Mellan alla gangsters, psykopater och tvålfagra Hollywood-kändisar ett litet stickprov från den vanliga och "verkliga" världen. När inte Luftelementet fick den rika utdelning i frågan om Nobelpristagare i litteratur (nytt fönster) jag kanhända lite simplistiskt föreställt mig, skulle då en förlagschef på stora Norstedts helt bryta ner föreställningarna om hur stor litteratur ser ut, astrologiskt?
Givet att en förläggare inte själv är en författare, tyckte jag ändå en kort artikel i SvD om Norstedts-chefen Eva Gedin kunde vara värd några minuter, bara för att se hur en litteraturens konnässör ser ut. Jag menar, man blir inte förlagschef genom att vara ordblind och allmänt insensitiv!
Faktiskt, horoskopet säger mer om en framgångsrik förläggare än jag vågat tro!
Till att börja med friköper det här horoskopet det tidigare inlägget om David Letterman och Fiskarnas mörkare sidor! Som om den andra fisken i detta duala tecken kände sig felfördelad tittar samma dag ännu ett soltecken av Fiskarnas typ fram, men nu i sin bästa dager. Jupiter är här hemma i sitt eget impressionistiska och känslosamma härskarläge i Vatten, och kombinationen mellan Sol och Jupiter är oslagbar och etiketteras på den här bloggen med termen "intelligens".
Givet Vattnets natur skulle man kanske kunna tala om emotionell intelligens men kombinationen av Solen och Jupiter saknar förstås inte alls den äkta klarsyn och den genuina förståelse som kan uttryckas på många olika sätt!
Den neutrala Merkurius (kommunikation - som i författarskap eller spridande av annans kommunikation) är egentligen debil (drömsk och ologisk) i Fiskarnas tecken, men hallå!, vi talar fiktion här. Med Gedins exceptionella intelligens och sensitiva inlevelse är uppenbarligen inte det något försvagade intresset för logisk presentation som sådant, ett hinder här.
För se vad som kommer till stöd i dess ställe: ännu en stark härskarplacering, den utomordentligt genre- och stilmedvetna Saturnus hemma i sitt pragmatiska och verklighetsorienterade tecken Stenbocken. Den här kylslagna duschen realism ("men skulle den sälja på vår marknad då?") tempererar all den fantasiflykt och drömskhet som Fiskarna symboliserar.
Tillsammans bildar Fiskarna och Stenbocken ett ytterligt slugt par, med nästan obehaglig förmåga att diktera (Saturnus = diktatorn) vad massorna (fiskstimmet) ska öppna sitt största läsöga (Solen + Jupiter) för.
Jag är högst osäker på om den traditionella åsikten om att planeter är "brända" när de kommer nära Solen alls går att använda som tolkningsparameter. Gång på gång, som här, dyker t.ex. en "bränd" Merkurius upp i horoskop för skickliga och framgångsrika människor.
Så mycket för den solära handlingsmänniskan, som här inte är värst mycket av action-hjälte utan desto mer en "sinnligt inkännande natur" med mängder av regler och mönster för vad som fungerar och en stor förmåga att berömda om ett manus passar in i detta mönster.
Se för övrigt de flera horoskop för biologer som jag presenterat - det är nästan alltid en kombination av Fiskarna och Stenbocken, vilket utlöser ordet "taxonomi" i mitt bakhuvud - förlagsbranschen som en enda stor kartläggning där en viktig del av arbetet handlar om att korrekt identifiera ett manus och lägga den i rätt fack, och bedöma hur den ställer sig jämfört med det som redan finns i denna tradition.
*****
Samtidigt förefaller Gedin trogen sin subjektiva känsla: Månen i Väduren är ultrasubjektivistisk men också nyfiken på det nya. Men det är bara första intrycket! För här uppstår den intressanta egenheten att sinnelaget med dess förkärlek för senaste trenden via Månens disponent Mars i Kräftan först tenderar att bli populistisk - Vädurens och Kräftans Eld och Vatten skapar stirrighet och representerar ofta ganska banala trick som får den oerfarnes känslor att röras upp. Sensationalismens syndrom ("rubrikskapande") är därför påfallande på den lunära, subjektiva sinnessidan.
Men i nästa ögonblick kastar det freudianska eller samhälleliga överjaget sin kontrollör Saturnus på denna Mars via opposition och avkräver känslodallringarna en tydlig underliggande plan. Har manusets berättelse en bra och rimlig och logisk underliggande struktur? Saturnus är den store Censurmyndigheten och mången halvkläckt författare har nog fått känna på refuseringens smälek. Saturnus hemma i sitt eget negativa härskarläge är en oerhört krävande smakdomare. (Jfr resonemanget om programmet STIL:s Susanne Ljung och etikettsgurun Magdalena Ribbing här).
Och ja, Venus - förmågan att uppskatta god konst - ger slutligen en liten emfas på Luftelementet, vilket rimmar väl med hur prominent just sinnelaget (Månen) i Vattumannen figurerar i studien av eventuella trender hos samtliga Nobelpristagare.
Venus är en adaptiv ingrediens och Månen är reflektiv, "kvinnliga" planeter står inte för inte det som förr kallades visdom närmare än de "manliga" Solen och Mars, vilka är mer "här och nu" och ibland begår hemska omdömesfel. Men med visdomens egen Jupiter i ett feminint och inkännande tecken som Fiskarna, och kopplad till Solen samt den saturniska försiktigheten och ögat om lönsamhet i världen, vad kan gå fel?
Väg också in hur underkuvad förmågan till spontan subjektivism är här. Vädurs-Månen var vid närmare anblick ett fullständigt missvisande budskap, för vid mer omfattande analys, levde den enbart för insidans kittlingar (Mars i Kräftan), aldrig för oöverlagda utfall (så typiskt för Mån-Väduren, se t.ex. Jonas Gardells). Och därtill var krigiska utageranden bannlysa från "offentliga uppträden" genom den stilsäkra normgivaren Saturnus: "Så här har god litteratur fordom sett ut, och så här vill vi också fortsättningsvis ha den!" Mycket talar för en mycket tempererad personlig psykologi vilket också färgar är ett bud om hur manus bedöms!
En väl fungerande Saturnus (som här) är ett formidabelt ankare och byggbit i en i grunden rätt värdekonservativ psykologi. Och stora förlagshus inte mindre än banker är precis där vi brukar hitta den här typen av Jord/Vatten-horoskop.
Jämför gärna med bankchefen Annika Falkengrens fiskhoroskop men se hur SEB tappat sitt förtroendekapital under hennes ledning och intresse för att berika sig själv, och hur - mycket riktigt - hennes version av Fiskarna inte alls är trevlig. Här saknas Eva Gerdins förnämliga vilja att sprida gott (Solen + Jupiter) och istället finner vi den ondare och mer "jagiska" kombinationen Solen + Mars (det "egobefriade" tecknet är med andra ord inte helt osjälviskt när egofaktorn Mars ligger här).
Det är bara att inse - bankerna är till för att berika sig själva, de är maskiner som söker sin egen vinst och finns inte främst till för att tjäna sina kunder. I det perspektivet är det bara naturligt att finna Solen spetsad med krigarens emblem hos Falkengren. I kontrast är Gedins Solen en Sol som sprider godhet som vidgar sig som ringarna på vattenytan (Jupiter = expansion, Mars = tunnelseende/vinstorientering,nålsögon).
I fallet Falkengren måste dock boven i dramat betonas: Sol/Mars är ofta en mycket duglig general, det som felar här är att SEB-chefen föddes med ett rovgirigt känsloliv. Det är Månen kombinerad med den omåttliga hungerdemonen Rahu som, misstänker jag, har tagit henne långt upp på listan över världens rika kvinnor!
*****
Sammantaget är det uppenbart att Eva Gedins horoskop visar ett tonläge rätt inåtvänt och sensitivt. Ordningssamt och klartänkt på ett praktiskt "handläggarvis". Mars är inte stark och därtill hårt kontrollerad av självrepressiva och respektsökande Saturnus. Månen i Eld har därför inte mycket kvar av den traditionella skissen av Vädurens spontana infall.
Allt som allt är det här ett väldigt typiskt horoskop för en litterär människa där jag tycker mig ha märkt att särskilt de starkt Vattenbetonade horoskopen drar mot ett liv som i mycket levs ut i fantasin via mediekonsumtion. Och Vatten representerar verkligen de fem sinnenas import av intryck, vilket jag antydde i det nämnda inlägget om Lettermans mörka sida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar