Efter många år i förglömmelse kom de brittiska barnamördarna Jon Venables och Robert Thompson åter i blickfånget efter Aftonbladets antydan att den förstnämnde råkat i klistret igen.
Tyvärr flyttar sig Roberts Måne under dygnet från ett tecken till ett annat, men den här webbsidans summering av de då tioåriga mördarnas familjebakgrund nämner att han stajlade och var en "smart-aleck".
Visserligen är Solen i Lejonet symptomatiskt för en stajlig skådespelarmentalitet, och förmiddagens Måne/sinnet hämmad av Saturnus i Jungfrun för genast tankarna till en annan person som tycks uppleva sig väldigt smart i sina egna ögon, Humanisternas ordförande Christer Sturmark.
(Klicka på bilden för full skärpa)
Likväl sätter jag min peng på att Robert föddes en bit in på dagen, då psykets planet gjort entré i Vågens tecken och där mötte en "mega-krigare": Mars förstärkt av Jupiter. Robert sades njuta av att slugt slingra sig undan polisens frågor med lögner - och Solen i Eld och Månen i Luft platsar under bloggetiketten "kreativitet" - i det här fallet uppenbarligen det kriminella psykets finurlighet.
Uppenbarligen ännu ett fall då "den goda" Jupiter stöttar vem än som råkar stå i läge att dra fördel av dessa välsignelser, här då brottslingen Mars vilket ofta har mer förödande effekter om Månen är inblandad än om Solen och Mars (som har samma aktiva natur) kombineras.
Mitt ytterligare skäl till antagandet om en Våg-Måne är att båda pojkarna då får psyken baserade på Venus och infekterade av våldsmannen Mars. (En slags dold "libidosignatur".)
För Jon Venables, som nämnda webbsida misstänker ha varit lätt mentalt efterbliven (båda hans syskon sattes i specialklass för lågpresterande), har enligt det indiska aspektsystemet samma Mars/Jupiter i framåtriktad attack (210°) mot en Måne i Oxen som förvisso drar mot det sävliga! Extremt expanderad (Jupiter) aggression i psyket beskriver perfekt vad webbsidan säger om Jons spastiska utbrott i skolbänken.
Man kan också notera att pojkarna var tio år gamla vilket i allmänna termer är Merkurius period av livet, åren då intellektet tar form. (Detta har inget att göra med den vediska astrologins dasha-system, långa planetära cykler som beskriver det enskilda livsödets vågtoppar och vågdalar.)
Robert, hur smart och slingrig han än var, har enligt den indiska avashta-tanken (planeters levnadsstadium) sin Merkurius i Jungfruns allra första grad, dvs planeten är "död". Detta gällde inte Jon, vars Merkurius står nästan i mitten av dramatiserande Lejonet och alltså ägde full uttrycksfullhet.
Eftersom pojkarna var födda bara några dagar från varandra, har bägge förstås en kuriöst påverkad norra månnod (demonen Rahu): den kallhamrade Saturnus angriper den, samtidigt som den välvilliga Jupiter kastar sitt stöd! Men Jupiter, har vi ju sett, är inte längre helt ren och god här eftersom den aggressiva Mars "rider" snålskjuts på varje aspekt den kan tänkas kasta. Och det kanske är den här kombinationen som, givets Saturnus kyla, förklarar mordets bestialitet.
Men om man betänker att de här två aspekterna mot demonens huvud Rahu låg på himmelen ganska länge (Mars behöver över en månad för att passera Vågen och Jupiter), räcker inte enbart detta som "förklaring". I så fall hade mängder av bestialiska barn fötts över världen vid den här tiden. Tidsfönstret måste rimligen vara mindre, och det är därför jag gärna ser en något senare födelse för Robert så att båda får "ödets sekundvisare" Månen i kontakt med Mars (vilket utlöser hela helvetet!).
Detta innebär att det fanns ett tidsfönster på cirka 2½ dygn då universum släppte ner riktigt onda själar, varelser som snubblat och valt fel under kanske århundraden för att sedan vara så mättade av ondska att det sprack redan i barnaåren. Detta var då vändpunkten för båda dessa själarna och nästa liv på jorden kommer att se en ljusning. Eller?
För Jon Venables, som nämnda webbsida misstänker ha varit lätt mentalt efterbliven (båda hans syskon sattes i specialklass för lågpresterande), har enligt det indiska aspektsystemet samma Mars/Jupiter i framåtriktad attack (210°) mot en Måne i Oxen som förvisso drar mot det sävliga! Extremt expanderad (Jupiter) aggression i psyket beskriver perfekt vad webbsidan säger om Jons spastiska utbrott i skolbänken.
Man kan också notera att pojkarna var tio år gamla vilket i allmänna termer är Merkurius period av livet, åren då intellektet tar form. (Detta har inget att göra med den vediska astrologins dasha-system, långa planetära cykler som beskriver det enskilda livsödets vågtoppar och vågdalar.)
Robert, hur smart och slingrig han än var, har enligt den indiska avashta-tanken (planeters levnadsstadium) sin Merkurius i Jungfruns allra första grad, dvs planeten är "död". Detta gällde inte Jon, vars Merkurius står nästan i mitten av dramatiserande Lejonet och alltså ägde full uttrycksfullhet.
Eftersom pojkarna var födda bara några dagar från varandra, har bägge förstås en kuriöst påverkad norra månnod (demonen Rahu): den kallhamrade Saturnus angriper den, samtidigt som den välvilliga Jupiter kastar sitt stöd! Men Jupiter, har vi ju sett, är inte längre helt ren och god här eftersom den aggressiva Mars "rider" snålskjuts på varje aspekt den kan tänkas kasta. Och det kanske är den här kombinationen som, givets Saturnus kyla, förklarar mordets bestialitet.
Men om man betänker att de här två aspekterna mot demonens huvud Rahu låg på himmelen ganska länge (Mars behöver över en månad för att passera Vågen och Jupiter), räcker inte enbart detta som "förklaring". I så fall hade mängder av bestialiska barn fötts över världen vid den här tiden. Tidsfönstret måste rimligen vara mindre, och det är därför jag gärna ser en något senare födelse för Robert så att båda får "ödets sekundvisare" Månen i kontakt med Mars (vilket utlöser hela helvetet!).
Detta innebär att det fanns ett tidsfönster på cirka 2½ dygn då universum släppte ner riktigt onda själar, varelser som snubblat och valt fel under kanske århundraden för att sedan vara så mättade av ondska att det sprack redan i barnaåren. Detta var då vändpunkten för båda dessa själarna och nästa liv på jorden kommer att se en ljusning. Eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar