Till nya besökare, en kunskapsteoretisk länk:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

ESTETIK:
Blogger/Google har förstört mängder av horoskop genom att omskapa usla miniatyrer av bilder i GIF-format. Klicka för att se de skarpa originalen. Ser också dessa galna ut, högerklicka och välj "se bilden" .

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
"The soul is sold not to the devil for money, but to money itself when it becomes the measure of worth rather than the affirmation of value." /James Hillman - Alchemical Psychology (2010, s.143)

Västerlandets store logiker & mystiker Platon
ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Created on the 30th of October 2015 8:39 AM (CET), TheZodicaRules will contain the occasional post translated to English as well as material not published in Swedish. (2016: The ambition to post in two languages petered out rather quickly...)



måndag 29 december 2008

Vad är det för fel på den här bilden? (Richard Dawkins)

Som i alla frågor divergerar människor snabbt från en gemensam utgångspunkt. Naturvetenskapen har idag inget intresse av att deras portalfigurer Descartes, Kepler och Newton alla var religiösa män.

Astronomin har sina rötter i den babyloniska astrologin, världens äldsta kända vetenskapliga projekt, med århundraden av observationer och tabuleringar. Likväl känner sig professorn i assyriologi vid University of California, Francesca Rochberg, tvingad att argumentera för att det vetenskapliga tänkandet började i öst. Tala om västs chauvinism!


Trots att inlägget är av allmänt intresse i sitt försök att tydliggöra hur den kände biologen Richard Dawkins åsikter i religionsfrågan är ett resultat av hans egna psykiska störningar, kommer de allra flesta att alieneras och avbryta sin läsning här, då jag klargör att analysen gjorts medels astrologin.

Att den remarkabla djuppsykologen Carl Jung förklarade att 30 minuters instudering av patientens horoskop kortade ner terapitiden med två år, är klen ammunition i diskussion med renodlade materialister, vilka ju bara ser psyket som ett randfenomen den materiella naturen "råkat" frambringa. Hur lätt väger inte Jungs uttalande för ett barn av en inskränkt tid!

Ärendet underlättas inte heller av den astrologiska nomenklaturan. Jag har försökt introducera den bakomliggande logiken tillsammans med analysen av ett par centrala teman, men läsaren tvingas följa ämnets logik och via sitt eget förnuft processa och utvärdera det som sägs. Undersökningen vänder sig inte till de omotiverade eller de obegåvade utan bara till dem som vill pröva några astrologiska teser mot det som kan iakttas angående sagde Dawkins.

Den här extra milen går aldrig en materialist eller ateist, vilket alltid visar sig i diskussioner om t.ex. religion, där de undantagslöst demonstrerar urbota okunnighet. Men du som ännu läser kanske tillhör den nya, mer förutsättningslösa människan som tagit steget ur västerlandets åsiktsmonopol och hybris.

Materialistens njugghet förvånar föga eftersom a-teism inte är något i sig. Som själva termen säger, består saken i att enbart negera positiva utsagor om en möjlig gudom eller högre verklighet! Ateisten har helt enkelt definierat sig en väldigt bekväm värld där han aldrig behöver riskera att komma in som tvåa! Av Richard Dawkins horoskop ska vi finna att det ibland är rörigare än så...


Ett sideriskt födelsehoroskop baserat på
planeternas faktiska lägen i zodiaken



Eld och Jord - en stukad materiell existens.

Det utmärkande för den här remarkabla födelsehimlen som tillhör religionshataren Richard Dawkins är, förutsägbart nog, en exceptionell konflikt mellan ELD och JORD.


Låt oss vara klara över att vi talar i symboler här, men symboler som hämtar sin innebörd från det iakttagbara livets realiteter. Jorden är förstås döden för elden eftersom den kväver branden. Omvänt lämnar eldens skövlingar bara förbränd jord efter sig.

På ett metafysiskt plan (för siare och visa människor sägs kunna se längre än blotta ögat) indikerar dessa två element anden (eld) respektive materien (jord). Det förra kan sägas representera en i grunden klarsynt attityd varav i allmänhet följer en uttalat religiös eller t.o.m. mystisk mentalitet. Det senare har naturligtvis näsan så långt nerstucken i myllan att frågor om en "högre verklighet" helt faller utanför perspektivet.

Eldtecknet som här aktiverats representerar därtill andlighet i dess tidigaste utgestaltning, den andlighet som knyts till ett enskilt, subjektivt upplevt jag (Väduren).

På det individualpsykologiska planet är det helt enkelt anden som materialiserar sig som en individ och snabbt etablerar ett jag-centrum i sin inomvärldsliga erfarenhet. För många människor stannar den andliga utvecklingen där. Elden "hi-jackas", blir bara den motiverande kraften att "självförverkliga" sig i trång egocentrisk bemärkelse... Och detta fenomen är vanligt till och med före vi faktorerat in komplikationer från jordelementet...

Vad gäller materialismen (jordelementet) råder motsatt förhållande till Dawkins klena start som andevarelse med planeter i Väduren: den egocentrerade tagningen av andlighet opponeras av den hätska krigaren Mars i det tredje och avslutande jordtecknet Stenbocken. Här är jorden verkligen intill smärtgränsen hårt packad! Tro mig, det är inte roligt att möta en krigare i Stenbockens tecken! Benhård är bara förnamnet.

När Dawkins lämnar sitt specialområde, "djungelns lag och naturliga våldsamhet" (vilken han som född sol-Fisk, ett lidandets och medlidsamhetens tecken, är här på jorden för att i sitt solära handlingsliv sörja och beklaga), och istället börjar betrakta religionerna - med exakt samma glasögon som dem han anlägger på "den brutala naturen" - då inser man att konflikten på hans födelsehimmel är olösbar!

Mars (i jordtecknet Stenbocken) råkar nämligen också vara eldtecknet Vädurens egen härskare!

Redan denna enskilda kombination av planetär symbol och zodiakal symbol indikeras en sammanflätning av striden mellan kropp och ande (jord och eld). Vem ska nedkämpa den andra? Ska elden segra och förklara det fysiska för en död och lägre grad av verklighet? Eller ska jorden segra, och släcka eldens bud om att livet inte bor i själva jorden utan kommer från en högre ontologisk ordning? Dawkins åsikter om religionen har tydligt visat vad som hände med honom.

Vi kan gå längre: "det biologiska livets aggressivitet" (Mars-Stenbock) bestrålar i den "onda" 90-gradersstörningen Mars hemmaplan Väduren (turbulent tidig manifestation av livet eller anden). Med andra ord: Mars är i krig med sin egen hembas, den slåss från ett materialistiskt perspektiv mot Väduren, symbol för livets andliga bas!


Dawkins psyke: Förödelsen han skyller religionerna för!

Den som förmår följande symbolernas eleganta rörelser har redan insett FÖRÖDELSEN i Dawkins psyke och allmänna syn på livet. Han är en självplågare som studerar naturen ur dess destruktiva aspekt för att - troget sitt ödesbestämda soltecken få en anledning att lamentera "den grymma naturen"!

Men vi kan utläsa mer av denna horribla himmel: Mars korrumperar i sin räta vinkel kombinationen av Jupiter och Saturnus i Väduren, respektive symboler för livets expansiva och kontraktiva fas.

Jupiter är också signifikator för högre medvetande och religion medan Saturnus är karg, världstillvänd och begränsande materialism. Saturnus saknar "högre medvetande" men kompenserar med sin förnuftsbaserade bindning till sinnesdata.

(Som rent exoteriska symboler skulle en värld enbart i Jupiters tecken fortsätta expandera tills bubblan sprack. Här behövs Saturnus gränsdragande, gravitationella inverkan! Astrologin som ett krypterat budskap från antiken till eftervärlden, för var och en att avkoda utifrån sina "astrologiska" förutsättningar.)

Nu faller det sig inte bättre än att materialismens primära planet Saturnus - här i ett eldtecken - också härskare över Stenbocken (jordelementet). De båda herrarna Mars och Saturnus har därmed gått på ömsesidigt besök i varandras hus (stjärnbilder)!

Därmed upprepar Richard Dawkins födelsehimmel den explicita konflikten mellan ande och kropp på två ställen. Detta kallas inom astrologin för att ett omen bekräftas av ett annat, och siaren kan då inte annat än avge sitt omdöme. En indikation kan vara en slump, men för varje instämmande bekräftelse ökar vissheten...


Och lägg därtill att indisk (och västerländsk) astrologisk tradition klassificerat de sju antika planeterna som naturligen "goda" eller "onda". (I Indien har också norra och södra månnoden status av osynliga skuggplaneter.) Mars och Saturnus är naturligen onda i termer av deras inverkan i en människas liv.

Mars, olyckor, och Saturnus, materiens begränsningar (med döden som den yttersta gränsdragningen): det är så livet på jorden ter sig om man slutar förtränga dess grundvillkor eller lägger ner allt fromt hymlande om att vara bussiga mot varandra.





Dawkins - egentligen en ömhudad natur.

Den ömsom gråtande och empatiska Fisken och ömsom psykiskt insufficienta eld/jord-vurpan har med rätta framskapat en individ som i första rummet ser och reagerar på naturens grymhet. Som vi sett var Dawkins från födelsen predestinerad till dessa grovkorniga glasögon som tenderar att se saker han inte lyckats få in i sin ekvation som virus och smuts!


Erfarna astrologer noterar här omedelbart att det är rena och "orörda" Jungfruns tecken som är bakterieneurotikern - inte i sig själv där hon enbart signifierar oskuld i det materiella, men vid påverkan från motsatta Fiskarna som ju representerar akten av besudlande. Det är i Fiskarnas tecken (vatten) Pluto våldför sig på ungmön Persephone som vandrar på sin ännu obrukade åkermark (jord).

Den astronomiskt korrekta astrologin aktiverar urgamla motiv och tydliggör dem. Genom att Dawkins sol är insyltad i den spänning mellan månens båda noder, placerade i sagda tecken, kan här ses en än mer patologisk version av den renhets- och fredsiver som Jungfrun indikerar då den kommer samman med den opposita Fiskarna, symbol för befläckelsen och jungruns bortrövande till underjorden.

Esoteriskt ges här en indikation om själens fall ner till den materialistiska världen och/eller världsbilden. I möten mellan "jord" och "vatten" aktiveras alltid biologiska perspektiv, inte sällan på andlighetens bekostnad.


Det är därför inte så svårt - för den som ser med sitt inre öga - att betrakta hela Dawkins anti-religionsprogram som ren och skär psykopatologi, fast han lever ut den på en så hög intellektuell nivå att få har kapacitet att säga emot eller ens genomskåda saken.

Men sanningen är att Dawkins förefaller må extremt illa, hans horoskop indikerar "en fallen själ" som tydligt indikerar problemet med att han inte vill vara det han pga. sin vetenskapliga utblick tvingar sig att vara: bara kött och blod. Hans primitivitet (den smutsiga elden) driver honom därför till att nedgöra dem vars förklaringsmodell går utöver hans egen, för ett värdigt liv helt otjänliga.

Darwinismen är, jämfört med t.ex. astrologins fenomenala elegans och interna logik, ett riktigt svartbygge där människan hakat på några löst hängande extra klausuler om "tolerans och mänskliga rättigheter" - allt för att inte den sekulära, kolsvarta och totalt nihilistiska världsbilden ska bli alltför uppenbar.

Fiskarnas (och de två andra fantasialstrande vattentecknens) "naturliga psykopatologiserande" utlöses i Dawkins fall av att hans problem ligger i den mest förorenade och distorderade ELD jag sett i ett horoskop på mycket länge.

Är detta en människa man vill höra i frågan om huruvida religionen denoterar något sant existerande eller ej? Skulle inte tro det. Likväl är detta en tänkare det svenska coteriet av förnuftspredikande sekulära humanister anser vara till gagn för mänskligheten! Go figure.



Ett förtydligande för den astrologiska novisen.

Dawkins soltecken Fiskarna grupperas under vattenelementet och indikerar även det människans "lägre" hälft. Jord och vatten är de två negativt polariserade elementen, vilka enligt den senatika människosynen som skildrad genom t.ex. nyplatonismen drar själen ner i inkarnation och till falsk identifikation med materialismen.


De positiva elementen eld och luft är de som sedan har att åter frigöra själen, antingen via luften/mentalitetens klara tankeförmåga eller också via eldens/andens naturligt transparenta klarsyn om hur saker förhåller sig.

Av astrologins tre pelare är soltecknet det minst intressanta. Under 30 dagar föds alla med samma grundmotiv, här sörjaren Fiskarna. Mer "personaliserat" blir horoskopet med den flyktiga månen som passerar ett tecken på 2½ dagar. Och pricken över i:et är tecknet som stiger över ortens östra horisont, den s.k. ascendenten. I Dawkins fall saknas det behövliga födelseklockslaget för denna, den viktigaste parametern.

Ovanstående analys inriktade sig dock på den generella konflikt som utifrån de fyra elementens perspektiv låg över himmelen under flera veckor, och där Dawkins sol - indikationen för det mål man arbetar mot, den viljestyrda andemänniskan - råkat i problem. I en annan tid hade han kanske blivit en gråterska i samband med dödsfall, i detta liv valde han att studera Charles Darwins "onda natur" av idel ödeläggelse.

Det är ett tidens tecken att en sån här dubiös sanningssägare tar till orda just då det materialistiska paradigmet tappar mark i förhållande till en ny holistisk, integral vetenskap där åter aspekter på tillvaron som förr rubricerats som "andliga" eller "religiösa" träder fram och seriöst diskuteras av en ny generation tänkare.

Det är bara att lida med Dawkins, inte över naturens grymhet i någon darwinistisk bemärkelse, utan över att gamla stofiler av nödvändighet måste utgå ur tingens ordning om de inte längre tjänar någon annan funktion än att smutskasta och misstänkliggöra ämnen de själva aldrig ägnat en tanke (före den 11/9 ...men det är ett uppslag för ett annat inlägg).


Förslag till mer balanserad läsning.

Kort efter att Dawkins givit ut sin The God Delusion publicerade läkaren Deepak Chopra en kritik på The Huffington Post som visar vilka som i själva verket är den sanna humanismens förvaltare. Jag noterar adressen här eftersom de krafter som propagerar för storheten i detta famösa stycke skitstövelsmentalitet i Sverige naturligtvis inte har något intresse av en intelligent diskurs.

Rekommenderas även ytterligare en man av indisk börd som söker rädda västerlänningen från den härdsmälta som i vissa fall redan är ett faktum -
fysikprofessorn Amit Goswami.

Hans senaste bok God Is Not Dead (2008) alluderar på ett kul sätt till tidskriften TIME:s mest kända omslag från 1966 ("Is God Dead?"), en tid då korrupt "vetenskaplig vänstermaterialism" härjade som värst, med dess patenterat felaktiga socialkonstruktivistiska budskap om att miljön är allt.

(Numera försöker biologin säga att genetik och ev. epigenetik är allt, men med samma nonchalans gentemot den aspekt av tillvaron som traditionellt brukar beskrivas med ordet "Gud".)

I första rummet torde dock Goswamis titel kommentera Richard Dawkins genanta lågvattenmärke i en för övrigt fläckfri karriär som biolog.





