Till nya besökare, en kunskapsteoretisk länk:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

ESTETIK:
Blogger/Google har förstört mängder av horoskop genom att omskapa usla miniatyrer av bilder i GIF-format. Klicka för att se de skarpa originalen. Ser också dessa galna ut, högerklicka och välj "se bilden" .

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
"The soul is sold not to the devil for money, but to money itself when it becomes the measure of worth rather than the affirmation of value." /James Hillman - Alchemical Psychology (2010, s.143)

Västerlandets store logiker & mystiker Platon
ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Created on the 30th of October 2015 8:39 AM (CET), TheZodicaRules will contain the occasional post translated to English as well as material not published in Swedish. (2016: The ambition to post in two languages petered out rather quickly...)



tisdag 31 juli 2012

Runars fall ner i Vattnets malström av begär

[Obs. Detta inlägg innehåller en viktig nyckel till Jupiter i Fiskarna och Jupiters upphöjelse i Kräftan.]

Jag har flyttat Runar Sögaards horoskop från kändismappen i datorn till den för skandalkändisar. (Jag har också en mapp som heter "spirituell" men för den var Runars horoskop aldrig aktuellt)

AB skriver om att han försökt starta upp en konsultfirma i USA som säljer ledarskap till näringslivet. Bara en sådan sak. Jesus hatade krämarna som flockades runt templet och hans moderorganisation, Guds barn, vägrade ta i pengar med tång! 

Den här delen av kristendomens tidiga historia är förstås de kälkborgerliga kristna i väst lyckligt omedvetna om. De är helt enkelt inte kristna utan i själ och hjärta demonen Mammons tjänare. Runar är helt klart ingen Herrens tjänare utan bara en girig opportunist.

När inte klockslaget är känt sitter man fast med en karta för Månen som gäller i 2-2½ dygn. Som jag uppfattat indisk astrologi ställer de tre horoskop, dels det med utgångspunkt i ascendenten, men sedan också ett där sinnet/Månen motsvarar första huset och dessutom ett klassiskt solärt horoskop med Solen som första huset. Dessa tre kartor beskriver löst kroppens/det fysiska livsödet, psykets öde och så Solens eller andesjälens tagning på det hela. 

Och därtill kommer alla de specialkartor som tillgrips för olika speciella frågor, som navamsha ("niondedelningen") som är viktig för partnerfrågan men vissa menar är ett slags hemligt själshoroskop. 

Det är inte svårt att se hur den ena traditionen hopat sig på varandra i det väldiga Indien för Solen är också en slags själsindikator, likt atma karaka-planeten! Jag betvivlar att indiska astrologer använder allt i den enda förvirrad röra - det är inte lätt från västerlandet att bilda sig en uppfattning om hur de indiska systemen fungerar.

Därför har jag bara fastnat för den fascinerande läran om "planeters verksamma natur" som uppenbarligen verkar bygga på en komplex bakomliggande logik. Indierna verkar nu så pragmatiska att de inte är speciellt intresserade av att forska i sina egna metoder. De fungerar och det räcker för dem.

Men utifrån Runars horoskop, en typiskt "luftblå" eller idédriven typ med både Sol och Måne i Luftelementet, är det rätt fascinerande hur den indiska läran om planetens natur sticker hål på hans andliga blå bubbla, om man utgår från Månen eller sinnelaget. Se här:




Med sinnelaget (Månen) som ascendent får vi Vattumannen i första huset. Sinnelaget förfogas därmed av Saturnus, förvisso en organisatorisk planet men kanske lite mindre så i "kaotiska" Fiskarna som bland annat symboliserar andlighetens uppvaknande genom att själen rentvår sig (Vatten) från de synder den ådrog sig då den ännu befann sig i Horans våld, i den profithungriga jordbrukaren Jungfruns tecken. Den merkantile Merkurius sägs "upphöjd" i just Jungfrun vilket troligen betyder att den är en särdeles fiffig handelsman i detta tecken, kvick i huvudet och en skicklig matematiker. 

Hur den sexuellt orörda Jungfrun samtidigt kan vara den arketypiska Horan är ett ämne som tidigare diskuterats på bloggen, så vi går vidare med Runars konfiguration. 

Att som Runar ha ett sinne i höggradigt logiska (Luft-) Vattumannen medan den intellektuella böjelsen "bara" bottnar i instinkter (Vatten) ser ut som en inte helt optimal parformation, sinnet och dess dolda disponent. Som bäst blir det här en människa som sätter ord på känslor och det kanske var så Runar fungerade på den "gamla goda tiden" när han ännu kunde tjäna pengar på att predika Guds ord. 

Men något i kändisskapet gjorde tydligen att han ville tjäna ännu lite mer, eller också har religionsintresset i både Norge och Sverige tvärdött medan västerlandet väntar på att marknadsliberalismen ska dra ner oss i ännu en undergång och kanske ett tredje världskrig. Att leka med Satan kostar, men människor lär sig aldrig. Samma manege krattas om och om igen och nya själar kommer in och gör samma erfarenheter.

Studerar man hur väl krassa Saturnus finner sig i det djupa Fiskarnas tecken, visar sig vid första anblick den strama och rationella Saturnus ligga rätt bra. Dess disponent Jupiter står själv "upphöjd" i Kräftans tecken. Vari denna upphöjelse består är en sådan fråga man kanske inte ställer sig men jag skäms för att ha haft det här som hobby i så många år och inte ens försökt ta reda på vilka argument som ligger bakom det gamla schemat som hittas i både hellenistisk och indisk astrologi. 

Och lika bra var väl det, för med västastrologins skeva zodiak blir man helt förvirrad. Tecknen och elementen stämmer inte längre så det är helt omöjligt att reda ut dylika frågor genom observation. Som tur är har den här bloggen visat att tester av den österländska (sideriska) zodiaken ger resultat som påminner om de antika beskrivningarna av tecknen, vilket i sin tur innebär att den västerländska zodiaken levererar tokgalna resultat. 

Jag säger det igen: Månen i Skytten dominant bland mördare enligt västastrologin. Helt befängt. Detta är ett godhetens tecken! Men om den gamla sideriska zodiaken plötsligt visar att alla dessa månar låg i dödens och korruptionens tecken Skorpionen, börjar det då inte låta exakt som de berättelser som går ända tillbaka till antiken? Jo, sannerligen!

Att Runar har en "upphöjd" välståndsplanet i Kräftan tolkades av västastrologen Charles Carter som att det här slutna och till familjen begränsade tecknet "öppnade upp" och vågade involvera fler i sina sympatier. Rent teoretiskt kan det stämma, men är det så i verkliga livet och enligt den sideriska zodiaken? 

Har inte hunnit testa den tanken än, men spontant ser jag en helt annan förklaring till den här gamla regeln: indisk astrologi placerar "intern lycka" i Kräftans naturliga fjärde hus. Till samma hus associerar de inte bara begrepp som "hemmet" och "det privata" vilka känns igen i västastrologin, utan också dyra kapitalvaror - där naturligtvis hemmet eller ett hus är den största utgiften i livet för de flesta. Och på ett rent materiellt plan är ju den stora välgöraren Jupiter symbolen för stora kapitalansamlingar/förmögenhet medan lilla välgöraren Venus "bara" är pengar som sådana.

Glöm att Jupiters "upphöjelse" låter nobelt och psykologiskt storslaget, och vänj dig vid att Jupiter bara blir ännu mer intresserad av det materialistiska livet när den passerar Månens, dvs. habegärets tecken! Jupiter och Kräftan stärker varandra, för Jupiter och Månen är båda härskare över vatten och har därför en tillgivenhet för varandra. 

Jag vill påminna om ett viktigt men säkert glömt (eller oläst) inlägg från hösten 2010, där Jupiter i Grekland förekom i en särskild form av Zeus, nämligen Zeus Soterios. Givet att Fiskarna och havet var en förfärlig kraft i antiken och många kvinnor förlorade sina fiskare till havet, vad naturligare än att som jag föreslagit, se Jupiters härskarskap över Fiskarna som ett motgift mot detta förlustbringande tecken. I varje hamn fanns en staty av Zeus Soterios som skyddade sjömän från den ultimata förlusten, att aldrig ens nå hamn med sin värdefulla last. 

Jupiter genererar alltså inte (världslig) rikedom i sitt eget negativa tecken så mycket som den fungerar som en skyddsamulett, den håller olyckan borta. (Notera att hellenistisk astrologi lokaliserar olyckan mittemot Fiskarnas naturliga hus - i det sjätte huset.)

Så när ska då Jupiter ackumulera vinst och inte bara hålla olyckan borta? Här kommer dess upphöjelse i Kräftan in. Nu står Jupiter på besläktad "mark", dvs. flyter på havet, och givet romaren Manilius antika skildring av Kräftan som ett girigt tecken som färdas från hamn till hamn och gör verkliga klipp på sina handelsresor, börjar pusslet klarna. 

I det här tecknet stämmer plötsligt Jupiters lyckobringande sida på ett visst sätt med värdtecknets tydligt näriga sida - för Kräftan representerar också den ständigt tärande sidan av människan: metabolismen med dess ständiga sug efter mer. Kräftan/Månen sammanfattar själens fallna status när den ramlat ner i en fysisk kropp och nu anfäktas av simpla krafter som försöker få den att enbart ägna sig åt verksamhet som ska döva den dödliga och osunda själens berättigade dödsskräck. 

Girighet är alltså en följd av fruktan för det egna livet, och egentligen borde man tycka synd om de här människorna. Det är bara det att de börjar trampa ner andra i sin jakt på att samla allt bara för sitt eget. Därför är privatismens fjärde hus, en "hemmets region" inte en filosofi som duger för att styra ett samhälle. Därför är patriarkatets Stenbock överordnad det instinktiva matriarkatet i zodiaken. 

Den vegetativa själen kan aldrig få sista ordet, då blir det som med Sol-Kräftan Reinfeldt: förskräckligt klantig politik och t.o.m. pennalisering av de svaga (det finns mödrar ute i naturen som stöter bort de ungar de upplever för svaga - den som beter sig som "enbart natur" är i själva verket direkt driven av Djävulen, den intelligens som vakar över planeten jorden.)

Med denna rekapitulation av några käpphästar, kan vi nu bättre förstå Runars närighet. Problemet är bara att Jupiter trots sin upphöjelse ser skadad ut. Han har en osund syn på att trygga sitt eget bo (Kräftan = mig och de mina) vilket kan göra honom oansvarig i andra åtaganden. Men välståndsplaneten Jupiter är verkligen expansiv här, för under denna distinkta och irrationella instinkt att se om sitt eget bo (lyxiga hus!) döljer sig disponenten Månen som själv står i det stora och konceptuella tecknet Vattumannen. Ja, Runar tycks ha anat så mycket, trots sin röriga blandning av intellekt och blinda instinkter som att Vattumannen är Kristus! 

Men horoskopet är orent, och de här tre planeterna (Månen, Saturnus, Jupiter) som alla rör ihop tankar och känslor bildar en trippelsidig reception som liknar vänsterledaren Jonas Sjöstedts, men inte i det visionärt närande Eldelementet utan i det blinda och tärande Vattenelementet. Den människa som har mycket vatten i sig men ingen Eld famlar verkligen i mörkret och kan bli en missbrukare. Jag ser Runars Vatten/Luft-"mix" (för mixar sig gör de inte!) och brist på Eld som en synnerligen visionslös sol-och-vårare. 

Bristen på ärlighet bekräftas av att både Månen och Jupiter antar rollerna som "verksamma illgärningsmän" i horoskop där Vattumannen stiger i öster! Här är alltså Runars sinne en möjlig kanal för det onda (dvs. en falsk gudsman) och det blir inte bättre av att psyket motiveras av en enorm instinkt att vilja bli rik för egen del (Jupiter i Kräftan). Eftersom också Jupiter är en verksam illgärningsman uppstår den kanske sjukligaste kombination bloggen sett på en tid: elementen Luft och Vatten skaver, hukar och gömmer sig, dissocierar och mörkar och båda planeterna är verksamma för det onda, alltmedan det är rikedomar till det egna huset som driver hela denna sorgliga show. 

Inte konstigt att folk runtomkring Runar står och frågar varför han inte betalar sina skulder! Mannens månhoroskop indikerar total ohederlighet. Nu förvandlas förvisso den naturliga illgöraren Saturnus till "verksam välgörare" eftersom den äger det goda första huset och så att säga tar död på sin egen ondska genom att också äga det onda tolfte (kvar blir därför bara det positiva budet om Saturnus som ägare av första dharma-huset).

Men kan Saturnus i Fiskarna bryta den onda cirkel som den här trippelsidiga receptionen innebär? Att döma av Runars faktiska leverne: nej. Saturnus vill det goda, men den agerar inte helt själv, utan influeras till det sämre av sin disponent Jupiter.

Och var står Jupiter ur sinnelagshoroskopets (Chandra lagna) perspektiv? Jo, "lätta rikedomars" Jupiter står tillsammans med pengarnas Venus i det onda Olyckans sjätte hus, i Fiendens hus.

Jag har själv den naturliga välgöraren Jupiter som en tillfällig agent för det onda i sjätte huset (i Skorpionen). Jag har sökt hålla mig borta från de onda människorna i näringslivet genom studier, studier och ytterligare studier. Men det räckte med tre år på en av Stockholms största it-byråer runt millennieskiftet för att jag skulle känna korruptionen sätta in direkt! 

Jag blev helt enkelt en märkbart sämre människa och jag skulle aldrig ens ha märkt hur stockholmsegoismen började förgifta mig om jag inte dessförinnan (av jobbskäl) tvingats till det märkliga språket från religionshistoria till dataprogrammering. Jag hade alltså en referens och kunde se hur den rappa tonen på ett flashigt kontor var en öken av korruption och själviskhet. Det tog cirka tre år efter it-kraschen 2001 innan jag åter började drömma om nätterna. Så kraftigt hade Jupiter förgiftats av kontakten med Fienden i det sjätte huset i kombination med dess sårbarhet för ondskan.

Runar, trots att han bekände Gud, har tydligen förolyckats ännu värre. Sådana här liv kommer det att ta hundratals år av jordetid för själen att helt tvätta sig ren från. Det är intressant att Runar har sin "karmaplanet" Saturnus just i rentvagningens Fiskarna och att den dessutom är en verksam välgörare. Eftersom Saturnus är en märklig planet står den både för fattigdom men också för ackumulationer som långsamt förvärvats (att jämföra med Jupiters snabba klipp och rikedomar). 

Saturnus har både en sida av ytterligt armod men kan också beteckna släkter som suttit på landägor i många generationer, "gamla pengar". Saturnus i Fiskarna är lustigt nog en symbolkombination som stämmer mycket väl med det kristna fattigdomsideal (dagens kristna inte låtsas om). Men det märkliga är alltså att det bakom detta asketiska ideal lurar en fet och välmående prelat: för Jupiter representerar det prästerliga ståndet! Det är sannerligen ett komplext horoskop och summerar väl Runar, kändisprästen. 

Att han föddes med Solen i Tvillingarna betyder, givet hans enorma girighet på sinnelagets nivå, knappast mer än en gårdfarihandlare. Tvillingarna som ett av zodiakens flera handelsmannatecken. Ur sinnets perspektiv är Runars Sol och handelsmannamerkurius verksamt neutrala. Det sinne som är böjt åt det onda, det själviska, finner det egalt i vilken riktning de flexibla Tvillingarna vänder sig och leder det. (Ondska ser inte vad Godhet är, men Godhet kan se vad det Onda är!) 

Således var Runars första kommers att kränga ord och mera ord som predikant, som Tvillingarna, kommunikatören. Nu försökte han förmedla "ledarskapstjänster". Stackars människa! En sådan liten varelse på jorden. Om han skar ner på sin girighet och sina behov - sånt som kändisstatusen förgiftade honom med - hade han kunnat undvika detta svek mot sin själ. Eller också är det just det han var tvungen att göra i livet. Den definitiva Saturnus i Fiskarna tyder på att han hade ett möte med den ultimata världsliga förlusten, vilket ju är vad Fiskarnas tolfte hus också tecknar.

Kriminologen & tomtarna på loftet

En AB-rubrik får mig att häpna över min naivitet. Nog har jag sett kriminologen Leif GW, släpig och sjavig, och har fascinerats av hur han kunnat bli kändis. Men inte förrän nu fattade jag att det var den klassiska alkoholisten han visat upp medialt. 

Nu, kanske som ett led i något åtgärdsprogram medger han problemet. Men inte vid dess rätta namn utan genom omskrivningen "periodare". Det här kallar bloggen "dissociation" eller till och med "desinformation", och härleder till det rationella Luftelementets vägran att medge vissa av Vattenelementets egenheter. Luft och Vatten är element som tycks leva i skilda världar.



Och som synes här nedan har GW Persson till och med ett galnare horoskop än det helt vurpade skadedjuret Lady Gaga som inte drar sig för att korrumpera unga människor som just håller på att forma sin heterosexuella natur. Beroende på hur man räknar innehåller GW:s horoskop upp till fyra samtidiga klyvningar mellan förnuft och känsla!


Jag har lyckats få tillgång till något dussin horoskop för permanent institutionaliserade psykpatienter - sargade själar som helt har spruckit läck. Flera av dem hade, enligt uppgift, likt GW svårt att "få tyst i huvudet", och det är troligen den här horoskoptypen filosofen Herakleitos på 500-talet fvt tänkte på när han sade att "den torrlagda själen är den bästa". Här har vi så mycket fuktskador från Vattenelementet att det rena förnuftet är allvarligt i fara.

Och med Lufttecken i Vattenhusen så att säga fördubblas det labila förhållande den vegetativa själen har till den rationella via de bakomliggande disponenterna, där det konsekvent är en vattenplacerad planet som har att sköta en luftplacerad planets ärenden eller vice versa.

Jag har nämnt att artister verkar hantera det här bättre, men så är det också där vi har en av de mest alkoholiserade yrkeskårerna.

Jag har själv hört röster vid några få tillfällen, men när det är rena cirkusen, då måste man tänka sig en människa som blivit besatt av onda andar, likt den flock som kallade sig Legion som Jesus drev ut i en av bibelhistorierna.

Att GW har både Sol och Måne i den gigantiska organiserade mänsklighetens tecken Vattumannen (och hela denna andevärlds samlade tankar) och sedan får dem serverade genom korruptionens åttonde hus, är bara en av den häpnadsväckande mängden "läckage" här. Jag förstår inte hur han lyckas vare sig skriva eller lösa kriminalgåtor. Horoskopet ser ut att ha så mycket tjatter under taket att det krävs en stålsatt man att forcera logiken genom bruset.

Jag mediterade fem år av mitt liv, och fast det nu har gått ett kvarts sekel stoppade den praktiken så effektivt hjärntjattret att jag fortfarande inte kan tänka ut något med "hjärnan"! När de här raderna författas är det absolut tyst i huvudet och det är Någon Annan som sköter textförfattandet. En besynnerlig upplevelse, eftersom jag minns hur tankarna fors kors och tvärs vid tjugo och jag ärligt talat var rätt obegåvad.

Frågan är om GW ens vågar öppna sig för hela den värld av demoner som gästar honom. Jag bad till Gud varje dag innan jag påbörjade en timmas meditation. Det var en psykologiskt smart sak, för lugnet det gav, gjorde det möjligt för psyket att öppna sig mer istället för att i halv fruktan sitta och spjärna emot och attitydmässigt omöjliggöra andens uppvaknande. 

Som det föll sig såg jag eldsken i ryggraden och min guldgloria i huvudet efter bara några månader. Kundalini-ormen vaknade direkt! Tjugofem år senare har stormen lagt sig, men som sagt, det är fantastiskt skönt att tillhöra dem som inte längre bekymrar sig. 

Leif GW:s ascendenttecken Kräftan är nog det som bekymrar sig mest i hela zodiaken och det förvånar inte att och kokssnortaren Plura Jonsson liknar varandra mer och mer. Sådana ser de ut, svenskarnas favoriteter. Och sen stroppen Reinfeldt med sina svältkurer mot underklassen på det. Vilket jävla land det här är! Man tror knappt det är sant. Folket måste sakna all förmåga att välja sina vägledare.

Clintan - ett förhållningssätt till Ondskan


Inte skådespelaren utan en jamaicansk
rappare i ropet 1978, Den verklige Clintan
såg skivan i en butik men gjorde inte som
McDonalds under OS, hotade med stämning.
Han smålog bara och gick vidare.

SvD har en analys av "Clint Eastwoods teologiska universum", en totalt osäljbar rubrik till genomsnittliga våldsfilmskonsumenter. Så rubriksättaren på förstasidan förbättrar artikelns odds för att bli läst:



Det här korta inlägget riktar sig inte till cineaster, med mindre de också är intresserade av arketypvärlden som driver fenomenvärlden ur det osynliga. Det vill säga, den värld ingen längre tror existerar trots att astrologin i varje ögonblick avslöjar att det som händer, händer enligt gudarnas vilja.

Underrubrikens "fem decennier med våld" summerar Clintans livsgärning. En och annan romantisk historia förändrar inte det faktum att han ägnat våld och i synnerhet Hämnd ett makalöst envetet intresse. Många människor svettas ur sig sina anfäktelser och går vidare, men Clint Eastwood tog verkligen boning i universums lägsta regioner.

Den här bloggen är världsunik. Ingen annanstans har jag sett någon tillgripa elementär statistik för att en gång för alla avslöja hur västerlandet, som i så många andra avseenden, tog fel väg när de följde grekernas misshandel av den babyloniska zodiaken. T.o.m. Platon kände till att jordklotet raglade som en drucken och att stjärnbilderna därför flyttade på sig över tid, men likväl skedde det fatala att krigaren Väduren fixerades vid det raglande jordklotets vårdagjämning. Nu, 2.000 år senare är knappt en ena människa född i detta tecken längre, trots vad horoskopspalterna påstår.

Återvändandet till den ursprungliga sideriska zodiaken har varit en uppenbarelse, för där otaliga undersökningar i väst fullständigt misslyckats etablera statistiskt signifikanta resultat som tyder på att det verkligen existerar några arketypiska determinanter vilka informerar vår värld, så har den ena antika doktrinen efter den andra verifierats så fort man använder den stjärnhimmel som människorna såg vid den tid då de tolv tecknens berättelser först sattes på pränt.

Flera av de antika digniteterna har också verifierats på omvägar. (Gud kan aldrig studeras direkt, det är bara genom märkliga "ekon" i fenomenvärlden som gör oss observanta på att det tycks ligga en intelligens bakom det vi ser - en intelligens som inte är vår egen.) Således har den särdeles odignifierade krigaren Mars, fallen i mammas och skyddsmekanismens tecken Kräftan visat sig remarkabelt överrepresenterad i homosexuella horoskop. 

Förutom att fyndet bekräftar den antika varningen för dålig krigföring om man hela tiden håller skölden framför sig, eller gömmer sig bakom mammas kjolar, så tycks den på ett djupare plan avslöja att homosexualitet bottnar i antingen en störning i den vegetativa växt- och djursjälen, dvs. den blinda instinkten, eller att individen är så makalöst feg att den aldrig vågat bryta symbiosen med modern och därför spårar ur i sina partnerpreferenser. Den verkliga astrologins rehabilitering från århundraden av misär har knappt börjat.

Med tanke på att Clintan blivit en filmvåldets ikon redan i sitt liv passar det förträffligt att återvända till hans lyckligtvis dokumenterade födelsetid. Jag är inte mycket för numerologin som närmast liknar skrock, i synnerhet inte när det gäller talvärdet för en nyfödd människas födelseomen, det stigande tecknet i öster. Fyra minuters fel (eller mindre) kan göra en jubelidiot av numerologen om det visar sig att personen föddes under en annan siffra!

Men ändå... klockan 17.35 i Los Angeles ger Clint Eastwood dödens och långsinthetens tecken Skorpionen stigande i öster...i sin första grad. Vad kan slå ettan? Här är nummer 1 i frågan.



Eastwoods är visserligen ett av de fem horoskop där öst och väst ännu några hundra år är eniga, innan vårdagjämningens precession (tillbakagång) dragit västzodiaken ett helt tecken snett. I väst är det alltså en ascendent sent i Skorpionen istället för precis i början.

Varför det blev en hel lång karriär i våldets och hämndens tecken är därför inte svårt att se. Skorpionhärskaren Mars, krigaren och våldsmannen (eller idrottsmannen) binder Clintans egen person till en av det antika horoskopets hemskaste hus: det sjätte fiendehuset. I Alexandria, Egypten, märks en med indierna besläktad tradition. Här kallas områden just efter solnedgången, nattens eller dödens inträde, för Olyckan. 

Det finns inga bevarade spår om hur de gamla babylonierna såg på frågan om de tolv husen, men krigaren Mars hade tillnamnet Nekro (fienden) vilket uppenbart knyter an till Mars herravälde över Skorpionen, vännen av död eller nekrofilen. Genom lite eftertänksamhet kan man börja ana att väst har fått hela sin astrologi österifrån. T.o.m. de grekiska myterna är bara omstuvade versioner av gamla mesopotamiska myter och namnen på gudarna ändrade. Hela västerlandet verkar vara en enda lång idéstöld och försämring av tankar som redan tänkts.

Clintans våldsamma Nekro eller Mars ligger alltså i Olyckans eller Fiendens hus men i Vädurens tecken, intressant nog krigarens eget positiva läge där den laddar upp sig. Paradoxalt (eller kanske inte) angriper Mars i sitt positiva härskarläge sin negativa domän Skorpionen enligt indisk astrologi. (Denna tradition saknas helt i väst.) Man kan bara spekulera i vad det betyder. Kanske att Väduren, som också är det nyfödda barnet eller det nya livet, alltid segrar över Dödens Skorpion. Eller som, som i Clintans fall, att varje död i nesa föder en nemesis som återvänder på scenen just när alla trodde orättvisan hade segrat. Clintans remarkabla ascendenthärskare, dvs. sitt livsödes mest dominanta planet, hjälper till att klargöra många ting om astrologin just för att vi kan vila i förvissningen att vi här tittar på ett horoskop maximalt insyltat i Ondskans tematik.

Men Clintan blev en rapportör och inte en våldsverkare. Hur kan man förstå det astrologiskt?

Kanske som att han står så nära Satan/Den Onde det går att komma. I sitt intellekt (Merkurius) rapporterar eller förmedlar han rått och direkt vad antikens onda stjärna Algol ordinerar. Algol representera den totala ondska som i Aristoteles begränsade föreställningsvärld var en urmateria som aldrig någonsin kan observeras eftersom den är alltför "lågt fallen" i tingens ordning för att kunna motta ens den minsta lilla formgivande impuls. Tanken möter också i fega människors tro att Satan eller det Onda inget annat är en avsaknaden av gott. 

Judarna såg annorlunda på saken. Satan är en verksam kraft med mandat att korrumpera och t.o.m. förstöra själar som syndat eller kanske bara drabbats av självrättfärdighetens hybris (När Job anfäktas av de eländen Satan skickar över honom insisterar han i det längsta på att han varit en oklanderlig mönstermedborgare.)

Den här bloggen har pekat på det remarkabla i att det helt förvärldsligade sinnelaget, Månen, anses "upphöjt" i materietecknet Oxens tredje grad, både i indisk och hellenistisk tradition (tveklöst samma tradition i botten). Men i Oxens tredje grad befinner sig också antikens onda stjärna Algol, kallad Satans huvud (Rosh ha-Satan) av judarna. 

Hur går detta ihop? Bloggen tvingades inse att antikens astrologer drev gäck med människorna. Månens "upphöjelse" i Oxen är inte alls lika fint som det låter, för i samma ögonblick en människa upphöjer sin identifikation med livets blott materiella nivå till det hösta goda, då har hon totalt öppnat sig för Satans korrumperande inverkan.

Men Clintan har ett intressant förhållande till sin egen "kommunikatör för det Onda", sin Merkurius som står vidöppen för Satan. Hans karta visar nämligen att han håller "den andre" för att vara den som förmedlar all djävulskap. Det är nästan skrämmande hur ofta planeter i det sjunde huset för partners eller "den andre" (som kompletterar egopunkten) får klä skott för ens egna brister.

Intressant nog har Clintan själv spelat många roller som kriminell eller som korrupt polis, figurera som med yttersta möda samlar sig och "gör det rätta". Jag kan inte påstå att det är enkelt att se den självinsikten i horoskopet, men onekligen är den långsinta och hämndlystna Skorpionen, den fräscha attackens Vädur och Satans huvud med kommunikatören en komplex väv som på ett allmänt sätt kan identifiera som det som nästan alla hans filmer handlat om. De här symbolerna är så viktiga att man nästan kan strunta i Ljusen, annars så ohyggligt viktiga. 

Om Solen i Oxen kan man möjligen säga att tecknets fixering och ovilja till förändring förklarar hur han kunnat göra samma film så länge.

Vad gäller sinnelagets Måne är den och filosofins Jupiter Skorpionascendentens enda allierade, eller i indiskt språkbruk: "de är verksamma välgörare". Månen i Kräftan vittnar om en stark instinkt eller maggropskänsla hos Clintan, ett passionerat vidhållande värdet av obeständiga stämningslägen och det inre djurets aptiter. Märkligt nog är denna animaliska känslolivsposition alltså ytterst favoriserad hos en Skorpion, kanske för att skorpionen själv betecknar instinkten som en hopplös och oförlösbar del av de rent jordiska arterna (till vilka människosjälarna inte hör, de är bara Aliens som råkat köra vilse i universum och tappat vibrationshöjd).

I Clintans fall kulminerar faktiskt horoskopet med just detta stöd hans Skorpion har från Månen - symbol för HELA DEN SUBLUNÄRA SFÄREN. Hela Moder Jord sjunger från det nionde religionshuset den tillfälliga biologiska varelsens liv. På något sätt är detta antiklimax till horoskop helt i linje med Clintans alltid lika jordnära filmer. Han har, tvärtemot den judiska Mästaren valt att göra jorden till sitt hem. 

Därmed är inte Satans vrånga influens bara något han projicerar på de andra, på skurkarna. Det är bockguden som hjälpt Clint Eastwood genom hela hans karriär. Som naturens rådare Pan är det Djävulen som fick honom att göra t.ex. det natursköna undantaget från sin huvudlinje, filmen om den gamla bron, mot Meryl Streep.

Aktrisen har för övrigt också en känd födelsetid och hennes Kräftascendent i 10e graden är bara en grad från Clintans kvinnotycke (avsevärt!) i 9e graden. Sådan synergi mellan skådespelarna kan förklara varför vissa filmer blir så övertygande. Att den ringa Månen har upphöjts till niondehusstatus (astrologins noblaste hus), indikerar att etiklektorn i SvD har läst sina Clintan-filmer helt rätt:
Många av hans världar är manliga...men det är kvinnorna, ursprungsbefolkningarna, krigens offer eller de utstötta som är motiven för hans kamp.
Ang. ursprungsbefolkningar har bloggen f.ö. kunnat visa att just Månen i Kräftan är signifikant predisponerad till främlingsfientlighet och inskränkta värderingar. Trots att den här en välgörare i horoskopet kanske något av tecknets insktänkta "vigilante"-mentalitet lever kvar i Clintans figurer.

Kräftan och Skorpionen delar element och indikerar Vattnets tendens att förorena sig - vilket lämnar jobbet med reningen till Fiskarna, när Vattnet äntligen koinciderar med Sattvas kvalitet i zodiakens listigt flerdimensionella konstruktion. ("Kom, jag ska göra er till människofiskare", sade den galileiske Mästaren, antingen han eller författaren i full insikt om astrologins symbolvärld.)

Med Clintans dragning till naturen påminns man om en klyvnad inom symbolen Satan/Djävulen - han är också Fan eller faunans rådare. Men ytterst är det en och samma figur, för det är just ett av Satans listigaste trick att intala de naiva själarna att denna värld är allt. På så sätt lamslår Djävulen den rationella själens betydligt högre kapacitet för att hålla sitt "falska tusenårsrike" vid liv så länge som möjligt via de fallna själar han likt en vampyr parasiterar på.

Clint Eastwoods hela livsgärning har varit att teckna historier från botten av denna avgrund, i den absoluta Ondskans absoluta närhet. Minns Aristoteles feghet för att föreställa sig en konkret ondska som kan verka fastän den inte har en anstymmelse till form eller struktur i sig. Clintan har vågat sig mycket nära den totala avgrunden som är en av flera möjligheter för den själ som förirrar sig så långt ner i de tallösa världarna att den finner sig förlöst ur ett moderliv - kanske rent av i Oxens tredje grad där själen stirrar den ultimata meningslösheten i vitögat. 

Det är sannolikt därför den hyperateistiska ordföranden för Humanisterna inte får någon rätsida på det här livet och det nästa. Han har religionens signifikator Jupiter vidöppen för Satan, den store Nihilisten. Då föredrar jag Clintans Merkurius, en intressant gud som sägs helt amoralisk i sin rapportering. Merkurius är opersonlig på det sättet, vilket lämnat Clintan fri att ta ställning på andra sätt än just genom den merkuriska berättaren. 

Eastwoods religionsplanet Jupiter är t.ex. en verksam välgörare för Skorpionen, men den befinner sig å andra sidan i amoraliska Tvillingarna och i det åttonde dödshuset! Ännu ett tecken på hur djupt insyltat Clintans livsöde varit i frågor om död och korruption! Ännu ett tecken på att han tittat djupt in i och filosoferat om dessa frågor, men utan att själv bli det han bekantat sig med och rapporterat om. 

För Merkurius som en budbärare eller rapportör, se t.ex. Jan Guillous horoskop med Merkurius återigen i närmast exakt aspekt till jaget (ascendenten). Det finns ingen i Sverige med samma slagkraft i kommunikationen som Guillou och förmåga att återge relevanta fakta i frågan. Han är Sveriges stolthet, att jämföra med Clintans rapporter från helvetet, fast med ett bredare ämnesregister.

Tillägg.

Den som tycker det låter som om SvD:s etikdocent inför Clint Eastwoods sätt att berätta i lager på lager, snarast talar om Bob Dylans texter med dess många religiösa motiv djupa inbäddade, kan ju påminna sig Zimmermans horoskop (f.n. 2 inlägg).

Resultatet av en jämförelse kan bli att antikens insikt smyger sig på t.o.m. den mest urholkade konsumistiska sekularist: det är inte vi som lever dessa liv, det här är ett självspelande piano. Det är gudarna som äskar att klä upp sig i kostymer och leka som barn. Bryt med inbillningen att du skulle vara din kropp och se den kosmiska kompositionen som den helhet den är... Betraktaren inom oss har också kallatas Purusha eller Översjälen.

Platon om de fartblinda

Brum brum, jag kan åka cykel

DN:s förstasida sätter någon rubrikerna utan tanke på framtiden, utan vision eller moralisk ryggrad. Här är Sveriges vapenexport en självklarhet och krigsindustrins produkter blir till positivt laddade liknelser. 

Ja, det är egentligen motorjournalisten Jacques Wallner som myntar en och annan beklämmande fras som vittnar om en människa utan nämnvärd kontroll över sin lägre, animaliska själ. När jag för horoskopets räkning hittar födelsedagen, är en 56-åring svar nog: han tillhör den döende generation dinosaurer som faktiskt inte förstår att världen har ändrats sedan han formade sin världsbild. Han är ursäktad och DN:s borgerliga läsare tillhör också en redan död underart till Människan med stort M. "Bakom mina solglasögon..." som en prylfixerad stockholmare brukade sjunga.

Hur såg då gårdagens människa ut, hon som egentligen bara var ett fartlystet rovdjur under den tunnaste genetiska mutation som simulerade den gudomliga Människan? En prototyp, så att säga, till den människa som står på tur att introduceras på jorden.

Vi reaktualiserar Platons schema för den levande varelsen i denna värld och jämför med den galet farliga och fartkåta motorjournalisten:



I astrologin betecknar Solen den levande andesjälen som träder in i tid och rum för att UPPLEVA (leva upp sin tillmätta dos av levnadsdagar och händelser). På den smarta planschen noteras att Eldelementet är dörren in i den kosmiska manifestationen och Platon föreställde sig huvudet som själens säte.

Nyplatonismens fader, den romerska Plotinus förnekade på 200-talet detta genom en logiskt och bitvis komplex diskurs. Själen saknar rumsliga mått och kan därför inte sägas överhuvudtaget befinna sig inom den skenbart verkliga kroppens mått. Det var Plotinus som myntade det klassiska uttrycket: vi _har_ inte en själ, vi befinner oss inom själen.

Platon hade mycket att säga om vår värld som en kopia eller avbild av den egentliga verkligheten. Vi kommer inte åt tinget i sig, utan tittar med våra ögon och känner med våra händer på våra egna föreställningar om något "där ute". I själva verket är det själen som navelskadar - tillåter sig att kollapsa in i sin egen dröm närhelst den fingrar på prylar, motorcyklar eller upplever hisnande känslor från sin fantasi om att vara en kropp som färdas i hög hastighet.

De klenaste själarna fastnar totalt i de här rustillstånden och kan återvända gång på gång till jorden för att bete sig som små barn på dagis. De är inte i närheten av arten Människan, som är det blueprint som ligger väntande på alla själar som kommit till jorden. Det här är ett växthus som ska föda fram en ny art och sannolikt kommer många av dina vänner inte att tillhöra den grupp som utexamineras från jorden.

De valde döden och så stark var narkomanen inom dem att de inte kan annat än dö, om och om igen. För vad? För att slicka på en glasspinne: "Mmm, min Magnum" eller brumma fram en cykel. Då och då dö en brutal och blodig död när de trampar på en svensk landmina i något fattigt land.

En del av de här upplevelserna är milstolpar där själen har en chans att vakna. Universum är dock inte en helt pennalistisk maskin, men söker slussa sina deltagare mot högre medvetenhet, eller åtminstone en del av dem. Det verkar som om de gamla tänkarna höll dörren öppen för att själar oåterkalleligt kan göra sig ett hem i kosmos. De avstår sin kungliga arvsrätt och fortsätter som konsumenter istället för att bli gudar och skapa egna universa.

I astrologin är det Eld och Luft som denoterar den högre delen i själen, den som bottnar i sin egen Form och t.o.m. transcenderar den, för bara slavar under egot tror att de äger saker inklusive sin själ - i verkligheten är dessa varelser de som är ägda, som hundar i koppel till sin själ.

Skulle själen tröttna på värdkroppens egoism och vända sig bort/fasa ur, skulle värdkroppen livlös falla till marken. Tänk om alla själar i moderat röstande stockholmare samtidigt tänkte: Nej, nu reser vi härifrån så att alla de goda men inte lika egoistiska människorna får en chans att leva i ett drägligt samhälle.

Då skulle hopar av människor på Stockholms gator falla döda till marken, och den politiska oppositionen äntligen få en möjlighet att ställa till rätta all den korruption de styrande högerkrafterna ägnat sig åt i många år av tanklösa privatiseringar och egoistiskt självtjänande.

*****

Platon placerade djurens själar lägre än människorna och betecknade denna mer elementära uppfattningsförmåga som den "vegetativa själen". Med det menas vad vi kallar ren och skär instinkt. Den människan ser något i skyltfönster och upplever genast ett enormt ha-begär, gränsande till fysisk smärta. Kroppen bultar av åtrå - shopping och sex är bars olika grenar på samma Instinktens träd.

I den här scenen av sinnesinformation som direkt tänder begäret ser man den levande varelsens kognitiva kärna - Eld - men en upplevelse som hoppar över andliga blå Luftelementet - och istället direkt återspeglas i Vattenelementet, som när en böljande vattenyta återger en deformerad avbild av solen uppe i skyn. Den fallna själen är så identifierad med sina blinda instinkter att det är ha-begärets surrande i kroppen som totalt dominerar sinnet. Hon är inte ett djur, men hon beter sig som ett.

Stickprovet på den här motorjournalisten visade sig sänt från himmelen, för de klassiska planeternas fördelning på de fyra elementen visar en medfödd tendens att sänka sig ner till djurets nivå och helt enkelt inte ens vara intresserad av Uppdrag Jorden, som för själars del handlar om att träda in i det blueprint som kallas Människan.

Här är ett djur i mänsklig kropp som med Sol-Skyttens typiska livsaptit valt ett liv som slag under sinnena. Notera hur Solen i Eld är mannens enda förankring i andevärlden. Resten av hans liv är bara död, död och åter död. (den negativa polariteten, den lägre sublunära sfären). Inte konstigt att en sådan ser mördarvapen som positiva liknelser.

*****


Betyder det är att journalisten är dömd för all framtid? Nej, bara att han i detta liv som svensk inte har själens adlande på sitt individuella träningsprogram. Hur framtida århundraden på jorden kommer att se ut, hur står jordens befolkning då kommer att vara - alla dessa är okända faktorer. I den mörkaste framtidsvisionen - för vissa - kommer jordens befolkning att decimeras så kraftigt att inte alla själar kommer att kunna reinkarnera på den här planeten längre. 

Jorden kommer i framtiden exklusivt att tillhöra dem som tog utmaningen och lärde sig vad Projekt Människan var för något. I den stundande Vattumannens tidsålder kommer jorden att vara nästan befriat från de tärande - de som bara är här för att kapitalisera på planetens resurser. I framtiden kommer enbart kreativa människor att tillåtas en återfödelse. Sankte Pär i porten avgör både själens kommande och gående. 

Och kreativitet kan bara uppstå sedan den vegetativa själen övervunnits, så att man är mer intresserad av att skapa ur sitt genuina Djup än att t.ex. skapa för att tjäna pengar eller - allra värst - dyrka penningåkern bara för att tjäna ännu mer pengar. Dessa är helt obsoleta modeller. 

Jordbrukaren kommer dock troligen att fortleva på den afrikanska kontinenten ännu en tid. Så dagens sekulära materialister i Europa kommer tveklöst att vara morgondagens afrikanska folkgrupper. Så det du gör för de fattiga folken idag kommer att avgöra om du i nästa liv enbart svälter eller visserligen är medlem av de fattiga folken men åtminstone äger en amerikansk lyxpryl, kanske den tidens motsvarighet till iPhone.

Du kommer naturligtvis att sitta fast i ekorrhjulet även då och drivas av lusta. Men Ödet har sett till att börja balansera själen via små ingrepp i miljöfaktorerna. Ödet vaskar fram Människor med nästan smärtsam långsamhet om man ser processen i mänsklig tid.

Man kan också tänka sig att många själar permanent flyttar ner ett pinnhål och återgår till djurrikets kretslopp. De provade människokropparna men kunde inte dra nytta av de möjligheter som där fanns till vidare förkovran.



Och vad är då Människan? Svaret ligger kodat i astrologins traditioner om Luftelement. Även det platoniska schemat här ovan kan ge aningar.

måndag 30 juli 2012

Livet roligare om man är bara kropp


"Jag tror hela livet blir roligare...om man är i form"

Jag ska inte vara alltför elak, för Aftonhorans posterpojke Erhardsson har säkert inte gjort en fluga förnär. Han avslöjar bara vad man lätt kan inse efter ett studium av zodiaken: att var och en blir salig på sin tro. Eller kanske inte...


Senast jag drog fram det grekiska ordet υλε (hyle, materia) i samband med ett personhoroskop var om folkbildaren Henrik Fexeus, mannen som skrev en bok om hur man likt en psykopat kunde ragga kvinnor genom att kallt och kalkylerat inta de rätta kroppsposerna. 

Jag förstår att raggningsboken kanske mest var på skoj, men faktum är att hans horoskop just beskrev en själsdöd människa som skulle kunna tänka och be sig så här instrumentellt, en torr materialistisk rationalism som utnyttjar t.o.m. kroppshållningen för att själv tjäna på det (i detta fall alltså ett helt meningslöst knull eftersom hela tanken om ömsesidigt intresse omöjliggörs av att den ena driver ett falskt och kalkylerat spel). 

Vid något annat tillfälle påminde jag om att de kättarkristna gnostikerna i Egypten under de första århundradena av vår tideräkning kallade de individer hyliker som de ansåg vara helt obildbara och själlösa materialister. Jag tror man måste se deras bruk av ordet i perspektiv av hur Aristoteles använde det, som en beteckning för en abstrakt uppfattat urmateria, en materia så låg och ond att inte en enda Form från den himmelska världen kunde tränga ner i mörkret. 

Låt oss kalla det Absolut Kortslutning - då framgår något av grovheten i tillmälet. Fexeus tackade för inlägget för några år sedan på sin blogg och var antingen smart i sin artighet, eller illustrerade just kortslutningens oförmåga att egentligen fatta djupet av det sagda. Den yttre formen är det enda budskap som går in hos de själlösa.

(Avfällingen Aristoteles förvanskade sin lärare Platons lära eftersom han menade att materia och form alltid måste gå hand i hand. Det är inte sant. Själen finns även utanför det formgivna.)

Man kan notera att den här kroppsbyggaren bara "tror" livet blir roligare, han har tydligen inga inre själsliga organ att känna efter med utan rationaliserar ett skäl till sin narcissistiska besatthet av sin kropp och att vara "i form". 

Notera hur "i form" exakt motsvarar soltecknet Stenbocken, vars härskare Saturnus just är formgivarplaneten, och i synnerhet då i Jordelementet. Nu talar vi om former som kan uppfattas genom det grövsta och mest primitiva elementet, inte t.ex. Luftelementets abstrakta former eller ens den levande andevarelsens mystiska Ljusform. 

Hade han inte varit fullt så självupptagen av sin kropp skulle den här posterpojken kunnat ha bli landskapsarkitekt, men nu är det så att också sinnelaget går i den jordbruna anlagets tecken och Månen i Jungfrun är just så här kringskuren i intressena. "Jag och min fitness." Faktum är att detta är "kroppsspråksraggaren" Fexeus fast med Solen och Månen i omkastade tecken!

(Jag har horoskopet för en landskapsarkitekt. Den vittblickande Sol-Skytten kanske behövs eftersom arkitektur i mycket är en visuell sak och ett landskap vidsträckt. Men vad gäller danandet av själva den döda och i sig helt ointressanta jorden hittar man en perfekt slaskig lerblandning med vars hjälp man kan uppföra vallar och kupera en artificiell terräng: Månen i Kräftans vatten i flegmatisk och undergiven opposition till formgivaren Saturnus, den senare hemma i härskarläge i Stenbocken och invid just Venus!)

Mycket mer behöver inte sägas och kroppsformaren. Annat än att det faktiskt finns en placering utanför den fallna sublunära gyttjans betraktelsesätt. Det är Jupiter i konceptuellt orienterade Vattumannen. 

Tyvärr råder inte den här "frihet genom konceptet" över sig själv, för det är Saturnus som äger den, och Saturnus själv står djupt insyltad i dödens och korruptionens Skorpion med den klassiska homo- eller narcissistvarningen Saturnus + Venus (kärlek till min egen form). 

Dessutom är det Mars som äger den här duon, en Mars som i Fiskarna (ett tecken med klen verklighetsförankring) kombinerats med omåttliga Drakhuvudet för en människa som totalt torskat på fantasibilder av mannen och som således avslöjar hur i djupet perverterad den intellektualitet (Luft) den här födelsedagen är. 

*****

När jag skrivit detta, fattade jag plötsligt att det troligen är en posterpojke för stundande Pride/homogalan (AB, DN). Är det för att visa upp sig på stranden, så handlar det om att visa sig för de andra pojkarna. 

Tidigare har bloggen hittat den fallna Mars i Kräftan som en enskild faktor överrepresenterad bland homosexuella. Men vad om Saturnus och Venus i tät konjunktion? I samband med kvinnor har jag haft upplevelsen att den verkar som symbol för "evig ungdom" eller kroppar vars åldrande (Saturnus = ålderdom) tar god tid på sig. Det är nästan som om Saturnus agerar som en konservator som bevarar den unga Venus-skönhet man nu kan ha blivit begåvad med. Men givet gaykulturens abnorma ytlighet borde astrosignaturen vara hemma i detta läger också!

Varför inte ta tillfället i akt och söka igenom de 176 HBT-horoskop jag använt i ett äldre statistiskt test. Om ena planeten är en konstant (säg Saturnus) är det en chans på 12 att också Venus befinner sig i samma tecken. Det vill säga, om enbart slumpen råder ska vi hitta 14,66 kombinationer med en viss tillåten avvikelse. 

Med små dataunderlag började bloggen med ±50% avvikelse som de gränsvärden vid vilka en signifikant avvikelse från förväntat "vitt brus" hittas. När jag tittade på 1.000 slumpgenererade horoskop insåg jag att 50% var onödigt hårt och 40% räckte väl. Men 176 horoskop har en bit kvar till 1.000 så här måste man räkna med större ryckighet i resultatet.

Så, kommer den "narcissistiska" kombinationen av Venus och Saturnus (jag mår bra när jag plågar mig med att producera en idealform) att visa sig överrepresenterad bland homosar?

Av de 176 öppet homosexuella horoskopen (många redovisade i tidigare inlägg genom bloggens existens) visar sig 22 ha Saturnus med Venus. (Indisk astrologi talar om en "kombination" så länge båda planeterna befinner sig i samma tecken.) Detta var mer än medelvärdet, men var det en signifikant överbetoning av självfixering?

JA! Med gränsvärdet ±50% är 22 exakt den punkt där vi kan säga: bögar är mer fast i ytans attraktion ("Saturnus-Venus") än normalt. Men använder man gränsvärdet för större populationer är bögar påfallande mer kära i sina egna kroppar än normalt folk. Eftersom Venus också är förmågan att harmoniera motsatser medan Saturnus är en snål och snävt begränsande planet, får vi också en annan undertext: social inkompetens! Det är denna medfödda oförmåga att relatera till det andra könet som sedan i vår tid slagit slint så att vi fått västerlandets dekadenta gaykultur.

Det här remarkabla fyndet innebär nu inte att alla som fötts med Saturnus och Venus är homosexuella! Vad bloggen lyckats visa under tre och ett halvt år är att astrologin verkligen stämmer. Även om de planetära egenskaperna är ett kapitel för sig, har andra tester visat att det är den ursprungliga sideriska zodiaken från Babylon som än i dag motsvarar de välkända beskrivningarna av stjärntecknen, inte den version som uppstod i Alexandria, Egypten, runt tiden för vår tideräkning. Det är t.ex. Skorpionen som än i vår tid står för sexuell perversion, inte Skytten (som västerländska astrologer skulle tro om de gjorde sig mödan att forska i sitt eget ämne).


Se även: Antikens "onda stjärna" Algol i 176 horoskop för hbt-personer.



Som om hela USA och Kanada slocknat...

DN använder ett stort ord i sin rubrik om ett gigantiskt elavbrott i Indien (även i SvD), men vidden går ändå inte fram lika bra som när händelsen i en Floridatidning beskrivs i en rak jämförelse: som om hela USA och Kanada samtidigt skulle ha slocknat. Nu fattade jag plötsligt hur stort bara EN DEL av Indien är!

Hur beskriver man ett kraftnät eller elförsörjning astrologiskt? Själva nätet är ju bara budbäraren så det torde vara Merkurius i antingen sin luftburna eller jordbundna skepnad, illustrerade av Tvillingarna och Jungfrun respektive.

Kraften som sådan måste rimligen vara SOLEN eller dess världsliga lokus i femte huset. Bara häromdagen fick jag av någon anledning lust att studera möjliga astrologiska signaturer för blindhet, och spåren ledde tydligt till det femte huset för ögat (och kraften). Och så kommer nu denna bekräftelse från norra Indien:


Om man vill se det så, var den indiska statens val Lahiri-korrektionen för att hålla den sideriska zodiaken i rörelse i takt med jordklotets vinglande i universum. För kraftens förmedlare Tvillingarna stiger just i öster i sin första grad då det indiska elnätet kollapsar, om nu 2.30 är en något så när exakt uppgift (2.29 ger Oxens sista grad i New Dehli, 2.34 har den andra graden av Tvillingarna börjat stiga).

I ett sådant här läge är det svårt att bortse från det femte strömförsörjningshusets härskare Venus som ligger nästan konjunkt med ascendenten, men dock i det tolfte huset för världsliga försakelser. Venus i tolfte: förlusten av komfort (typ: luftkonditionering i hettan) med andra ord.

Men det går att se olyckshoroskopet ur flera perspektiv: Månen står för folkmassor, folk i vidaste mening. Månen är fallen i "strömlöshetens" Skorpion och denna folkmassa förpassas i samma ögonblick transportören Tvillingarna börjar stiga ner i sjätte olyckshuset. Folket som kraftförsörjningens fiende. Den giriga demonen Rahu visar att det är folkets girighet som blir deras fall. 

Elnätet är underdimensionerat läser jag, och hettan, fukten och avsaknaden av vind fick det indiska folket att knäcka sitt elnät i sin komfortlystnad. Sannerligen, den sataniska axeln (Oxen/Skorpionen) ägnar sig enbart åt detta livets goda och därav bloggens beteckning. Njut och plundra jorden idag, för i morgon kommer du ändå att dö, viskar Satan i örat på näringsliv och materialister. 

Föga anar någon i den sekulära världen att de kommer att få betala med kommande liv i rena ökenlandskap, födda till folkspillror utan någon högteknologi alls. Ja, de ondaste och mest egoistiska västerlänningarna kommer faktiskt att återfödas till äldre tider och som straff plågas i bokstavlig mörk medeltid. Men vad vet den egoistiska stockholmaren som röstar på moderaterna om vad den egna själen har i beredskap?

Det bästa katastrofominat har jag sparat till sist, och det är verkligen komplext. Det var tio år sedan ett avbrott av den här storleken inträffade men det vore naivt att tro himlen såg exakt likadan ut då. Astrospråket är rikt och raffinerat och en sak kan sägas på flera sätt.

Här är t.ex. ascendenthärskaren Merkurius kombinerad med själva kraftkällan Solen och dessutom i orala eller konsumerande andra huset. Ett resurshus. Men elproduktionen (Solen) och dess förmedlare är inte oavhängiga här. De står i Kräftans tecken vilket betyder att det är Månen som tagit kontroll över den här produktiva resursen. 

Som vi såg "gick proppen" just när folkets Månen i den destruktiva Skorpionens tecken sjönk väster, symbol för döden. Vidare saknar detta folk, denna Måne kraft från sin disponent Mars som själv står pyrt till i närheten av gränsdragaren Saturnus, som i sig är beroende av Merkurius, sin disponent. Men Merkurius... Och så är rundgången i den negativa Tärande polariteten total. 

Solen står i sublunärt Vatten och är i strikt mening inte heller en närande energikälla utan har kidnappats av den lägre tärande halvan av kosmos. Dessutom står den i ett negativt eller ickeproduktivt hus. 

Andra ekonomihuset beskriver visserligen den föda som krävs för att nära kroppen men som resurshus krävs arbete för att fylla den här ladan. Och se vad andrahusets ägare Venus sysslar med !!! Den står passivt och njutningslysten i sitt negativa härskartecken men i tolfte huset för materiella förluster.

Vi har ett horoskop som beskriver vad som är fel med världens nuvarande mänsklighet: de är negativa och slappa och vill be försörjda med alla livets komfort. Indiska staten hade inte ett elnät dugligt nog för miljoner människor som vant sig vid att ha luftkonditioneringen på dygnet runt.

Domedagen närmar sig snabbt. Att elavbrottet kan ha inträffat samma minut som Budbäraren Merkurius steg i öster, är inte ett omen att ringakta. Detta var ett av de viktiga varningsbuden till mänskligheten. Ett område lika stort som hela USA och Kanada...

Tänk då när showen sätter igång på allvar! Tidningen med tidpunkten nämnde att ett tjugofyra timmars strömavbrott i Indien för inte så länge sedan skapade upplopp. Svensken kanske känner sig överlägsen i kraft av lite mer bildning och längre framförhållning. 

Men vad när komforten aldrig kommer tillbaka? Vad om en Reinfeldt som i sex år skiter i att kompensera stödet till sjuka och arbetslösa för inflationen och bygger upp en ny underklass som tidigare inte fanns i Sverige. Vad kommer den här nya underklassen på sikt att ställa till med? När högern tillräckligt har förbrutit sig mot landet de ansvarade för, vad kommer då också svenskarna att vara i stånd till? Låt några städer på västkusten spolas ut i vattnet och vi har en härlig röra även i det här landet.

Jag tror få livsstilsmänniskor utan perspektiv på något har en suck om vad som redan i deras livstid kan komma att hända. Och då sitter de verkligen på pottkanten eftersom deras varje tanke i årtionden varit så ohyggligt trivial. 

Hur ska en sådan människa på kort tid hinna ställa om sig till ett globalt, kanske apokalyptiskt perspektiv? De går under direkt, dessa illa anpassade cafelatte-varelser. Välkommen till världen, svensk. Nu ska det gamla kapitalistiska systemet rivas och Moder Natur tycks vilja hjälpa mänskligheten på traven. När det blir tillräckligt mycket globala katastrofer, då kommer människan naturligen att hamna i centrum. Penganissarna kommer inte att våga smita som Reinfeldts moderatbesmittade regering f.n. inbjuder dem att göra med folkets skattemedel.

Lejonets hunger efter prakt och storhet





Föregående inlägg om generaldirektören som beklagande ursäktade personalgruppens excesser med ord som att GRAND HOTEL var det billigaste alternativ de kunnat tänka ut (!) är så fascinerande i sitt storhetsvansinne, att jag måste följa upp en av det horoskopets alla ledtrådar: kombinationen av Mars och Venus för överdriven libido och Venus i "kungaskaparen" Regulus omedelbara närhet. 

Jag argumenterade där (och även tidigare) för att Venus är en passiv planet som mer "attraheras" till Regulus än tillför något för att själv skapa kungavärdighet. Man kan tänka sig att en Regulus "filtrerad" genom Venus perspektiv förskönas så att det bästa uttrycket är extrema esteter, men lika troligt individer som snöat in totalt på stiliga män eller kvinnor. Folk som inte vuxit ur barnsagorna om kungar och drottningar och alltjämt tar dem som objektiva mål.

C-G Jung såg ju till en del kristnas irritation t.o.m. Gud som en arketyp bland många, en urbild eller styrande princip som lotsar själen fram mot en förnimmelse av sin egen unika individualitet. Typiskt Jung att producera denna tanke, själv född i Kräftan, steget just innan Solen i Lejonet - den exakta motsvarigheten i astrospråk till målet för hans individuering. 

Men kan dock påminna sig den hellenistiska astrologin här: femte huset är dock inte Guds hus, utan Lyckans hus. Guden anmäler sig först i nionde huset för grundforskning, filosofi och religion. Som bäst är femte huset, Solen och Lejonet relaterade sätt att beskriva den lilla strimma av ljus eller gudomlighet som bor i centrum av varje individ. Jungs "individuationsprocess" syftade väl till att aktualisera denna upplevelse hos patienterna.

Jag genomsökte min lilla samling med 6.100 horoskop, till 95% bestående av celebriteter och offentliga personer, med siktet inställt på samma passionerade åtrå till storhet och prakt som i generaldirektörens horoskop.

Med utmärkta programvaran ZET:s skript (instruktioner) ser urvalet ut så här:

ve.leo[2.58-8.58] & ma.leo

Venus måste ligga inom ±3° från Regulus i 5°58' Lejonet och sedan räcker det att också hetlevrade Mars befinner sig i samma tecken för att sätta fyr på Lejonets lägsta och mest animaliska sida.

Jag måste säga att redan ett av namnen som dök upp här, perfekt illustrerar Lejonet, zodiakens store Älskare, när tecknet fullständigt korrumperats: porrfilmens legendariske John Holmes, den homosexuelle mannen med det gigantiska könsorganet som sedermera dog i AIDS. Vilket katastrofalt förfelat liv, vilket freak, vilken yvig urspårning av vad som måste ha varit det sista i en serie av alltmer derangerade liv för den själ som dolde sig bakom John Holmes skepnad! 

Men varför inte notera även de andra träffarna för dem som horar för kungar (eller drottningar). Som vanligt är det väl att minnas att ett horoskop är bräddfullt av yogas (kombinationer) och att den signatur som här inspekteras kan möta mothugg och t.o.m. neutraliseras av andra faktorer! Mars och Venus i det Godas tjänst kan bli en eldsjäl världen sällan skådat! 

Problemet med Lejonet är kanske att tecknet markerar öppningen för zodiakens individualistiska mellanfas (Lejon-Jungfru-Våg-Skorpion) och inte sällan faller Lejonet kort om sin uppgift att som KUNG leda och inspirera andra till det goda. Den galne syriske diktatorn Bashar al-Assad är bara den senaste i en rad Lejon som visar hur Lejonets storhet ligger snuddande nära övermodets galenskap.

Just i syrierns fall finns dock ett fascinerande tydligt undantag: han har också "horbocksdriften" Mars + Venus, men i själva antitesen till Lejonet, det föregående Kräftan, vars natur är att inte stå upp och framställa sig som större än livet utan tvärtom att krypa in i sig själv och i värsta fall praktisera försvarsställningens skyttegravskrig mot allt och alla inbillade eller verkliga angripare. 

Jämför al-Assad med två svenska ogudaktiga främlingshatare födda bara några dagar bort i tiden: Humanisternas ordförande och en av medlemmarna i rasistiska gruppen Ultima Thule. Här ser man hur Lejonets "super size" i själva verket bara tjänar att förstärka det sämsta hos Kräftan.

Lejonet och Kräftan representerar nämligen Kärlek och Fruktan respektive. Det är Kräftans Fruktan som i nästa episod av Vattenelementet övergår i Skorpionens Hat, precis som Lejonets älskvärdhet i nästa steg blir rent gudomlig i Skytten, Gudens arketyp. 

Här vill jag återknyta till namnet Wolfgang Smith, katolsk rymdflygingenjör i USA som, fast intellektuellt ohyggligt stimulerande (en nästan helt ren Luftvarelse) visar en svaghet när det kommer till att bedöma samtida andlighet. Han avskyr milt sagt jungianismen och ser den som en pseudoersättning för den kristna läran, men har inte ens lyckats uppsnappa att Jungs "individueringssymbol" Solen, Lejonet eller den goda Lyckan egentligen inte är Gud själv. 

Guden möter man först när man vuxit upp och tagit sin identitet som gudagnista i besittning (ett arbete som kan se antingen i femte huset, via Lejonets tecken eller närhelst Solen är horoskopets viktigaste planet). I ett tidigare inlägg utmålade jag Wolfgang Smiths filosofiska Jupiter i Jordelementet som den blindfläck som fick honom att så totalt missa nyanserna i Jungs vision.

Nå, äntligen över till de andra celebriteter vars attraktion av "kunglig storhet" antagit en horbocks eller horas oförmåga att lägga band på sig. Var John Holmes en enstaka lyckträff (för undersökningen vill säga, knappast för honom själv), eller hittades fler som var på samma väg?

  • Gustaf Adolf Reuterholm;7.7.1756
  • Martin Heidegger;26.9.1889
  • John Holmes;8.8.1944
  • Sue Lyon;10.7.1946
  • Jonas Milton;22.9.1953
  • Segolene Royal;22.9.1953
  • Martin Klepke;24.8.1955
  • Sandy West;10.7.1959
  • (Jan) Xzenu Cronström Beskow;9.8.1976
  • Audrey Tautou;9.8.1976
  • Rhona Mitra;9.8.1976
  • Lauren Pope;29.9.1983
  • Meghan Heffern;3.10.1983
  • George Zimmerman;5.10.1983
  • Anonym;xxxx.1991

Storvesiren och svenske "politikern" Reuterholm minns jag inte varför jag inkluderat i horoskopsamlingen, svenska Wikipedia kopplar honom till hävandet av "Gustav III:s censur", vilket förvisso är helt i linjen med det närmast exhibitionistiska Lejonet.

Kräftan är den som stänger dörrarna, som Sol-Kräftan Fredrik Reinfeldt snart nog drog på sig ett rykte om att gömma sig i Rosenbads korridorer och sittande regeringens ofog att hemligstämpla för att slippa ta diskussioner - Kräftan SKA vara så här harig för annars skulle inte den frihet och rakhet Lejonet representerar ha någon mening i det astrologiska universat.

Men storvesiren lade också ner Svenska Akademien! I det här bildningsföraktet har vi uppenbarligen också andra problem i horoskopet som faller utanför vår nuvarande undersökning. Wikipedias minimala biografi ger tyvärr inga uppslag, men då får man inte glömma att den stora bilden är så tydlig att man bara därför kan missa den: han tjänstgjorde i praktiken som kung eller i en kunglig funktion medan Gustav IV Adolf var omyndig. Någonstans bland dessa tusentals bloggsidor har jag betecknat Mars i Lejonet som en mer ojämn Sol, abrupt och uppblossande men utan Solens konstans och varaktighet. Det skulle kunna passa bra: Venus attraktion till Regulus kunglighet och så en av Mars uppblossande "episoder" som förde honom nära Lejonet som Enväldig härskare.

Tyske filosofen Heidegger. Det här var inte helt enkelt, medger jag. Figurerna kräver åtskillig inblick i deras levnadsöden. Här kommer dock redan hans primära intresse och källa till ryktbarhet till undsättning, de filosofiska undersökningarna av Varat eller Existensen. En treenighet i indisk filosofi som beskriver Guds väsen är Sat, Chit, Ananda - Vara, Medvetande, Lycksalighet.

Eller som en anonym kinesisk filosofi uttryckte saken för några tusen år sedan: "Det största med livet är att Det Lever!" En berättigad förundran som zombieaktiga västerländska materialister tycks ha allt svårare att uppbåda!

Den indiska treenigheten kan med visst fog skohornas ned i astrologins Primära Triad: Eldelementets interna berättelse. Existens eller Vara är exakt det Väduren triumfatoriskt firar genom att Solen upphöjs i detta tecken. Kristendomens, "Fadern förhärligar sig genom Sonen". Fadern är förstås Lejonet, där Solen härskar. 

Därmed får vi nyckeln till CHIT, det rena medvetandet, som vid närmare påseende kan liknas vid den rena Intelligens som indisk astrologi kopplar till Solen, Lejonet eller det femte huset. 

För dem bevandrade i drogernas värld, finns en typ av hasch som bär smeknamnet chit, och som i alla hamparelaterade frågor är det naturligtvis frågan om indiska eller österländska influenser. Begreppet CHIT eller ren intelligens är perfekt valt, men tyvärr är de flesta själar på jorden så smutsiga i sitt inre att de inte blir värst mycket klarare av att röka på. 

Jag upptäckte direkt detta under några vilda ungdomsår och valde att inte missbruka den heliga plantans egenskaper genom att sitta bland bespottare och ogudaktiga slemproppar. Örten vänds då emot brukaren och öppnar för demoniska angrepp. Chit föder chit om det är det man vill, och jag är övertygad om att jag hoppade över tre ytterligare meningslösa liv genom att medvetet accelerera mitt medvetande en smula i ungdomen.

Den indiska treenighetens lycksalighet förefaller matcha det sista Eldtecknet Skytten, där hellenismen såg Zeus eller Guden framträda. Jupiter/Zeus är ju lyckans planet. Lite rörigare blir det av att det är det femte huset som bär appellationen Lycka i hellenistisk astrologi (som i senare tradition blivit till Lek och Kreativitet), men Solen och Jupiter har mycket gemensamt. 

Dessutom stämmer indisk astrologi in här med sitt bhava karaka-schema som associerar lyckans Jupiter med det femte huset och som barnens särskilda beskyddare eller emblem. Barn, lek, kreativitet, lycka... Jesus hade ganska mycket att säga om nödvändigheten att blir som ett barn för att förstå sig på himmelrikets vägar. Detta har att göra med att själen inte är någon stiff räknenisse typ Reinfeldts nyttomentalitet. Så ser livet i helvetet ut!

Martin Heideggers allt uppslukande intresse för Existensen och hur man intar ett autentiskt förhållande till denna uppfordran inifrån oss själva att inte krypa i gyttjan eftersom vi är levande själar stämmer högst förträffligt med de åtbörder mot "lejonmässighet" som Venus/Mars och kopplingen till Regulus ger upphov till. Dessvärre var Heidegger rasist en del av sitt liv och tycks ha hämtat den hånfulla bilden av icke-existerande människor från det krökta och förtryckta judiska folket i exil i Europa. Här anar man samma smolk i bägaren som fick Reuterholm att lägga ner Svenska Akademien, den fula Mars brist på genuin kungavärdighet. Den med tid och ork kan analysera vart och ett av horoskopen närmare i jakt på tecken på hur väl eller dåligt Mars och Venus sköter sig.

John Holmes är redan nämnd, men intressant på temat "hor- och horbockssyndrom" är förstås aktrisen Sue Lyon som sedan hon gjort den unga Lolita väl redan klarat av sitt "livs roll". Rabalder var bara förnamnet och inte ens årtionden senare gick det att göra en ny filmatisering på boken om den unga nymfetten, filmen censurerades ihjäl av ett rubbat nytt västsamhälle.

Jonas Milton var en jurist och vd som den sataniska högerns agenda trogen gjorde väsen i något sammanhang om "frysta ingångslöner under tio år" för att de rika skulle kunna dra ifrån ointagligt och slutgiltigt permanenta Fredrik Reinfeldts vision om de fattiga och de rika och ett kommande inbördeskrig i Sverige. Här anar vi den allra sämsta sortens Lejon, de hjälplösa hororna för lyx och prakt för egen del.

Och som en direkt kontrast franska socialistiska kvinnan Royal !!! Se bara hennes efternamn. Regulus som satt sig redan i släktnamnet.

Martin Klepke var ett namn jag reagerade på till följd av någon synnerligen välskriven och intelligent artikel. Han är politisk redaktör för LO-tidningen, och nu har vi ett formidabelt problem på halsen: för den 22 september föds båda avgrundsvarelsen Milton och franska Royal, med visioner ljusår från varandra i fråga om mognad och förståelse om vad sann lejonlik storhet innebär! 

Samtidigt verkar hennes privatliv så trassligt att det är väl att minnas alla de andra horoskopinslagen. Hon har t.ex. stämt sin egen far, och det här Regulus-Lejonet (älskande fadern) står i det onda åttonde huset för korruption och död. Royal är ett av de få horoskopen i den här gruppen med känd födelsetid och hennes socialistiska vurm kan mycket väl vara en ytlig klädnad, en radikal pose hon tagit i reaktion på sin reaktionära födelsemiljö. 

Därmed kanske hennes och Jonas Miltons horoskop får sin förklaring. Den läskiga vd:n har en födelsetimma som låter hela dygnets sämre sidor läcka fram obehindrat; Royals kända Stenbocksascendent ger den "upphöjda" Saturnus mandat att dra en rättrådighetens gräns. (Royal har faktiskt den perfekta kombinationen av Stenbocksascendent och härskaren Saturnus upphöjd i rättvisans Våg OCH i tionde makthuset.) 

Sandy West var kvinnlig trummis i kända amerikanska rockgruppen The Runaways på 1970- och en bit in på 80-talet. Joan Jett blev väl den ikoniska figuren vars karriär överlevde det bandet. West dog 2006 i lungcancer/hjärntumör. Horoskopet visar ett komplext förhållande mellan Solen och Liemannen Saturnus samt en extrem anhopning runt kungliga Regulus som knappast kan ha varit odelat positiv: Månen med Venus och även Mars i 1a graden, på ingång mot Regulus. Men "kungavärdigheten" fanns där eftersom detta var ett av rockens första kvinnliga högprofilband. (Naturligtvis en kalkylerad skivbolagsprodukt skapad i Kalifornien.) Sahara Hotnights var säkert inte omedvetna om var deras tradition började...

Cronström-Beskow är en sexualpervert och RFSU-aktivist och sorterar därmed utan problem i just den bag som John Holmes så perfekt illustrerade och som var vår initiala hypotes: den demoraliserande lustans Mars och Venus och horet som "kungen" i dessa människors liv.

Audrey Tatou, en hjärtesmältande söt aktris känd från filmen Da Vinci-koden och intressant nog i rollen som den sista levande medlemmen av en blodslinje som leddes tillbaka till Jesus och horan Maria från Magdala. En så märklig bekräftelse på Venus och kungen Regulus - och så "olyckan", "omoralens" Mars! En blick på Tatous sterila Måne i Stenbocken påminner om att hon "bara" är en formalist, en gestaltare och inte nödvändigtvis själv del av de dramatiseringar (Lejonet) hon deltar i. Faktum är att jag ofta sett mixen av Stenbock och Lejon hos människor i röriga maktkamper - inte sällan om barn (Lejonet = barnkärleken). Stenbocken står i dessa lägen förstås för vårdnaden eller ansvaret (en patriarkal, ansvarstagande planet).

Rhona Mitra är en annan aktris född samma dag. Leta upp foton på båda två. Här finns överraskande paralleller om mitt minne inte felar. Hennes mörka och ändå strålande karisma står inte Audrey Tatous efter. Jord och Eld på en och samma gång. Mitra tycks hamna i våldsamma filmer och kanske är det åter Mars som gör det här för grovhugget och turbulent för att kunna vara en äkta Sol-konung.

Meghan Heffern är en annan aktris uppsnappad från någon av tonårsfilmerna American Pie. Tydlig Lejon-utstrålning, pondus, behärskning, medvetenhet, men nedtonad i utspelet. Och Solen i Jungfrun gör henne lustigt nog till den här sökningens mest exakta parallell till Tillväxtverkets lyxhungriga generaldirektör! 

Se det inlägget för i princip exakt samma funderingar över varför inte den "upphöjda" Saturnus i Vågen gör maximalt gott. Meghan Heffern är som direktör Lugnet född ett Saturnusvarv senare. Det är också notabelt att American Pie-filmerna (vet inte om hon lyckats göra sig ett namn senare) just bara är ett firande av ungdomens omåttlighet (överdrivna Mars/Venus-libido) och resulterande pinsamheter.

George Zimmerman är den boende i ett Reinfeldtskt grindsomgärdat kvarter som sköt ihjäl en ung pojke med en godispåse i handen i februari i år. Född två dagar efter Meghan Heffern och ett måntecken längre fram är det således total ridå. Den egoistiska Jungfruprincipen, dess önskan att få leva själv utan att behöva lida slum och livets patrask överreagerade så till den grad att den blir en mördare. Precis som regeringen Reinfeldts sjukvårdsreformer och hantering av arbetslösa. 

Jag nämner nymånen i Jungfrun eftersom den så totalt täpper till excesserna i Lejonets tecken ett steg dessförinnan. Allt kring Zimmerman-dramat berättar Jungfruns historia: viljan att stänga in sig från världen i ett skyddat boende (precis som Reinfeldts Täby förvandlat sig själv till en fasciststat i Sverige och dit ingen är välkommen om de inte vill leka pengaspelet och kan ÄGA sin egen privata boyta.)

Till sist ett anonymt fall, barnet i en uppslitande skilsmässokonflikt där fadern kallade ex-hustrun hora. Horoskopet tillhör en exceptionellt vacker ung kvinna som börjat uppvisa moderns patraskbeteende (ja, jag tar faderns sida här, fast han älskar sin dotter och inte ser att det är mammas flicka hela vägen, en lycksökerska). 

Den antydda dramatiken syns fullt ut i Solens och Månens helt oförenliga placeringar: Solen med Jupiter och Regulus (och horsyndromet) och den fallna Månen i Skorpionen (och således baserad på Mars som utgör en drivande kraft i hor- och horbockssignaturen). 

Men åter: det här är den kanske vackraste kvinna jag sett någon i bekantskapskretsen producera. Och så fylld av skit i själen vid ankomsten till jorden! Utsidan berättar ibland en helt annan berättelse än samma planeter lästa som naturens disposition. 

Samtidigt vet man inte vad framtiden har i beredskap: Den solära sidan är starkare än kvinnans mörka, månskorpioniska start i livet. Kanske kan hon höja sig över horans vilja att nå mannen med stor M och Jupiters rikedomar som bara lyx och prakt. Modern var white trash med just samma banala ambitioner som tycks genomsyra Tillväxtverket via deras generaldirektörs karaktärssvaga himmel.

Jag hoppas någon sett hur tydligt hypotesen faktiskt lyst fram hos flera av de här livsödena. Hos några har den dämpats ut av andra motiv, och hos filosofen Heidegger krävdes det filosofisk allmänorientering för att se att det var på den nivån Lejonet verkade. Kanhända innehöll hans personliga liv andra episoder som närmade honom till den här inte fullt kungavärdiga varianten av Regulus i Lejonets tecken.