Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


söndag 27 februari 2011

"Min första astrologibok" - horoskopet

[Nostalgispaning och en liten studie i transiter.]

I förra inlägget erinrade jag mig min första astrologibok, en öppen men icke-förpliktad granskning av amerikanske journalisten Jess Stearn. Titeln, "A Time For Astrology", alluderar till verser ur Predikaren i Gamla testamentet som påminner om antikens astrologiska världsbild.

Men den fullständiga historien är att jag bara plockade upp zodiaken efter att jag bekantat mig med kinesisk astrologi och funnit den fascinerande och träffsäker. (I efterhand ser man förstås att det man tyckte var träffsäkert då kanske var rätt ytliga "bekräftelser"...)

Vid den här tiden var min ideologiskt motiverade vapenvägran på tapeten, och jag förundrades över att min födelsetid med kinesernas bildspråk beskrevs som "pensionerad general" - en som redan vunnit sina strider och nu drog sig tillbaka från slagfältet. 

I min ungdomligt idealistiska och naturligtvis helt fruktlösa slutplädering inför tingsrätten pekade jag på muren mellan öst och väst som borde rivas - protetiskt skulle det visa sig eftersom Berlinmuren föll ganska exakt sju år senare. Men då hade jag redan avtjänat ett fängelsestraff på en månad för brottet att tänka lite längre än världen.

"Generalen" som inte längre ville kriga [1] var ett av det kinesiska karaktärstecknarsystemets två, tre distinkta härförarteman. Ett annat framträdande är, intressant nog, det som vidhäftar statsminister Fredrik Reinfeldts födelsetimma (tiden fanns på en seriös svensk astrologisajt innan samtliga celebriteter togs bort och webbplatsen förändrades till det sämre, blev en "sluten" sajt med föga information för den som inte ville betala för sig.)

Med åren har jag förstått att "generalen" indikerar en strateg, en analytiker, och astrologin är ett typiskt uttryck för den som tycker om att göra avvägningar och logiskt analysera en härva av möjligheter - precis som generalen på stridsfältet, eller schackspelaren, måste överväga ett antal möjligheter i varje given situation. 

Det är därför ingen slump att jag hamnade inom datorprogrammeringen några år senare, helt utan utbildning. Genom astrologin hade jag redan lärt mig programmera och det var bara att byta ut "språket"...

Jag försökte tala om det kinesiska systemet med vänner och bekanta men responsen var fullständigt noll. Eftersom jag fått blodad tand för idén om att det kan finnas något lagbundet, något kosmiskt, kring hur människor formas fattade jag ett medvetet beslut att börja studera zodiaken istället - uppenbarligen var det viktigt att finna ett språk som möjliggjorde kommunikation med andra. 

Det här var 25 år innan nattliga drömmar diskret indikerade att jag borde titta på en annan zodiak än den västerländska, på den som byggde på de faktiskt observationerna av rymden som de gamla babylonierna utfört. Under den mellanliggande tiden hade jag både lagt ifrån mig astrologin och tagit upp den igen flera gånger. Den verkar vara en del av mitt karma eller öde i det här livet... 

Idag är första gången jag granskar inköpsdagen för min första bok i ämnet astrologi (icke-kinesisk), och dubbelexponeringen av den 30 september 1982 ovanpå mitt födelsehoroskop ger faktiskt intressanta signaler!



Zodiaken visar Tvillingarna i öster (ascendenten) - det är bokköparens ascendent och 12 hus. Bokköpardagen visas som den yttre planetkretsen och den inre är återigen bokköparens medfödda planetpositioner. Jag har ett ungefärligt minne av inköpstiden på dagen: tidig eftermiddag, kanske mellan 14-15 då Skytten var i stigande i Stockholm. Jag studerade vid den här tiden och hade för vana att vegetera i bokhandlar tidig eftermiddag. 

Det faktum att transiterande Månen i Tvillingarna skulle matcha min förstahusplacerade Måne stärker tanken om att jag fick syn på den här boken medan Skytten var i stigande över Stockholm, för det skulle i ett världsligt horoskop placera Mån-Tvillingarna i sjunde huset - jag skulle så att säga se en projektion av mitt eget psykiska innehåll på en "potentiell 7e-huspartner"!

Intressanta överlappningar mellan bokköparens himmel och inköpets himmel är förstås framför allt Saturnus vid den här tiden. Jag följer här det extremt "snåla" indiska aspektschemat men behåller Charles Carters idé om att transiter enbart är potenta när de triggar komplex i födelsehoroskopet som den transiterande planeten själv är involverad i. 

Eftersom vedisk astrologi har så få aspekter är det desto mer intressant att detta faktiskt var tiden för en mycket viktig Saturnus-T (transit) till Saturnus-N (natal). Saturnus påverkar mig och mitt psyke (Månen) via opposition i födelsehoroskopet, vilket gör den luni-saturniska axeln till horoskopets totalhärskare. Jag är tydligen extremt "hårt hållen" av ett förutbestämt öde i detta liv!

Jag har också sett tidigare liv i drömmar och fått förvarningar om "dåliga tider" och t.o.m. fått se i drömmen hur dessa dåliga tider hänger samman med försyndelser i tidigare liv! Fader Tid, Kronos/Saturnus har uppenbarligen ett finger med i spelet hos dem med vad som på engelska kallas "far memory", men som ett sekulärt land som Sverige inte ens har ett ord - upplevelsen finns i landets verklighetsbeskrivning annat än möjligen som "vanförestälning"! En kultur har verkligen fallit lågt när uttryck för ett genomlyst psyke förklaras som inbillning.

"Långt minne" är alltså förnimmelse av egna tidigare liv på jorden och eftersom Månen astrologiskt symboliserar minnet (och det inre sinnet) är symboliken i fallet med undertecknads horoskop ganska tydlig.

Naturligtvis finns det otaliga andra kombinationer som skulle kunna uttrycka samma sak. Dalai Lama svarade en gång "ja" på en direkt fråga från reportern Stina Dabrowski om han mindes egna tidigare liv, dock utan att gå in på detaljer eftersom hon var så fullständigt vettlöst otamjad som ställde en så djup och krävande fråga i ett läge när laman var på väg förbi! Studiet av Dalai Lamas horoskop kan emellertid ge ett bättre exempel på "aktiverat långt minne".

Det här är dock inte stället att i närmare detalj diskutera tidigare liv, eftersom ingen som inte själv är klar med egoproblemet och det faktum att vi kommer att dö äger kapacitet att seriöst tala om sitt "större jag" eller vad som dykt upp i det "långa minnet".

Platon talade i vart fall om vikten av "hågkomst" i själens arbete på att restaurera sig själv från sitt parodiskt förkrympta tillstånd som idag hyllas som egokultur i västvärlden. Men detta kände jag inte alls till då jag började registrera att vissa drömmar var suspekt "historiska" och där jag fullständigt naturligt rörde mig och verkade i "realistiska" scener från andra tider och platser.

I det världsliga horoskopet för horoskopboksköpet tycks således Stockholms ascendent ha tangerat min medfödda Kronos-Saturnus i Skytten: viljan eller kravet att sätta en gräns för Skyttens indikation om en oändlig expansion. Att saturniskt definiera ett kosmos - ingen kan leva i gränslöshet! 

Eftersom astrologin är en metod som ser gränser uppstå för att sedan upplösas i tiden, passar det förnämligt om "den lokala tidsandan" via Skytten triggade mitt intresse för tid och gränsdragning. Jag drogs mot en bok om astrologi!

Men än viktigare är kanske Saturnus egen placering vid den här tiden. Planeten var extraordinärt idealistisk under sin passage genom Vågen och jag hade under denna nobla Saturnus vägrat vapentjänstgöring! Till saken hör förstås att jag är född Sol/Mars-Våg, så vi har här en tung Saturnus-passage över min djupast andliga identitet: en Sol/Mars-individ, kanhända en "general" i något tidigare liv, som nu var återfödd för att dra ett streck över sin gamla krigiska natur och arbeta med fredstematiken istället!

Det går att spekulera i det oändliga, men jag kan säga att inget av de minnesfragment har jag ("långa minnet") inkluderar någon militär, däremot en eller två "politiker", varav en som definitivt hade inflytande på landets militära policy).

*****

Som nämnt aspekterar Saturnus i tiden min natala Saturnus i Skytten via den vediska astrologins 60-gradersvinkel. Aspekter i antiken var från tecken till tecken, inte planet till planet! Detta innebar att min medfödda ryggsäck med synder och meriter stod i stark belysning, och några månader efter bokinköpet kröp jag in i fängelset för att jag drog min gräns kort om vapentjänst.

Saturnus transit genom Vågen = restriktion av min solära krigarnatur, men även samhällets straff/Saturnus avgränsning för detta "osolidariska" beslut. Jag läste "A Time For Astrology" någon gång i januari 1983 under mitt livs första och enda (hoppas jag) fängelsevistelse! 

Det här formligen skriker karma eller ekon från ett tidigare liv. Transiterna omvittnar ibland extremt viktiga milstolpar i en människas liv men frågan är hur många som i ögonblickets hetta klarar av att lära sig vilken meningen med det man är med om, är.

Utöver Saturnus direkta kontakt med sitt natala läge är det intressant att finna även den andra stora målarpenseln, Jupiter, i kontakt med sitt natala läge. Den hade här fullbordat två varv och befann sig åter i Skorpionens tecken. 

För det tredje passerade Solen i september 1982 Jungfruns tecken och befann sig därmed under påverkan av den natala Saturnus långa 270-gradersaspekt mot detta tecken. Solen utsattes således för bokköparens diktatoriska eller saturniska tendens att söka ett avslut och Solen i Jungfrun gör som den alltid gör, rusar till scheman av siffror eller allmän logik genom vilken en situation kan åskådliggöras för intellektet.

De världsliga horoskopens "sekundvisare" Månen har vi sett i flera olyckshoroskop där Månen tycks fungera som timern. I det här fallet stämmer den observationen perfekt: Även Månen aspekterade sitt natala läge via kombination (befann sig i samma tecken). Men en sådan lättviktig passage som Månen har naturligtvis ingen betydelse om inte de tyngre planeterna redan riggat ett "temporär handlingsfält".

Det går säkerligen att gräva fram fler kopplingar mellan den natala och transiterande himmelen apropå detta första köp av den första astrologiboken som jag aldrig kunnat tro skulle bli början till ett livslångt intresse. Men jag menar att det är Saturnus (och kanske filosofins Jupiter) som är det viktiga här, speciellt som Saturnus utlöser en medfödd opposition mellan Saturnus och Tvillingarna, mellan Saturnus och Månen. Det är en tämligen filosofisk axel och via Sattva guna öppen för att bryta ner gammal kunskap och finna nya svar.



_____

1. "Inte ville kriga" var en oprecis läsart som byggde på min då ringa kunskap om det kinesiska systemet och delvis också förorsakad av Richard Wilhelms inte helt perfekta översättning av Förvandlingarnas bok (I Ching).
Sista ordet ska nog gå till Rudolf Ritsema vars egendomliga "The Original I Ching", där han levererar gloslistor istället för en fixerad övesättning, möjliggör för envar att själv förstå innebörden av de kinesiska piktogrammen utan att kunna kinesiska.

Enligt min nuvarande förståelse talade födelseominat alls inte om en general som redan retirerat från fältet eller "gått i pension", utan om en som stod inför sin sista och avgörande strid. Det är viss skillnad!

Top six:
The great Prince has [received] the Mandate.
Opening up the City [besieged, and thereafter] receiving the House.
Insignificant persons [should] not be included [lit: used, employed] [in this endeavour].
(källa)


Som vanligt kan (och måste) de kinesiska omina depersonaliseras för att fungera som generella riktlinjer om Vägens (naturlagens) gång i just det här läget. Uppmaningen att aldrig göra bruk av "obetydliga människor" kan i andra sammanhang betyda att man t.ex. aldrig ska göra bruk eller köpa in sig på "odugliga idéer". Och så vidare.

Ominat talar, som nämnt, om analys och att göra bruk av sin urskillningsförmåga, eller kanske t.o.m. av sin intelligens. Detta var då enligt kineserna "uppdraget" för den här inkarnationen. Nu har det gått så många år att jag bara kan instämma. Det kinesiska motivet beskriver på sitt vida sätt verkligen mitt livsuppdrag för detta liv. Och det är faktiskt inte alls olikt det omen som Solen med Mars i Vågen levererar!

Inga kommentarer: