Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


måndag 7 maj 2012

Narcissism i astrologin

DN publicerar idag en artikel om den svåra egoismen, som då i stället betecknas narcissism. Artikeln kunde inte illustreras lämpligare än med det mest maktlystna och samtidigt barnsligt narcissistiska horoskop jag känner till - det för Expressens chefredaktör. Han borde ha någon över sig som justerar tankeinnehållet på honom, men har det inte. Därför uppstår sådana här rent parodiska rubriker:

Mattson, Gud allsmäktig bland mediefolket, förklarade att vi alla måste ha sett i syne. Inte samlade sig högeretablissemanget som en man, inte, inför hotet om ens det allra minsta återförstatligande à la den av dem alla politiskt mördade Håkan Juholt. 

Vi ska återkomma till vilket zodiaktecken som är bäst rustat att iskallt ljuga sin omvärld i ögonen och söka befästa ren lögn som sanning.

Eller den här från igår, med direkt koppling till DN-artikeln om Narkissos (min emfas):


Sedan när blev högerpropagandisten Lena Mellin en så Mäktig Matron att Lill-Mattsson vill skriva in sig vid hennes sida - båda minglande med REGERINGEN gubevars? Nej, omdöme om tingens rätta proportioner har den har mannen verkligen inte, och det är när sådana här människor kontrollerar kommunikationens Merkurius vi får ett korkat folk, utan sensibilitet. Jag minns så väl en nytillträdd Mattsson förklara sitt ointresse för kultur som kräver något av individen. Det luktade Reinfeldt & Läckberg lång väg.

Som stockholmare har jag nästan dragit mig undan den här huvudstadens snittbefolkning (moderater) - de är marknadens förytligade barn, löjeväckande i sin fixering vid banala aktualiteter, miniatyrekonomister alltihopa. Ett rent depressivt segment av det svenska folket.

Dessutom visar de nu också tecken på att likt de värsta rasister acceptera implementationen av Fredrik Reinfeldts Täbyanda (kommunen dit ingen som inte kan KÖPA sitt boende är välkommen). Stockholmarnas fördriver nu stadens sämst lottade från innerstaden för att eliminera varje spår av människor som inte är en del av "marknaden" - de hemlösa. DN ska ha äran att åtminstone visat den här rubriken nyss, men stockholmarna är på väg utför avgrunden som människor!


Hur kan en människa sjunka så långt från värdighet att man blir en marknadskramare hellre än älska människan och allas rätt till ett drägligt liv? Låt oss ta chefredaktör Mattssons födelsesignatur som exempel på vad den här bloggen sagt sedan 2009, inspirerad av några rader ur en sonett av Shakespeare.
XLV
The other two, slight air, and purging fire
Are both with thee, wherever I abide;
The first my thought, the other my desire,
These present-absent with swift motion slide.

For when these quicker elements are gone

In tender embassy of love to thee,
My life, being made of four, with two alone
Sinks down to death, oppress'd with melancholy;

Efter att ha dryftat den negativa polaritetens Jord och Vatten i föregående sonett, kontrasterar barden de "kvicka" elementen Luft och Eld med det dödens och melankolins sinnestillstånd han grips av när lägre elementen börjar dominera - och Mattssons födelse illustrerar detta perfekt.



Inte en enda ljusglimt från den lättare, sanningssökande delen av universum då Mattson föddes! Däremot olyckliga planetplaceringar i Stenbocken, som får den här annars neutrala symbolen att urarta till en maximalt sociopatisk härsklystnad. Girighet och makthunger är typiska effekter när sinnelagets Måne - här något alienerad efter att ha hamnat i opposition med sitt naturliga hemmatecken i impressionalistiska Kräftan. 

Men den pliktetik, den konventionella moralism, den arbetsnarkomani och strebermentalitet som är normala uttryck för Stenbocken degraderas här av omoralens och krigiskhetens Mars invid Månen. Eftersom Stenbocken utmärks av ambitionen att begränsa, sätta dagordningen med mera, blir sedan den här torftiga "less is more"-attityden så mycket mer synlig i dess tillkortakommanden då Drakhuvudet, i sig en äregirig och därmed demonisk influens, likt ett kraftfullt förstoringsglas söker blåsa upp den inneboende kontraktiviteten i detta förbudsmentalitetens tecken. 

Det är ingen slump, med den chefredaktör av den här kalibern att Expressen som enda tidning är fullständigt kallsinnig inför folkets röst - Expressen var senfärdig och inkonsekvent med länkmöjligheter till bloggosfären och nu verkar de helt ha avfärdat den! Stenbocken och dess härskare är inte för inte zodiakens Diktator, den står mittemot folkets tecken Kräftan och är milt sagt arrogant och ointresserad av folkets röst. 

Förstå: en god andel svenskar läser med behållning (tror de) en kvällstidning med en antikdemokratisk sälla som talar den här typens sedvanliga dubbelspråk och låtsas engagera sig i mänskliga rättigheter. Jordelementet är kapabel till den värsta dubbla bokföringen eftersom elementet i sig själv enbart representerar konkret utgestaltning. Därför ska falska sociopater närmast identifieras med detta element, när det tappat sin funktion i ett större helt, och som på den här himlen söker tillskansa och lägga Alltet under sig. 

Med tanke på förödelsen diktatorers brukar åstadkomma ska svenskarna vara tacksamma för att Mattsson identifierat Världsalltet med en kvällstidningsredaktion. Men se upp, av den återgivna rubriken att döma dräglar han uppenbarligen över att ingå i  mediernas och regeringens hegemoni, och den här lika generande som osmakliga narcissismen bör inte tillskrivas Stenbocken utan Jungfrun, det tecken i zodiaken där självmedvetenheten kulminerar. 

En gång i urtiden lyckades en ung kvinnlig (sideriska) Sol-Jungfru (med Månen i Skorpionen) effektivt döda mitt intresse för henne genom att ringa ett sent kvällssamtal från Stockholms Centralstation. Hon var på väg hem till förorten efter en kväll på en innekrog i city: "Och kan du tänka dig, lilla Anna var på Alexandra!" Hon ringde det samtalet enbart av egoistiska skäl och talade om sig själv i diminutiv tredje person. 

Allt hon ville var att ännu en gång spela upp filmen med ett egocentriskt ego omgivet av allsköns kändisar, och hon var tvungen att ringa in en publik om en lyssnare för detta sorgliga självförhävande. Analogin till lille Mattsson som måste basunera ut i rubrik att han minglat med Lena Mellin (vilken icke-merit!) och regeringen är perfekt. 

Expressen styrs enligt denna analys av en kallblodig narcissist. För specialisten följer nu en analys av de enskilda planeterna.


*****

Tekniska observationer.

Med Månen (Chandra) som substitut för den okända ascendenten (lagna), får de sju klassiska planeterna följande verksamma natur:

Venus, Merkurius och Saturnus är alla verksamma välgörare, men apropå Mattssons närmast solipsistiska verklighetsbubbla bör noteras att Venus är fallen i Jungfrun och saknar orienteringen mot genuint känd rättvisa och relationer - Venus härskarläge i Vågen i nästa steg ger genuin vilja detta. Därav Expressens ovilja mot att integrera bloggosfären med tidningen och i synnerhet genom de senaste åren då ämnet varit det minsta vägande. Där har diktator Mattssons policy uppenbarligen varit att tysta svenska folkets alla tyckare för att Expressen ska stå som oemotsagd megafon för högerregeringen - eller Mattsons egna åsikter.

Saturnus, som disponerar det uppblåsta aggressivt förkrympta själslivet, får alltså klartecken där Begränsaren står i det i sig ytterligt begränsade Jordtecknet Oxen (i princip bara orienterad mot pengar och äganderättsliga frågor i de fall där horoskopet inte rymmer något annat av intresse).

Här anses denna Saturnus klen på mer än sagda sätt, för även Venus, fastän en av de goda, har tappat sin charm då den är "fallen" i "egenvårdens" Jungfrun.

Å andra sidan är journalistikens Merkurius stark i Jungfrun och det är ingen slump att hitta tidningsfolk i det här tecknet. Jungfrun är nog en väldigt typiskt skribent - introvert i sitt plitande och (idealt) nogsamma återgivande av alla FAKTA i nyheten.

Mattssons Sol, Merkurius och Venus i Jungfrun rymmer inte i sig rymmer några tendenser till Merkurius ökända vinkling av fakta, den dåliga journalistikens desinformation eller rena propagandism.

Det är därför jag vill påminna om att zodiaktecken inte alla är jämlika. Varför Mattsson är en så ogenerad megafon för högern, beror naturligtvis på att Jungfrun inte är solidarisk. Symbolen beskriver "var människa för sig själv allena"-principen. Det är därför Fredrik Reinfeldt (Jungfruascendent) företer en så verklighetsfrämmande och cynisk syn på sjukdom och arbetslöshet. Jag har mött många Jungfrur som är rent frånstötande i sin självgodhet, "bra karl reder sig själv". 

Det är här vi har den njugga typen som vill få stopp på statens utgifter för folk som skyggar arbete. Jungfruns fokus på detaljer gör att de inte verkar kunna - eller inte vill - se den stora och komplexa helhet som ett helt samhällsmaskineri utgör. Istället producerar de plattityder om att arbetslös (och kanske t.o.m. sjukdom) är något INDIVIDEN har sig själv att skylla för. Det är ingen slump att den antika zodiaken INTE gjort Jungfrun till den utvalda ledaren, symbolen tecknar som bäst härskarens högra hand, utan något eget mandat, men väl en effektiv skrivare, kommunikatör, etc, av de VISIONER som utgår från Konungen av Guds nåde, den gudomliga Intelligensens representant på jorden: Lejonets tecken.

Observera att dessa tankar inte ska tas bokstavligt. Goda härskare måste inte vara födda i Lejonets tecken. En soluppgång i ett gynnsamt tecken ger snarlika tendenser, och kanske även en stark betoning av det femte huset som attraherat märkligt disparata attribut: det är både ett lekens och kärlekens hus, en kanal för ren kreativitet och också politikerns hus. Men politiken är naturligtvis en avledning av Lejonet som kung och tanken att kungen inte har något ego (har vuxit ur det första Eldtecknets egocentriska perspektiv) och nu bottnar i den individuella Solen som tillika är den gudomliga intelligensen.

Att Jungfrun således har ett själviskt intresse i allt den företar sig är så att säga "meningen" med detta tecken. Det kan vara ett mellanliv själen lever där uraktlåtelser i tidigare liv nu måste (över-) kompenseras i formen av just Jungfruns pedantiska uppmärksamhet på småsaker och enskilda fakta. Egot är just en sådan här småsak vilket förklarar bristen på intresse för "stora" ideologier som framhåller individerna som en del av något större. Jungfrun vill inte höra på det örat, här är det enbart separation som gäller, separation av de vackra och dugliga från de fula och lågproduktiva (skicka ut de hemlösa i en förort så att vi lyckliga stockholmare inte behöver se dem i våra kvarter).

Men det som tippar Mattssons horoskop överända är de två planeter som enligt det indiska schemat tilldelas rollen av ondskans agenter: Mars och Jupiter. Att Mars står förödande placerad, har vi redan sett. Att Mars är lika upphöjd i det äregiriga och härsklystna Stenbockens tecken som Venus är dålig på kooperation i självmedvetna Jungfrun, förstärker faktiskt intrycket av en obalanserad natur för den som förstår vad jag talar om. 

En så här stark Mars och därtill en politiskt korrekt och extremt makthungrig tendens som är missfärgad av Ondskan drar så hårt upp mot maktens torn och tinnar att den lämnar en avgrundsdjup klyfta till den Venus som borde älska närheten till andra människor men i Jungfrun bara är en ömklig narcissist. Det här skulle kunna vara horoskopet för en garderobshomo, fast sublimerad till erotisk drift enbart för maktens män! 

Och missa inte att detta onda och maktlystna sinne (Månen) sedan blir närmast megalomanisk eftersom Drakhuvudet (norra månnoden) indikerar att Thomas Mattsson i detta liv påbörjar en makttripp som söker höja sig till och med över den gudomliga Solens norm - solekliptikan är referenspunkten och den störda Månen "vinglar" ömsom på norra latituder om sin herre och ömsom faller den ner på minusvärden, söder om solbanan - livet under sinnenas Måne är ett fördunklat liv enligt Platon och andra antika filosofer och Mattsson är helt sänkt ner i dödens element Jord, en störd Mars och därmed en störd djurisk eller vegetativ själ.

Till sist är också filosofins och välviljans Jupiter en ondskans tjänare, och här står bloggaren inför en samvetsfråga. Född exakt ett Jupitervarv tidigare har också han sin Jupiter i rollen som verksam illgärningsman (och dessutom nästan på graden på samma ställe i Skorpionen som där Mattsson har den).

Ja, filosofi kom in i mitt liv mycket sent, och i ungdomen var jag rejält anti-religiös pga. upproriskhet mot en stel och traditionalistisk kristendom som inte alls tycktes återspeglad i tänkandet och handlandet i mina omgivningar! Men från övre tonåren öppnade Bob Marley och reggaemusiken en ingång i "religiöst tänkande" och jag började att dagligen meditera (under cirka fem år). Lyckades jag rättvända Jupiter här? 

Ja, har individen makten att själv åtgärda sina planeter, och täppa till dem som kanaliserar den arketypiska Ondskan? Indisk astrologi, enligt James Braha, menar inte att Jupiter blir helt ond som verksam illgörare. Vad man får är en sörja av motsägelser, men där det negativa troligen manifesteras genom de hus (livsområden) som orsakat planeten att bli en verksam illgörare.

Mattssons månascendent gör Jupiter till ägare av tredje och tolfte huset, båda onda hus. Det kan särskilt noteras att 12e som slavägarens hus omvittnar en ond filosofi om att äga människor och slavdriva dem för den egna (eller det egna företagets) vinning. Notera hur vansinnigt snål denna Jupiter är, eftersom planetens naturliga generositet är hämmad av den snäva Saturnus i monetära Oxen! 

Fast Saturnus själv gör "gott" inom sitt område, ser vi här en hängiven anhängare till att återinföra en större "differentiering av lönelägen" i Sverige, dvs. den här genomonda Stenbocken med det tecknets intresse för en hackordning, vill gärna se en sänkning av människors löner för att skapa mer fattigdom i botten och så en morot (som ytterst få kommer att nå) i formen av skamlös rikedom på toppen. 

Här har vi en Reinfeldts man, samma fula slaveri-omen kring 12e huset! Den hårda och ogenerösa Herren Saturnus stryper och tar livet ur slavarna i tolfte huset. "Arbetslinje" pyttsan! Dessa är bara sjuka människor som söker legitimera sin sadism genom politiska riktlinjer! Det behövs psykologiska test innan en individ ges klartecken för en yrkespolitisk bana! Astrologin kan effektivt rensa ut bråten så att rätt ledare lyfter folket istället för att sänka dem i tror att gemen själviskhet är något gott.

Det är sant, zodiaken dramatiserar. Mattsson är säkert en trevlig prick bland folk av sin egen sort, långt borta från verkligheten och effekterna av högerpolitiken för landets sammanhållning. Och sedan har den här verklighetsblinda mannen mage att spela demokratiförespråkare i sina kolumner. Så här låter den värsta sortens Stenbock, den hycklande ytans tecken när symbolen kommit i olag.


Inga kommentarer: