenska folket genom att predika (skattesänkningar för medelklassen mot att de accepterade stölder från samhällets allt fler fattiga och en allmän nedmontering av allas löner och inte minst hela välfärdssamhället - en självtjänandets demoni om något).

Återvänd nu till kartan över herrarna Reinfeldt och Bors "jultal" genom Expressen och börja förstå hur meningslöst det är att hänga upp egot på astrologin. Risken är att du blir riktigt sned när du inser att du tilldelats skittecknen! För även om alla zodiakens medlemmar behövs, är det inte alla som arbetar mot mänsklighetens värsta fiende - vinstjägarmentaliteten, den som i regeringen Reinfeldts fula mun blir till "det måste löna sig att arbeta" - falska ord bakom vilket döljer sig en nedmontering av all medmänsklighet i samhället. 

För det är det som händer när skattesänkningarna trycker ner allt fler på botten och individer blir rädda och självtjänande inför det moras som Moderater och andra marknadsliberaler (Centern !) skapat.

Moras = Jord och Vatten. Men människan lever inte av vatten och bröd allena, vilket horoskopet för påvens jultal perfekt påminner om.

*****

En annan jultalare tilltalar SvD mer, som överhuvudtaget inte tar upp påvens jultal. Den tidningen är döende.

Tillägg.

Efter publicerandet noterar jag dess perfekt bildsköna tidpunkt: 14.41. Den numerologiska 1.

måndag 23 december 2013

SvD kränger sanktionerad kulturmyt + mer om den onda daimonen hos Thatcher

Ett liten detektivspaning apropå ett kulturerbjudande från SvD/Accent (se det här inlägget).

Förstulna leenden från Shakespeare-kännarna
Lars Ring och Elisabeth Svalin Gunnarsson

SvD har en trädgårdsälskande teaterrecensent vid namn Lars Ring som tillsammans med en annan trädgårdsälskande kulturvetare, Elisabeth Svalin Gunnarsson, guidar dem av tidningens läsare som slår till på en liten "accent"-tripp till England för överkomliga 17 000. För den nätta summan får de bl.a. besöka den tyvärr fejkade födelseplatsen Stratford som hela den lukrativa engelska Shakespeare-industrin utgår från. 

Att våldsamma bataljer om författarens identitet utkämpas i den bildade delen av världen bekymrar inte de här två teaterälskande individerna, som villigt ställer upp som ciceroner och sprider den falska myten vidare till rika svenskar som gärna vill känna att de har satt lite accent på sitt liv genom en kortresa till England i kulturens tecken.

Jag blev nyfiken på hur två kulturvetare i Sverige så oproblematiskt kunde ställa på och sprida den brittiska universitetsvärldens patenterat falska berättelse vidare till bemedlade svenskar. Nu visade sig Lars Ring vara precis mån om att dölja sin identitet som han verkar ha varit rädd att recensera frankt i yngre år. Ingenstans på nätet finns någon explicit koppling mellan namnet, ett födelsedatum och kulturarbetet.

Men den som kan och litar på sina astrologiska symboler kan förstå den koppling jag gör här för att sålla fram en av många Lars Ring. Rimligen har båda ciceronerna någon slags astrologisk överlappning eftersom de jobbar med samma reseprojekt - man kan ibland hitta fascinerande täta kopplingar mellan horoskopen i för människor i väl integrerade arbetsgrupper.

När jag ser att kvinnans soltecken är just ett trädgårdsälskande tecken som Kräftan - Naturens primära tecken faktiskt (Månen, den sublunära sfären) och sedan upptäcker en Lars Ring i moderatnästet Täby och som också är född i trädgårdsälskande Kräftan, då anser jag fallet vara löst! Dessutom stämmer den här mannens ålder väldigt bra med innehållet i intervjun (länken ovan).

Då har vi redan etablerat en sak: likt Sol-Kräftan (och Täby-sonen) Fredrik Reinfeldt har båda de här kulturvetarna okritiskt torskat på myten om författaren Shakespeare från Stratford, på den falska, produktifierade biografi som naturligtvis måste ingå i paketet om man vill hålla pjäserna vid liv. 

Kräftans tecken är extremt svår att avprogrammera, när de bestämd sig är de inte längre kontaktbara med förnuftsargument, när allt kommer omkring är tecknets härskare den irrationella själens symbol Månen! Att vara född med Solen i irrationalitetens hägn kan indikera just naturdyrkan eller naturalism, och den djupt kluvna Edward de Vere - den verkliga författaren till pjäserna under pennamnet Shake-Speare - var hemfallen åt det förstnämnda men var med sin djupa gudstro knappast en naturalist. 

Bloggen har flera gånger återgivet några strofer ur Sonetterna där han deklarerar depressionen som kommer över honom var gång han dukar under för de negativa elementen Jord och Vatten, men hur inspiration och skaparkraft står att finna i den supralunära sfärens Eld och Luft. Edward de Veres horoskop bär en hel del dramatik på båda planhalvorna, och juristen Richard Paul Roe noterar hur Oxfords vakna öga fångade in små detaljer om vegetationen i de städer i Italien han besökte under sin nästan årslånga resa som ung man. 

Boken kom till, förklarade Roe, eftersom den myt den kommersiella Shakespeare-industrin som de två svenska kulturvetarna lånar sig till, hävdar att Stratfordmannen aldrig lämnade England. Akademiker i England har gjort sitt bästa för att slarva över eller ignorera varje tecken i Shakespeares kanon på att han faktiskt var där. I sin postumt utgivna "The Shakespeare Guide To Italy" har Roe har efterlämnat en sjunkbomb som tydligen ännu inte briserat eller där tryckvågen inte nådde Sverige. Efter den här boken går det nämligen inte att i god tro fortsätta hävda att det är Stratfordmannen som var Shakespeare. 

Roe har säkrat de exakta platserna för en väldig massa scener i de tio Shakespeare-pjäser som helt eller i betydande del utspelar sig i Italien (bara det en märklig snedvridning av en totalproduktion för en författare som sägs aldrig ha kommit längre från Stratford än till London).

Introduktionsboken om den falska myten om Shakespeare som låter vissa grupper leva gott får turistindustrin att blomstra är naturligtvis den som kom så sent som i år: Shakespeare Beyond Doubt? Exposing An Industry In Denial. Det här är inte ett rättshaveristiskt eller "fringe"-verk! Tvärtom figurerar bl.a. en bildad lagman som författare till flera av artiklarna. Boken pulveriserar på punkt efter punkt påståenden från dem som har pengar att tjäna på sådana fördumningsresor SvD erbjuder i Penningens men inte kulturens tjänst.



Kulturvetaren har en dubbel dissociation pga. den ömsesidiga receptionen mellan Kräftans och Balansens härskare. Satanisk Mars kastar en stor skopa förmörkande jord över viljan att utforska saker fram till dess ultimata form. Trädgården är uppenbarligen en plats där Djävulen som Pan, grönskans rådare, fungerar bra. Det här, till skillnad från Oxford/Shakespeare, är en potentiell naturalist (ateist).

Den hypotetiska Lars Ring är något helt annat.



Intervjun från 2009 indikerar en människa som avskyr "retro" teater - söker någon slags nuets fräschör. Detta stämmer exakt med Sol-Kräftans bas i den framåt och otåliga aktualitetsjägaren Väduren. Månhoroskopet ger här den naturliga zodiaken med vart tecken i sitt besläktade hus. Därför blir tredje huset för skriftspråk, kommunikation och inte minst, den indiska betydelsen "sång och dans" viktig med den övertaggade Mars och Venus-kombinationen och dessutom girighetens demon Rahu.

Mitt första och språkligt mindre tilltalade beskrivning av Mars nära Venus som "horbockssyndromet" städades bort från bloggen fast det ofta stämmer. Men här, där all libido lämnat pungkulorna och istället lyfts upp till Luftelementet? Extrem kulturkonsumtion eller -produktion!

Det verkligt intressanta är hur pass nära teatertyckarens horoskop kommer kartan för pjäsförfattaren de Vere, en Vädur med Månen i Lufttecknet Vattumannen. I synnerhet recensentens Mån-Vädur står i ett "tagande" förhållande till grevens givande Sol i Väduren.

Också Shakespeareforskaren Hank Whittemore (av "Oxfordiansk" övertygelse) hade recensentens Måne i samma mottagande läge i Väduren och konstellerad med Solen, låt vara på ett kanske mer lyckosamt sätt än teaterrecensenten.

Hank Whittemores fullmåne mellan en Sol i Luft och Månen i den direkta Väduren (horoskop här) glimtar ibland till av geni. Min fascination bedarrade något under läsningen av hans utgåva av Sonetterna ("The Monument", 2005) - den omfattande notapparaten visade efterhand att de flesta av "hans" upptäckter redan fanns i trycket. Storheten hos Whittemore var att samla denna uppsjö av biografiska insikter och korrelera dem med relevanta partier i de kodat självbiografiska sonetterna.

Rings sol- och månkonstellation är istället den klassiska "sensationalisten", en som lever för sina sinnen istället för att från Luftelementet kombinera idéer. Solen i Kräftan är ständigt i kalla Vatten och drivs av behovet. En upplevelsenarkoman. Men här befinner sig Solens disponent faktiskt i Eld och synes tillfredsställa teaterrecensenten.

I intervjun från 2009 avslöjar han dock sitt gudomliga missnöje när han bara har "tråkigt", trots att han bevistar ett framförande på själva Dramaten. Väduren, barnet, och Kräftan, det ständiga behovet av ny näring - här får vi en ung själs "sensationalism" - spädbarnet som instinktivt gnyr när inte modern tillhandahåller rätt tempererad näring.

Hade det inte varit för Tvillingarnas tecken i horoskopet kunde den här individen ha stannat vid vilken skräpmatskonsumtion som helst. Men snabba kickar är ett måste.

Recensenten Ring sluter en lustig ring eller cirkel genom att hans viktiga tredje kulturhus disponeras av Merkurius som själv befinner sig i det lekfulla och kreativa femte huset (ett snarlikt förhållande till den här bloggarens horoskop, för övrigt). Mest fascinerande är kanske att vi har textens Merkurius på rak linje med kungamakaren Regulus. 

Givet att Solen i Kräftan är en plagiatör (som Månen lånar Solens ljus) resulterar ett andra hungrande "sensationalistsyndrom" (Eld/Vatten). Men ur Lejonets perspektiv och ett steg tillbaka till dess disponent ger Sol-Kräftan beskedet om en fallenhet, om ett tenderande mot den vegetativa Naturen (hans trädgårdsbok). Det här är inte det äkta Lejonet utan ett intellekt som felvänt stirrar på buskar och träd! I linje med gudsfrånvändheten har Ring valt den Shakespeare - Stratfordmannen - som är var pengarna ligger som låter hemmets härd värma. 

I intervjun från 2009 säger sig Ring resa flitigt mellan Europas teaterhus och KONSUMERA finkultur. Också detta rimmar väl med en Merkurius som positionerat sig med det kungliga överdådets Regulus i det (enligt sinnelagshoroskopet) lyckosamma femte kreativitetshuset som är ett spekulerande eller betraktande livsområde.

Utvikning ang. Eldelementet som vision eller ren kognition (ren Intelligens). "Seeing is believing and belief actualizes" - antikens tänkare hade en klockren slutledningsförmåga. Poeten William Blake formulerade saken som att: "skulle sol och måne någonsin börja tvivla, slocknade de med ens". Den gamla grekiska världsbilden noterar att Gud helt saknar potential - här är alla möjligheter uppfyllda, fullt aktualiserade.

Det är därför Gud ser och känner ALLT, från alfa till omega. Det är därför muslimerna säger: Gud är STÖRRE. Det är därför ett kreatur som sjunkit ner i det sekulära träsket inte längre klarar att fatta ett enda omdömesgillt beslut - se regeringen Reinfeldts vanstyre mitt i västvärldens större vanstyre - objektiv kunskap kräver en oberoende plattform, en övervåning.

Fysikprofessorn Amit Goswami talade (med påtaglig inspiration från hinduismen) i sin banbrytande bok från 1996, "The Self-Aware Universe", om "the inviolate point" - övervåningen. Platon gjorde en åtskillnad mellan den sanna kunskapens nivå jämfört med träskmänniskornas domän av åsikter och tyckanden - ibland händelsevis med sanningen överensstämmande men oftast i ofas med den.

Merkurius i visuella Lejonet erfar ett ständigt "nödigt sug" från det tärande Vattenelementet som kräver Solen på energi att omvandla till näring för det låga grönsakslivet - jämför Per Gessle som menade att hans hustru var dyr i drift i en intervju som säkert vållade en diskussion vid middagsbordet. Här är det Solen som driver nödigheten så suget och kravet att leverera faller på överlöparen eller budbäraren Merkurius nära Regulus. 

Här, i Merkurius, ligger då författandet av recensioner. Merkurius rapporterar om hur nära den gudomliga stjärnan Regulus recensenten tycker att föreställningen fört honom. Själens form, Saturnus, tillhör en stark "sub-generation" som föddes i 60-talets början. Den är i sitt positiva härskarläge i Vattumannen och greppar potentiellt hela det gudomliga medvetandet. 

För lägre existenser handlar Vattumannen kanske bara om konceptioner eller det helhetstänkande som håller reda på både delarna och helheten. Den lägre existens skulle kunna nyttja den här placeringen och bli en utmärkt civilingenjör. 

Detta är Saturnus ultimata härskarläge men ger samtidigt en intellektuell rigiditet och absoluthetsanspråk som kan upplevas enerverande för omgivningen. Att upphöja sig själv till den fordrande (kärlekslösa) Guden som recenserar sina undersåtars prestation på teaterscenen kan tyckas en naturlig verksamhet för den här saturnusplaceringen. 

Det är kanske ingen slump att Saturnus anses göra ett mer tilltalande arbete när den "upphöjs" i de högre konsternas tecken Vågen. För nu baseras Saturnus gränsdragningar och metodik inte längre på dess egen överhöghet (preussisk- eller kadaverdisciplin) utan den Stora Illgöraren vänds nu mot det goda genom att den Lilla Välgöraren Venus förfogar över Saturnus färdigheter!

Som vanligt måste man minnas att teorin ofta körs över av verkligheten. Den genuint onda marknadsförespråkaren Margaret Thatcher - för att tala om landet som marknadsför sin förfalskade Shakespeare-turism - hade förvisso Saturnus upphöjd i Vågen stigande i öster då hon föddes. 

Ett förfärligt omen! 

Saturnus är alldeles för stor och tung (overbearing) för att fungera i första huset som är ett tunnelseende och egocentrerat hus! En planet släpper aldrig helt sin essentiella natur, ens som "verksam välgörare" eller i upphöjt läge, och Saturnus har dock en diktatorisk sida (vilket ofta är den underliggande orsaken till ateisters vägran att underkasta sig tanken på att Gud existerar).

Just Thatchers horoskop är dessutom ett utmärkt exempel på hur en tes, "Saturnus är upphöjd", motsägs flera gånger av andra omen tills den ursprungliga tesen eroderats och måste lyftas bort ur tolkningen. Tungviktarens placering i Vågen inte var till någon som helst nytta för Margaret Thatcher, annat än att dess husläge gav henne en järnhård vilja till makt. 

Den onda daimonen gestaltas här av en fullt
medveten (förstahusplacerad) Merkur som
för merkantilismens sak (marknadsliberalism)
håller Solen, Mars och Folkets/Månens väl gisslan!
Margaret Thatcher förlorade förståndet
på gamla dagar och sjönk ner i senilitet
för att GLÖMMA alla sina illdåd.

Det är naturligtvis Saturnus, utan förmildrande omständigheter, som låg bakom epitetet the Iron Lady, även om Saturnus kommit att förknippas med bly. Järn, men primärt koppar, tillhör Mars i hinduisk tradition, så med lite god vilja kan man här Thatchers blyhandske (Saturnus) disponerad av Venus som själv vilar på järnsmide/Mars. En genuin slaktare från underklassen i kvinnlig kropp!

Även Thatchers disponent Venus underminerar det initiala intrycket av "sublim" eller "upphöjd" gränsdragningsförmåga genom sin position vid Dödsrikets port (snud ekonomism i 2a huset) samt att kärlekens Venus inte är särdeles starkt placerad i avundens tecken Skorpionen. Särskilt inte som Skorpionens härskare Mars befann sig i den onda daimonens och den materiella förlustens 12e hus. 

Nog var detta en komplex kvinna och man ser hur påfallande lika hennes störningar som relaterar till ekonomi (2a, 12e) är till hennes sentida hemliga beundrare Fredrik Reinfeldt. en annan högerpolitiker som drivs av den fuktiga jordatmosfärens onda och husvilla andar. 

Jag tror båda politikerna "hör röster" (läckage in i psyket från andevärlden) - något som naturligtvis aldrig kommer att komma till allmänhetens kännedom. Etablissemanget har till synes obegränsade resurser när det gäller att lappa och laga och stadga upp de officiella gestalterna.

Se bara den smutskastningskampanj med usla argument som Stratford-krämarna bedriver mot Shakespere-skeptikerna (de som på goda grunder ifrågasätter den det uppenbara fuskbygge som hela Stratford-teorin är).

söndag 22 december 2013

Blå spindeln och Mayas illusoriska slöja




LiveScience berättar om ett sällsynt fynd av egyptisk konst där spindeln ingår. Varken i en småkurs i Egyptens religion jag läste för länge sedan eller en och annan bok om egyptisk konst har jag någonsin sett spindeldjuret nämnas - till skillnad från skalbaggen som rullar sin lerboll och formar en perfekt fysisk kropp - sfären - Jorden - för den återfödda själen att bebo.


Musikern Ray Manzarek (f.d. Doors) -
The Golden Scarab (1974)


Men t.o.m. fattiga nyhetsstick som det hos LiveScience kan räcka för en aha-upplevelse om man redan har tillräckligt många pusselbitar. En bildtext förklarar att en väggmålning där en spindel kan siktas illustrerar en ceremoni där gudastatyer "öppnades" och blev titthål för den gudomliga närvaron, inte olikt hur en babykropp till sist befolkas av en levande själ, en Observatör.

I en nattlig dröm från tjugoårsåldern var jag på spaning efter en grav nära ökenranden i Egypten som jag visste var min. Jag har ingen aning om vad slags information från daglivet som kan ha föregått och kanske utlöst en så här orealistisk dröm, "Hej, du föddes i Sverige så hur kan du leta din grav i Egypten?" 

Men den allmänna ambiensen i mitt liv vid den tiden var att själavandringen var verklighet. Jag hade redan lärt mig meditera och i djup avslappning sett inre filmsekvenser som tycktes komma från andra tider. Steget till att samma intresse färgar nattdrömmarna är inte långt.

Utanför en öppning i en klippvägg vet jag att jag hittat rätt och jag går in i en tunnel som mynnar ut i en tom kammare inne i berget. Det finns åtminstone en gång (minns bara en) som leder djupare in under berget och jag söker mig vidare. Jag vet i drömmen att det måste vara här men att jag måste gå djupare in. Jag finner en andra tom kammare, en tredje och så en fjärde innan energin i drömmen stegras i en enorm visshet att det är i femte kammaren jag kommer att hitta DET.

Mycket riktigt, en sarkofag och en miniatyrstad påfallande lik de miniatyrlandskap och städer jag så omsorgsfullt byggt till min Märklin-tågbana som pojke. Drömminnet är återigen otydligt för jag minns inte att lag lyfta locket av sarkofagen. Kanske låg dödsmasken ovanpå för i nästa skede lyfter jag avgjutningen av den dödes ansikte och för den mot mitt eget och tänker i drömmen, ordagrant: "Nu ska vi se om den fortfarande passar."

Till min häpnad ryms hela den uppenbarligen ganska betydelsefulla mannens ansikte på min nästipp - en spektakulär förändring av skala som bara kan inträffa i en dröm där den kritiska fakulteten är bortkopplad. Jag minns också min häpna reaktion ordagrant. Drömjaget sade naivt: "Oj, har jag vuxit så pass mycket sedan sist!" Det som varit en stor man i det gamla Egypten rymdes som en liten fläck på nästippen av en vem-som-helst i Europa i det 20e århundradet! Med den drömmen lämnade väl all respekt för så kallade auktoriteter min kropp för gott!

I samma ögonblick jag slås av denna förunderliga "tillväxt" händer något med drömmens själva stoff eller snarare vävnad. Gravkammarscenen rullas liksom ihop eller plattas till på en tavelduk när en spindel blixtsnabbt kravlar över synfältet nedifrån vänster och snett upp mot höger i en 45 graders vinkel. Det hela händer så snabbt att jag inte är säker att jag inte skapat ett mytiskt minne av exakt hur historien vände blad, men den djupblå självlysande spindeln minns jag tydligt och också hur den i sin rörelse på något sätt rullade ihop gravkammarscenen och vävde mig tillbaka in i en scen i nutid. I den scenen står jag och min mor och argumenterar ilsket. I sig en underlig landbrygga till nuet eftersom jag hade flyttat hemifrån sedan åtskilliga år vid tiden för drömmen.

*****

Många år senare, i november 2005, har jag en ny dröm som involverar ilska och kvinnor. Lurad på en dejt med en kvinna som visar sig bara utnyttja mig för att fylla en timmas tomrum i sin kalender innan hennes riktiga dejt anländer till restaurangen går jag hem i vredesmod och drömmer drömmen om någon Oxford och hans vrede riktad mot en uppenbart viktig kvinna. I drömmen tycks hon diskret identifierad genom att jag hör - på engelska! - orden Queen och Mother repeteras om och om på ett nynnande sätt.

Nätforskning de kommande månaderna övertygar mig om att drömmens "Oxford" är den 17e greven av Oxford i ilsken ordväxling med sin styvmor. Oxford var en av drottning Elisabets myndlingar alltsedan den unge greven blivit faderlös vid tolv (och hans biologiska mor skickats i exil, typ - kronan var oerhört intresserad att lägga beslag på ätten Oxfords omfattande gods).

Givet de historiska detaljer nätforskningen fick fram om denne Oxford, verkligt namn Edward de Vere, är det inte så konstigt att drömmens gräl klipps och övergår i en annan scen där kvinnan är död och mannen pliktskyldigt utför någon slags ceremoniell rörelse med ett tungt slagsvärd över en gravsten som ligger som en stenplatta mot marken. 

Jag känner vikten i min hand i drömmen och hade ända sedan 11-12-årsåldern älskat just slagsvärdet från de riddarböcker jag under en fas slukade - som liten ritade jag slagsvärd på långa rader och fann stor glädje i att variera dekorationerna på handtaget.

Så tungt är svärdet att jag är skakig på handen i drömmen och får inte rörelserna rätt. Ceremoniens innebörd undslipper mig men det kanske är något för att viga den döda kvinnan åt den sista vilan. Eller förbanna henne, för inombords är Oxford sammanbitet arg i den här långt senare scenen. Faktum är att han verkar förbanna sin styvmor, drottning Elisabet, och önskar henne ur sitt liv, precis som jag tappat min sista tilltro till kvinnan på pseudodejten kvällen innan! 

Men övning ger färdighet och efter att ha upprepat handrörelserna med svärdet några gånger får jag till koreografin och jag tecknar ovanför stenplattan i marken något som mest liknar ett kinesiskt skrivtecken. Det intressanta i sammanhanget - egyptiska spindlar som bryggar grav och återfödelse i ny tid och i samband med levandegörandet av statyer - är att tecknet innehåller ett diagonalt streck, men nu ritat i en riktning motsatt den blå spindelns, som vävde drömmaren ur sitt forna jags gravkammare och in i sin nuvarande personlighet (en ny grav). 

Den här ungefärliga bilden är allt jag lyckades minnas från drömmen, men helt klart vispade drömmaren svärdet uppifrån vänster och ner mot höger för den avslutande linjen.




I samma ögonblick jag vet att jag lyckats rita figuren exakt rätt över den grå stenplattan (som jag visste inför den femte kammaren att jag var framme), lyser densamma upp inifrån. En extremt komplex "statsplan" lyser honungsgult ur den grå och alls inte döda stenen! Jag inser i skrivande stund kopplingen till det gamla Egypten och att "öppna" en död staty!

Fast jag inte förstår mina egna drömmar fullt ut, skulle jag vilja föreslå följande.

Spindeln som vävde ett nytt liv i Sverige över den gamla gravkammaren i Egypten gjorde så längsmed det jag på den här bloggen kallat horoskopets SATANISKA AXEL och senare upptäckte att åtminstone romaren Manilius (1a århundradet) kallat PYTONS AXEL.


Det här inlägget är första gången sedan 2005 jag tittar på Oxford-drömmens lilla krumelur och tycker mig ana något av dess innebörd. Här har vi det kinesiska tecknet för mun eller mynning (en kvadrat) - jag har ju gudbevars varit kines i ett tidigare! - och så den diagonala linjen som förbinder just 2a husets mun eller mynning - DÖDSRIKETS PORT - den egyptiska grottöppningen eller gråstenen i marken och själva åttonde DÖDSHUSET saker läggs att vila eller så sakteliga dekompostera.

I två drömmar, en i tjugoårsåldern och en i fyrtioårsåldern, ritas en diagonal linje som jag först nu inser har att göra med den antika astrologins tankar om själens nedstigande i de dödas värld. Om de dödas värld också är den värld vi människor befinner oss i just nu (och kallar "liv"), det låter jag vara osagt. Men ur själens perspektiv måste jordelivet sannerligen vara en död zombies vandring mot slutet och sitt uppvaknande (i sin form, i Saturnus!).

Lite som när egyptierna borrar hål i statyn så att det gästande väsendet kan återknyta till en omvärld. I döden (idag på årets mörkaste dag) borras andra titthål upp, så att själen återigen kan förnimma livet på en nivå lite närmare dess egen natur.


*****


Den diagonala linjen planterades egentligen av min far. Prisvinnande fotograf i ungdomen men kanske för feg eller som Sol-Oxe alltför materialistisk för att våga satsa på konsten. När jag var nio eller tio berättade han om något som han antingen läst i en bok om grundläggande bildkomposition eller kanske kommit fram till själv. "Son", sade han (ungefär), "man ska alltid söka motiv med en diagonal linje i. Det blir så mycket mer spännande då." 

Amen till det!


Tillägg. 

Jag trodde knappt mina ögon när framlidne neo-jungianen James Hillman i förbigående nämnde den blå spindeln som något närmast tabu i sin "The Dream And The Underworld" som jag läste för bara några få år sedan. 

Det är således en arketyp, men att spindeln är drömvävaren av den materiella illusionens slöja, och att den kan ha haft just den innebörden i det avlägsna (kanske förhistoriska) Egypten är naturligtvis bara en obestyrkt intuition...

Inläggets horoskop, upptäckte jag efter publicering, är intressant.


Man skulle kunnat ha betona de fyra elementen med tanke på att drömmen om den infrån sig själv blålysande spindeln hittar sin perfekta illustration i identitetsskaparen Solen som belyser en ömsesidig reception mellan den blå Tvillingarnas kommunikatör Merkurius och den metafysiska klarsynens Guru (Jupiter).

Vilket närmast perfekt horoskop att plötsligt komma på den drömmen att skriva om!

Men jag väljer istället att färga den dominanta kvaliteten Sattva då den symboliskt indikerar medvetande som vaknar ur döds- och drömrikets mörkläggning.

Och det reflekterande sinnets Måne på nästan rak linje med Regulus i Lejonet ger sin förklaring till varför denna dag gick i hågkomstens tecken. Se föregående inlägg om "Sarah"! Det skrevs medan Månen kröp fram i Lejonets tidiga grader. Månen är inzoomad på kungliga eller värdiga kvaliteter idag - som massdemonstrationen mot nazifasoner i Kärrtorp också illustrerade.