Ingen bör heller missa något som underligt som en intelligent kritik av Dawkins bok skriven av en bokstavstroende brittisk biolog! Hans bokstavliga bibeltro står i mina ögon i märklig kontrast till hans fina analys av problemet med Dawkins. Vi människor är verkligen idiosynkratiska!

http://creation.com/atheist-with-a-mission-critique-of-dawkins-god-delusion


_____

Tillägg 090123

Se också inlägget (öppnar i nytt fönster) om den "biologiintresserade" nazidoktorn Mengele. Han och Richard Dawkins har påfallande snarlika födelsehoroskop.


Tillägg 090319

Lästipsen om motvikterna Chopra och Goswami.

måndag 22 december 2008

Peter Englund - mystifierad

Peter Englunds antika zodiak - eller den för hans födelsedygn (födelsetimman saknas) - visar just hur en duglig historiker ska se ut! Himlarna berättar här om någon som via inlevelse bevattnar dammiga fakta och skänker dem ett ögonblick eller två av nytt liv.

När nu Englund uppgått i en högre tingens ordning som Svenska Akademiens sekreterare, låt oss som i svunna tider pröva med att omvandla detta nästan personliga omen till ett tecken i tiden för Sverige! Låt oss för en stund föreställa oss att förnuftsfascismen aldrig slog rot i västerlandet, och vi alltjämt står i meningsfull kontakt med allt i vår omvärld. Låt oss åter bli enskilda psyken fria att röra oss i det objektiva psyket (Carl Jung), eller som det fordom kallades, anima mundi, världssjälen.

Här nedan Englunds födelsedygn som en antik zodiak med de sju synliga planeterna:


(
Detta är den astronomiskt korrekta zodiaken, kompenserad för vårdagjämningens precession genom den indiska Lahiri-metoden. Västerlandets astrologi har blivit allt skevare sedan astronomen Ptolemaios tog ett dåligt beslut i Alexandria för nästan 2.000 år sedan.)

Himmelens enda eldplacering, kommunikatören Merkurius i Väduren (latin: Aries) åsido, historieämnet tecknas sannerligen av föreningen av JORD-elementet i bemärkelsen "döda fakta" och VATTEN-elementet med dess befruktande fantasi! (Se den nästan helt intuitiva färgkodningen av zodiaktecknen.)

Det enda som lyfter Peter Englund ur en skuggtillvaro nere i underjordiska dokumentarkiv syns vara sagda kommunikatör, här färgad av vistelsen i ett ELD-tecken. Allt annat är negativt polariserat, introvert riktat tillbaka mot "jorden och dess skeenden och de föreställningar som utlöses av den direkta sinnevärldens urskiljbara data."

Se särskilt den detalj- och faktaorienterade Jungfrun (Virgo). Jupiter bringar sin tillväxt och Jungfrun får ett myller av data att lägga pussel med. Denna enorma datamängd opponerar sig mot Solen/Venus i Fiskarna (Pisces) och visar verkligen en som harmonierar (Venus) en stor mängd (Jupiter=pluralism) fysiska fakta.

Solen och Jupiter i relation är därtill en klassisk intelligenshöjare. Här kanaliseras intelligensen neråt, i enlighet med nyplatonismens distinktion mellan den lägre själen som alltmer förlorar sig i världen, och den högre själen som söker sig hem mot sin hemvist i en värld som för oss som bara har fem sinnen att tillgå måste te sig abstrakt och ogripbar.

I allt detta har indikerats den materialsamlande aspekten i historikerns (eller vetenskapsmannens) arbete, men för att sedan gruppera och reducera det (rationalisera det), behövs en motsatt faktor.

Astrologin kallar denna faktor Saturnus, och Englund har den inte otippat i tät integration med sitt psyke (Månen), med själva sin själ. Hans sinnelag befinner sig i ständig dialog med formförlänaren Saturnus.

Sinnelagets eller själens Måne med krigaren Mars i Oxen (Taurus är det territorialt bundna tecknet!) avslöjar sig också ganska omgående. Englund, som fick sitt genombrott med boken Poltava, är ju krigshistoriker. Nu har han vandrat på 1a världskrigets krigsfält i arbetet med en ny bok. Himmelen är glasklar i de bilder den målar upp dygnet för Englunds födelse: Oxen - territoriet, landägorna - symbolen för makt i en äldre, feodal tid. Mars blir här till kriget om marken och makten.

Har man för övrigt någonsin sett ett mer "storsvenskt" horoskop än detta? Vi var ju själva expansiva i en tidigare historisk inkarnation... Symboliken återspeglar totalt den gamla mänskligheten som lät sig definieras av sin mylla. Svensken och hans sommartorp, svensken och hans "naturreligion"...

Hade istället Englund för sitt reflekterande sinnelag (Månen) kombinerat Solen (handlingskraft) med krig (Mars) i samma jordbundna tecken, då hade han kanske själv, givet rätt tid och plats, varit en stridande godsherre!

Om Jupiter var expansion inom Jungfruns faktaorienterade mentalitet, indikerar Saturnus ett annat slag av faktamedvetenhet. Här är, som nämnt, planeten som i egenskap av förnuftet drar gränslinjer och därmed separerar det ena från det andra. Saturnus grupperar och konstellerar.

Här intar den vanvettigt praktiska och jordnära organisatören en opposition till sinnet (Månen). Den psykiska verkligheten är definierad av den helt "inomvärldsliga" JORD/VATTEN-polariteten. Med de båda "onda", Mars och Saturnus, i kombination med sinnelaget, kunde det knappast ha blivit annat än en krigshistoriker och en specialist på den trälbundna människans lott i livet.

Men kan sammanfatta den iögonenfallande signaturen, där organisatören Saturnus är ankaret, i utropet

"Nån jävla struktur i lervällingen måste det väl ändå vara!"

Dog Englund i slaget vid Poltava? Är det här hans liv att rekapitulera och vinna själen åter från den ktoniska dominansen?

*****

Innan vi går vidare med vad Englunds utnämnande representerar på ett symboliskt plan, en belysande kontrast: socialdemokratiska partiordföranden Mona Sahlins horoskop.

Hon är född samma år som Englund, exakt ett månvarv tidigare. Men med Solen i Vattumannen (ett positivt polariserat LUFT-tecken, inte VATTEN) vänder hon sig utåt med sitt psykes aggressivt materialistiska tonläge och talar om/till arbetaren - "oxfolket"/dragardjuren.

Notera den tydliga effekten av Oxe och Vattuman - det senare tecknet symboliserar den sociala människan, den stora gruppen som sammanhålls av någon gemensam föreställning eller ideologi.

Sahlins koppling till ödet som "arbetarklassens ledande röst" förklaras väl av att just den här distinkta kombinationen av tecken och att aktörerna är Solen och Månen - de viktigaste psykologiska byggbitarna.

(Karl Marx, med sin helt och hållet materialistiskt baserade samhällsanalys, uppvisar en lika grasserande kombination av "folket"/Vattumannen och dess "materiella bas"/Oxen.)



Av Sahlins med Englunds besläktade men ändå så olika horoskop kan vi dra slutsatsen att det är VATTNET som får saker att tippa över i en introvert, tillbakablickande, reflekterande och historiserande riktning. Exakt som VATTEN beskrivits från antiken och framåt.

Sahlins födelsetiden gavs av henne själv cirka 1984 i ett tv-program om astrologi lett av Catrin Jacobs. Därigenom kan den konstellation som stiger i öster vid födelseögonblicket (ascendenten) etableras. Rollmasken visar sig vara ett av zodiakens mest ledarsugna: Lejonet
.

Det stigande tecknet var i antiken nyckeln till allt, för härigenom kunde de sju planeterna lokaliseras i sina hussektorer och så ge en mer detaljerad bild än vad t.ex. Peter Englunds blotta födelsedygn ger.

Sahlins Saturnus i 4e sektorn (räknat från personan/1a ascendentsektorn) kopplas i Indien till traditionellt nedärvd utbildning.

Sahlin, vars brist på akademisk skolning ibland påtalats, har en tillsvarande indikation vid sin födelse. Saturnus i 4e indikerar explicit en inskolning i shudra-kasten som planeten råder över. Shudras i det indiska varnasystemet1 motsvarar lite grovt vår under- eller arbetarklass.

Härvidlag kan man betänka den antika skildringen av Saturnus. I indisk tradition är han en svarthyad dödsgud, och från senantiken hittar vi samma föreställningar i Galenos redogörelse för kroppens svarta galla, kopplad till melankolin vilken i sin tur är en effekt av det tyngande jordelementet.

Saturnus, den store rationalisten och materialisten - även förknippad med bly - drar obönhörligt nedåt och naglar fast. Saturnus immobiliserar och kanoniserar. Att identifiera sig med materien är att känna gravitationen och att känna sig "låg". Är detta då "the saturnine mood" (som britterna berett en plats i sitt rika språk) ett självvalt helvete?



Den eviga filosofins2 slutsats är att det är människans fixering vid materien, vid enbart materialistiska perspektiv, som sänker henne i graderna, i de fall hon framhärdat i samma disposition från liv till liv. Efter många inkarnationer når den vilsegångna andemänniskan i något tidevarv en kultur med etiketteringsdille, och stämplas där som en av delmängden shudra eller underklass. (Eftersom alla mänskliga kulturer besitter förmågan att forma begrepp, kan den renodlade saturniern alltid räkna med att finna sig en plats som en underdog i något avseende.)

Skulle tiden och kulturen dessutom vara av sådan art att alla förbindelser med himmelen och noblare insikter strukits som varande icke-existerande, som fabler eller ignoranta påståenden om "religionen som ett folkets opium", då återstår bara ett harvande i materialismens och socialrealismens lervälling under hela den livscykeln...

Men ur den depression som alstras av ett i grunden oandligt liv (liknat vid grisen som vältrar sig i lera och sin egen avföring - indierna kopplar mycket riktigt Saturnus till anus), uppstår kanske på sikt en motrörelse. Den kallas insikt och en viljeimpuls till omvändelse från den det nedåtriktade fallet. Saturnus inses som den black om foten den är.

Den botfärdiga själen behöver nu bara från sin tidlösa horisont avvakta en tid och plats där miljö och bildningsnivå möjliggör en förnyad insikt om det högre medvetandet som ontologisk realitet i människovarelsen. En fakultet bortom förnuftet - och därför föga diskuterad i väst sedan "upplysningen".

Senantikens nyplatonister hade inga problem med att identifiera upplysningsfolkets "förnuftsnivå" med Platons grotta såsom Hades, dödsriket. Ur perspektiv av människans optimala medvetande flyter kulturer genom tidsströmmen i ett tillstånd av total omedvetenhet, förfallna till den blott dikotomiserande mentaliteten, som inte kan säga något utan att det sker på bekostnad av något annat.

Upplysningens myt om idel evolutionära framsteg är ett nollsummespel där utveckling enbart kan upplevas genom att man värderar som lägre vad som föregick nuet. Indisk filosofi kallar förfaringssättet att vara snärjd i mätbarhetens domän - illusionen. (Vilken känga riktad mot den mönstergilla svenska ingenjören - mätbar i kubik!)

Vanvett av den här arten utmärker var sekulär kultur som under positivistiskt inflytande bordlagt metafysiska undersökningar som meningslösa utifrån samma positivistiska definition av vad mening är. (Aj aj aj, cirkelresonemanget! När ska materialisten förstå att han åtminstone provisoriskt måste byta paradigm för att veta hur pass tillfyllest hans "språkspel" egentligen var...?)

Sverige är just en sådan materialistisk skuta på drift mot världens rand. Och idéerna har börjar tryta alltsedan Världsanden - utan att vi märkt det - bytt tonart och bjudit in till en ny sång. Den svenska folksjälen är inte stämd att resonera mot framtiden - ännu. Den svenska industrins sönderfall i dessa dagar är en naturlig konsekvens för dem som länge krälat i stoftet. Saturnus är, när allt kommer omkring, Liemannen.

C 2007 Disney, LLC/Jerry Bruckheimer Films

Sveriges Regeringsform av 1974 behärskas distinkt av Saturnus i kombination med Englunds och Sahlins markör för missriktade fälttåg, alternativt den naive realistens identifikation med materiella förhållanden: den 28 februari 1974 passerade åter Mars Oxen - symbolen för jordplätten vi passivt invaggas i samklang med. Den överlag fridsamma, orala men uttalat anti-intellektuelle svensken...

Men Mars har ingen naturlig plats i den statiska Oxen och samtidigt som placeringen antyder lågt satta (materialistiska) ambitioner, blir olycksbringaren också ett omen om att landet lider av en turbulent underström i frågor rörande mark och ägande - och pengar (Oxens possessiva natur).

Jag tittade lite på röster som var för IPRED-lagen mot svenskarnas utbredda stöld av upphovsrättsskyddat material och fann både Sauk och Guillou ha aktiva planeter i Oxen i linje med ovanstående.

Tecknet symboliserar på sin positiva sida just respekten för annans egendom. Så kan Mars i Oxen ses verka i den svenska folksjälen på två nivåer samtidigt: förkämparna för lag och ordning, men också som den småfifflande, svartjobbande och kontorssnattande svensken - dess senaste variant inte att förglömma: den urartade tjuven av underhållning som tillkommit med brandbandstekniken.

Att Svenska akademin nu tillsätter en person med Peter Englunds elementära sammansättning efter den eldsprutande avgående förre sekreteraren, är en stillbild av nationell betydelse att kontemplera.

Detta är då ett ockult omen om Sveriges intellektuella prioritering december 2008. Drömmen om fornstora dagar och storsvensken - är detta symbolvärdet i Peter Englund, betraktad som ett tecken i tiden? Eller är det kanske ett varsel om stridigheter i det svenska intellektuella luftrummet? Den svenska materialismens slutliga sönderfall i ett inbördeskrig?

Nomineringen av landets sinnebild för platonismens Intelligens i skriftlig form har indikerat ett arbete att utföra på hemmaplan, just då år av ofärd (Mars/Månen i hemlandet) anträds.

Är Englunds hermetisk-merkuriala antenner i ELD tillräckliga för att guida vår folkhemska intellektualitet ett steg till?
För att alludera till en boktitel från en svunnen tid: gräv för guds skulle inte mer där du står! Det materialistiska och sekulära Sverige har nått sitt bottenläge. Dags att inympa en ny gren på det lokala kunskapsträdet.

Så kunde kanske ett antikt orakels utlåtande inför nyåret ha ljudit.

_____
Noter:

1. Sanskritordet "varna" betyder färg. Jämför engelskans "varnish", fernissa. Visst lyser rasism igenom i dessa gamla föreställningar: tudelningen av mörkhyade "fernissade" sydindier och de mer ljushyade nordindierna. Varnasystemet, sägs det, var ursprungligen inte samma sak som det segregerande kastsystemet, men sammanflätningen måste ha underlättats av en idéernas släktskap.

2.
Philosophia perennis. Universalgeniet Gottfried von Leibniz (1646-1716) definierade begreppet som en tänkt evig filosofi vilken tränger igenom alla tider och kulturer med sensibilitet nog att formulera dess högre insikter.

Djuppsykologen Carl Jung kanske skulle ha talat om det kollektiva omedvetna med dess arketypiska motiv - astrologins verktygslåda av symboler är sådana - som en tillräcklig psykisk bakgrund. Samma idéer tenderar att återvända om och om igen, nödtorftigt klädda i sin tidsandas moderiktiga kostym.