Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


tisdag 24 april 2012

Slunten satir

En Viktor Barth-Kron söker i regeringsmegafonen (?) DN vinna några billiga poäng på att Håkan Juholt för första gången på länge uttalat sig i en lokaltidning. Tyvärr blir det bara putslustigt och med ett fackboksmanus ute till påseende i USA är jag f.n. förstås nyfiken på vad som skiljer den mediokra tänkaren från den bra. Kanske B-K:s horoskop bidra till ett klargörande?



Solen i Skytten ger förvisso stark tonvikt på ett satiriskt tecken - Skyttar har galghumor och den okuvligt optimistiska professor Pangloss i Voltaires "Candide" är en perfekt illustration. (Se Voltaires horoskop här - förvisso en nattsvart Skorpion som privat sägs ha varit stygg mot sin familj, men utåt var en anhängare av frihetlighet. Jämför i detta Woody Allens horoskop här nedan.) 

Problemet är bara att det här är ett av de komplexa dygn då Solen byter tecken, och redan vid fyratiden på morgonen helomvänder Solen och betonar torra och kylslagna Stenbock, som satiriker ofta hämmade eftersom de samtidigt försöker spela trovärdiga och myndiga. Jag vill tro att det är bättre att ha Solen i Eld och landa sina synintryck i förtätad Jord - konkreta exempel, köttiga ord. Denne Barth-Kron är löslig som luft i sina lustifikationer.

Och det är ingen hälsosam luft att andas heller utan fuktig, sjukdomsalstrande luft. När jag talat om att ett av tre horoskop innehåller dissociationssyndromet åsyftas enbart sannolikheten av att en eller flera av de klassiska sju planeterna samtidigt befinner sig ett Vatten- och ett Lufttecken. Men till detta kommer också en bedömning av syndromets intensitet. 

När sinnelagets Måne involveras måste man misstänka en av de mer akuta varianterna, och är gruppsociala Vattumannen och grupphatiska Skorpionen involverade finns risken för distinkt sociopatiska attityder, vilket kommer att märkas individens tankemönster och ordval. Just som i fallet Viktor Barth-Kron, vars ogillande av socialdemokratin ("kollektivism") inte är att ta miste på.

Vi kan alltså sortera det här horoskopet till samma grupp där också Osama bin Ladin och den i princip från USA utfrysta Woody Allen (efter sexskandalen med sin dåvarande livspartners adoptivdotter). Jag nämner Allen speciellt eftersom han faktiskt har komisk talang och tajming i sitt valda medium.



Relationsproblematiken, som dominerat nästan hela hans filmkarriär, är inte svår att se, det "sociala utstötningssyndromet" kan genom känd födelsetid lokaliseras till det sjunde partnerskapshuset, ett av den sociala kompetensens hus, och den inre lyckans eller hemmets privata omständigheter. Det är förstås också exakt den här fruktansvärt fula aspekten från fadersgestalten Saturnus mot den privata sektorn som korrelerar med att han kidnappade den unga asiatiska styvdottern.

Med Lejonet stigande är dock Allen en stor dramatiker (t.o.m. en dramadrottning, givet den ömkansvärda och hypokondriska figur han alltid valt att spela i sina filmer). Och det är förstås Solen i Lejonets själva negation, den döende svanens Skorpion som indikerar det här svart-vita i hans livssyn. Men inte ens svart-vitt, eftersom "dissociationen" mellan luftens rationalitet och instinktens irrationalitet skär sig fullständigt. Vilken tur att denne man valde jazzmusik och filmmanus istället för att bli en sociopatisk mördare!

*****

Anmärkning. Färgkluddarna i DN-skribentens tecken illustrerar vilket underliggande element som tränger sig in i det aktuella tecknet genom det aktuella tecknets härskares belägenhet. Det är ytterst tragiskt för Barth-Kron att sinnets egen härskare Saturnus (essentiell Luft) här har sjunkit i korruptionens Vatten och därför skapar en förmörkat sinne. Woody Allens satir är obetaltbart mycket vassare eftersom han har Saturnus i omixat skick, Luftplanet hemma i sitt härskarläge och med sin maximal styrka i väster - Allen kommer säkert att skapa film till han drar sin sista suck! En äldre kommentar till filmregissören här.


Inga kommentarer: